images

Nu kommer ett nytt glädjande exempel på hur mänsklig kreativitet och uppfinningsrikedom flyttar gränser för resursutnyttjandet och bevisar hur fel alla nymalthusianer och miljödysterkvistar alltid har. Romklubben kan slänga sin Limits to Growth i väggen.

Spanjorer och kineser har tillsammans utvecklat ett nytt batteri som är baserat på grafen som ackumulatormaterial. Grafen är kol i extremt tunnskikt vars uppfinnare fick Nobelpriset i fysik år 2010. Det nya batteriet ger en normalbil en aktionsradie på 80 mil (minst det dubbla mot litiumtekniken) och laddtiden är ungefär densamma som att tanka diesel, alltså uppåt tusen ggr snabbare än tiden för att ladda ett litiumbatteri. Batteriet har inget minne som gör att det tappar kapacitet efter många laddcykler som dagens batterityper, så det torde hålla en bils livslängd ut och kanske ännu längre. Gamla batterier från bilar kan återanvändas i nya bilar eller byggas in i stationära ellager.

Batteriet är mycket säkrare än litiumbatterier eftersom det inte kan självantända och explodera. En av hypoteserna bakom bl.a. Malaysia Airlines Flight 370:s försvinnande är att en container i lastutrymmet med just litiumbatterier självantänt och orsakat ett haveri. Det finns obekräftade påståenden om att grafen-materialet skulle kunna ge liknande skador som asbest. Detta torde dock vara ett problem som enkelt kan bemästras genom att denna typ av batterier liksom dagens ju håller ackumulatordelen inkapslad.

Företagen bakom utvecklingen av batteriet – spanska Graphenano och kinesiska Chint – räknar med att kunna ha fungerande demonstrationsprototyper framme i sommar och ute på marknaden i slutet av året. Batterierna som får namnet Grabat uppges ha en lagringskapacitet på 1,000 Wh/kg (att jämföras med litiumbatteriernas 180 Wh/kg). Ackumulatormaterialet kol finns även att tillgå i obegränsad omfattning, medan Litium förekommer mycket sparsamt på jorden. Ny teknik brukar nästan alltid ha en spännande utvecklingsfas de närmaste åren efter framtagning. Vi borde således kunna räkna med ännu högre effektivitet och sjunkande produktionskostnad efter hand som tekniken förfinas enligt Moores lag.

Om Grabat håller vad man lovar så är detta ett solklart paradigmskifte inom energiteknik och mobil energianvändning. Det öppnar för stora fasta energilager som på sikt skulle ändra förutsättningarna för intermittent energiproduktion från solfångare. Det kommer på sikt att göra solkraft betydligt mer konkurrenskraftig än idag. Bara det är ett paradigmskifte som vi väntat på.

För mobila transporter blir det revolutionerande. Elfordonen kommer på några få årtionden att slå ut fordon med förbränningsmotorer. Tekniken öppnar för betydligt enklare och billigare fordon än dagens stora bilar, samtidigt som den även fungerar för stora fordon. Jag har tidigare pekat på vansinnet inom miljöpolitiken att satsa på inflexibel 1800-talsinfrastruktur med mer järnvägar. Motorvägar trafikerade av batteridrivna bussar, bilar och även lastbilar blir otroligt mycket tillförlitligare, flexiblare och miljövänligare än gamla järnvägsprojekt. På sikt skall man inte utesluta att vi även får eldrivna flygplan, med tanke på det stora språnget i energikapacitet per kg. Det är säkert klokast att lägga det svindyra sårbara höghastighetstågprojektet i papperskorgen.

Alla fordon kommer att kunna kläs med moderna solceller på översidan så att de kan tanka sig själva medan de står parkerade i solen – tänka sig!