merkel_web-thumb-large

Jag har tidigare pekat på hur globalisternas strävan efter världsherravälde gett upphov till två block som allt mer står mot varandra – ett antal suveräna nationalstater med BRICS-gruppen i spetsen mot den angloamerikanska oligarki som försöker hålla kvar sitt inflytande i världen med hjälp av inrättandet av en nya världsordning (NWO). Under senare år har därför nationalstater och deras självständiga institutioner blivit viktiga måltavlor i den här maktkampen.

En av de viktigaste nationella institutionerna är valutan. En egen nationell valuta ger nationalstaten ett kraftfullt instrument för att reglera sin konkurrenskraft visavi andra länder med andra valutor. Om man är framgångsrik med utvecklingen av ladets produktivitet i jämförelse med konkurrenter kan man reglera upp värdet på sin valuta och vice versa. Svenska socialdemokrater har på detta sätt vid upprepade tillfällen tidigare kunnat devalvera kronan för att sopa igen spåren efter sin misslyckade ekonomiska politik. Mot denna bakgrund är nationella valutor en av de främsta måltavlorna för NWO-globalisternas strävan att rasera den nationella suveräniteten.

Vi minns alla hur den hänsynslöse oligarken och globalisten George Soros attackerade den svenska kronan, liran och pundet år 1992 och avväpnade länderna möjlighet att med demokratiska medel styra sina valutors växelkurser. Sannolikt var han uppbackad i tysthet av övriga oligarker i NWO-ligan. Det fullständigt vansinniga Euro-projektet skall även ses mot denna bakgrund. Idag skördar de länder som var okloka nog att ansluta sig, frukterna av detta. Man kan inte längre reglera förändringar i konkurrenskraft visavi övriga länder, vilket blir helt absurt med t.ex. Tyskland och Grekland under samma valuta. Det är ju fullständigt uppenbart hur Euron satt ur spel det grekiska folkets möjligheter att i demokratiska val bestämma över sitt land. Nu är det superglobalisten Angela Merkel i Tyskland som styr över de stackars grekerna.

Självklart är NWO-oligarkins mål att säkra sin egen valuta dollarns ställning som världens reservvaluta. Ansvarig för dollarn är oligarkernas egen bank FED. Bankens främsta ägare är Citibank, Chase Manhattan, Morgan Guaranty Trust, Chemical Bank, Manufacturers Hanover Trust, Bankers Trust Company, National Bank of North America och Bank of New York. Tillsammans äger dessa ca. två tredjedelar av aktierna och utser sex av FED:s nio styrelseledamöter. Dessa banker är i sin tur kontrollerade av ett dussintal Europeiska bank- och finansföretag, där många tillhör Rothschilds bankdynasti med starka band till den angloamerikanska oligarkin.

Målet är att all internationell handel skall ske i dollar och att andra valutor skall vara relaterade till dollarn. Tanken med petrodollarn var att oljan skulle fungera som dess legitimitet (=säkerhet) efter att man övergivit guldmyntfoten. Den största oljeleverantören Saudiarabien förband sig att göra alla affärer i dollar och att placera sina inkomster i dollar mot USA:s militära skydd av kungafamiljen.

 

Motståndet mot petrodollarn

I takt med att Saudiarabiens relativa betydelse i världshandeln med olja började avta kunde man se det första motståndet mot petrodollarn. Irak under Saddam Hussein och Libyen under Muammar Khadaffi började sälja sin olja i andra valutor, vilket säkert var en bidragande orsak till beslutet att störta dem. Efter fullständigt uppenbara lögner om att Irak skulle förfoga över massförstörelsevapen gick USA och Storbritannien till en illegitim attack mot landet 2003, officiellt för att störta diktatorn Saddam Hussein som sades hota världsfreden. Det man verkligen var ute efter var kontrollen över oljan och handeln med den. Om det skulle tecknas en massa stora oljekontrakt i andra valutor var dollarns ställning hotad. Till en början var den amerikanska opinionen för invasionen på grund av all krigspropaganda i amerikanska media i kölvattnet efter terroristattacken den 11 september 2001. Detta trots att Irak inte hade varit inblandat alls i terrorattacken.

Irakkriget utlöste indirekt den arabiska våren vilken gav en öppning för att även störta Khadaffi och krossa Libyen såsom man krossat Irak. Propagandan mot Khadaffi var så intensiv att t.o.m. lilla Sverige som numer sålt sig helt till den nya världsordningen ställde upp med spaningsflyg. Från USA:s sida gjorde man ingen ansats att hjälpa sin mångårige allierade Mubarak i Egypten, när den arabiska våren spreds till Kairo och han störtades. Det islamistiska maktövertagandet försvagade nationalstaten och passade nog globalisterna ganska bra. Att sedan militären tog tillbaka makten och rehabiliterade de nationella krafterna i Egypten får nog ses som ett bakslag för NWO.

