bloggen

Vännen Bertil Torekull har skrivit några viktiga ord om den aktuella situationen i dagens värld i Sverige på sin blogg. Jag har själv vid flera tillfällen berört vad jag benämnt den godhetspsykos som vårt land länge lidit av och som en gång födde det storhetsvansinniga begreppet humanitär stormakt i en regeringsdeklaration från den Reinfeldtska ministären. Läs vad Bertil skriver, det är viktigt:

Miljöpartiet, i positiv mening kanske vårt barnsligaste parti, odlar i rakt nedstigande led från Per Gahrton en uppfostran till dynamisk godhet gentemot medmänniskan. Kan det hjälpa flyktingarna i Sverige?

Själv strängt uppfostrad av en religiös moder hatade jag som barn ”godheten” som metod, upplevde den som ett förtryck för att praktisera en religiös kristlighet bortom all rim och reson. I min självbiografiska bok ”Rabarbertronen” beskrev jag min mors kärlek som ett ”godhetens tyranni” vilket inte hindrade mig att – senare – älska henne djupt. Nu denna lömska vårmånad, döpt efter själve krigsguden, då flyktingar beskjuts med tårgas vid Europas gränstaggtråd tänker jag att miljöpartiet är det politiska uttrycket för hennes typ av tyranni.

Ty just som jag ser hur alla våra frivilliga, kommersiella och offentliga krafter nära nog bryter nacken av sig för att i alldeles för sent organiserad barmhärtighet ”bara” kunna ta hand om de nära 200 tusen som kommit till oss på drygt ett år, talar miljöpartister till oss som Kristus själv och ber oss ta hand om ännu fler. Och när regeringen, allt tuffare, då gör det extra svårt för dem som fått asylavslag undantar mp barnfamiljerna. Det är en underbar predikan så långt i dödsföraktande antipopulism man kan gå utan att välja martyrskap typ Jeanne d’Arc eller smärtsam död i väljarundersökningarnas felmarginal. Men så har miljöpartiet blivit det partipolitiskt perfekta offret för sin egen uppfostran i tyranniskt utövad godhet.

Jag menar att de flesta partier i sin kärlek till sådana älsklingsord som ”folkhem” och ”välfärdsstat” utgör etiska fallfrukter av kristendomens kärnbudskap. Bibelordet ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”( Matteus 7:12) utgör den stolta maximen bakom alla våra reformer, de må gälla barn – och äldreomsorg, gratis kondomer, fri entré på statens museer eller rökförbud på utekrogen. När miljöpartiet nu mobiliserar hela sin organisation för att göra hela folket till Jesu apostlar, vilket är dömt att misslyckas eftersom regeringen inkl mp tidigt missbedömde invandringstrycket, så tolkar man innerst bara vår självbild av godhet (neutralitet, bistånd, fredsmäkleri) proaktivt. Men man hamnar samtidigt i grym beskäftighet när man konfronterar sin önskegodhet med hur världen ser ut i Syrien, Makedonien etc och inför en kommande folkvandring vars kraft ett litet land i Europas periferi inte gärna vågar ana vidden av om vi då måste dela på vår gemensamma kaka.

Då tänker jag åter på min moder. Hennes välgörenhet saknade inte alls gränser, insåg jag, hon värnade de sina som prio ett skulle hon sagt på nutidsvenska. För andra gjorde hon vad hon själv orkade, praktiskt, ekonomiskt, socialt, fysiskt men i demonstrativt frivillig uppoffring. Som politiker slogs hon för den lilla människan men tvingade inte på andra (utom mig som barn) sin modell. Som förebild lyste hon till förtret – och efterföljd.

Människor skulle med större respekt och allvar begrunda miljöpartiets goda gränslöshet i flyktingfrågan, om – i kamp mot sjunkande medlemstal – tiotusentals mp-are ryckte ut för att individuellt och i hård praktik dokumentera sitt engagemang och inte bara demonstrera det i tjusiga mediala rådslag av internkritik på storbilds-TV. Utan en handfast manifestation ner på skurgolvet i flyktingförläggningarnas slitna vardag av gravt komplicerade problem (ohälsa, analfabetism, språk) riskerar mp att framstå som mest bara ett maktlystet parti, oavlåtligen därför schackrande inte endast med sina övertygelser utan också som aningslösa godhetens tyranner som kräver det omöjliga.

Alternativet är att annars lämna regeringen.

Länk: http://bloggen.bertiltorekull.se/#home