Planen var att även destabilisera Syrien för att bli av med dess självständiga ledare Assad. Bl.a. ville gulfstaterna med USA:s hjälp dra en gasledning genom Syrien till Europa för att tränga undan rysk gasexport från europamarknaden. Den ledningen hade Assad motsatt sig. Eftersom USA inte kunde motivera hemmaopinionen att sända trupper även till Syrien började man med hjälp av Saudiarabien och Turkiet rusta terrorister fientliga till Assad. Inbördeskriget i Syrien bröt ut, men Assads ställning var starkare än Husseins och Khadaffis, så han bet sig fast trots stora förluster. De terrorister Turkiet och CIA rustat blev sedermera en gökunge som man tappade kontrollen över. De började hota att ta över hela regionen med både Syrien och Irak och utropade sitt erövrade territorium till den Islamiska Staten – IS. Det var bara de tappra kurderna som till en början orkade hålla emot.

Det som på allvar kom att hota hela den klumpiga amerikanska strategin med att härska genom söndring i Mellanöstern, var att IS utvecklades till något som nästan fått nazismen att framstå som rena söndagsskolan. Nazisterna försökte åtminstone dölja sitt barbari, IS däremot skryter öppet med det och bombarderar världen med Youtube-klipp på sina vidrigheter. Principen verkar vara att ju mer rädsla de skapar, ju större blir bytet.

Rädslan för och hatet mot IS i Europa och resten av världen var något som den sluge och handlingskraftiga Putin genast såg en möjlighet i. Han hade starka intressen i Syrien som var hotade, dels gasexporten, dels en marinbas vid Medelhavet och dels en gammal nära relation med regimen. Genom att sända kraftiga flygstridskrafter till Assads undsättning för att han skulle kunna återta förlorat territorium kunde Putin bli den som satte stopp för den bestialiska IS terrorismen, samtidigt som han försvarade vitala ryska intressen. USA stod handfallna bredvid efter att bara ha låtsats bekämpa IS i förhoppningen att de skulle störta Assad innan de ingrep på allvar.

Den som blev mest ursinnig över det ryska ingripandet var NATO-landet Turkiets maktgalne president Erdogan som bespetsat sig på att ta över Syrien, sedan man fått Assad på fall. Han förlorade självkontrollen och sköt ner ett ryskt plan, vilket försatte NATO i en ytterst prekär situation. Nu trotsar han fördömanden i FN och beskjuter de i västvärlden hjälteförklarade kurderna i norra Syrien som är de som mest framgångsrikt bekrigat de hänsynslösa IS-terroristerna.

Migrantkrisen

Destabiliseringen av Syrien och inbördeskriget mellan shia och sunni har utlöst en enorm flyktingkris med tiotals miljoner flyktingar, vilket i sig utlöst en flyktingvåg in i EU som är på väg att destabilisera en rad EU-länder och slita itu unionen. Detta var något som passade oligarkerna perfekt i deras korståg mot självständiga nationalstater, så den manipulative oligarken George Soros tog fram en handbok på arabiska för flyktinger, om hur de bäst kunde ljuga sig in i Europa. Detta gjorde att strömmen av flyktingar blev mångfalt större eftersom massor av migranter från andra fattiga länder passar på att försöka slinka in i EU nu när man är beredd att ta hand om syriska riktiga flyktingar. Resultatet är att EU är på väg att snabbt destabiliseras och att sannolikheten att Storbritannien lämnar unionen ökat. Det senare hotar hela unionens sammanhållning.

I flyktingkrisens spår har IS terrorister kommit in med migrantströmmarna i EU vilket redan lett till flera terrorattentat i främst Frankrike. Fransk polis varnar för att ett regelrätt inbördeskrig är nära förestående. Man vägrar även att avlasta Tyskland från de migranter som globalisten Merkel släppt in med öppna armar. Tecken tyder på att detta börjat leda till en omorientering av Fransk utrikespolitik åt Moskvas håll. Det är ju uppenbart för opinionen i Europa att det är USA:s klumpiga destabiliseringspolitik styrd av NWO-oligarkin som orsakat migrantinvasionen. Denna har därtill förvärrats av att europeiska politiska ledare som Angela Merkel, Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven m.fl. ställt sig bakom NWO-projektet helt mot sina väljares vilja.

Rädslan för fler IS attentat och den utbredda förekomsten av sexuella trakasserier av kvinnor från unga migrerande mäns sida, har skapat ett snabbt växande folkligt motstånd mot att släppa in såväl flyktingar som migranter i olika EU länder. Under galgen tvingas nu europeiska NWO-politiker som Merkel göra helt om, medan problemen med migrantinvasionen tornar upp sig. Schengen-samarbetet med öppna gränser inom EU ligger i ruiner. Av allt att döma drar krisen med sig Merkel i fallet, hon och även Stafan Löfven får kalla handen av övriga EU-länder som tycker de får lösa sina självförvållade problem på egen hand.

Här står resultatet av globalisternas härska och söndra politik i Mellanöstern och Europa idag. Fortsättning lär följa.