Drömmen om ett friskt liv – IV

Som jag hävdat i tidigare krönikor har läkemedelsindustrins utprånglande av patenterade kemiska preparat – med några undantag – haft en ringa betydelse för mänsklighetens förmåga att bota sjukdomar och få ett friskt liv. Penicillinet som varit viktigast var f.ö. ingen följd av utvecklingsarbete inom industrin utan en slumpmässig upptäckt. Resultatet av hundra års framväxt av Big Pharma som en av världens största industrier är mest nedslående. Flertalet av deras preparat gör oss bara sjukare. De enorma ekonomiska intressena inom industrin har som jag visat snedvridit läkarutbildningen och korrumperat sjukvårdsbranschen. Vad som däremot har haft en stor betydelse för drömmen om ett friskt liv och som minskat mänskligt lidande och botat allvarliga sjukdomar – är kirurgin.

 

Kirurgin

Kirurgins stora genombrott blev möjlig i och med utvecklingen av anestesin från mitten av 1800-talet och framtagningen av smärtstillande preparat som t.ex. morfin och Xylocain. Det senare låg bakom Astras genombrott som ett framstående läkemedelsbolag på 40-talet. Fram till mitten av 1900-talet stod kirurgin för de stora framstegen inom sjukvården.

Med allt mer pengar från den snabbt växande läkemedelsindustrin började utvecklingen av kemiska preparat att ta över som det prioriterade utvecklingsområdet. Forskarna hade hittat en mer lukrativ arena än operationssalarna – de kemiska laboratorierna.  Med framväxten av en allt lönsammare kemoterapi, molekylär medicin och andra medicinska preparat minskade drivkraften bakom utveckling av kirurgin. Från att ha dominerat mängden artiklar i medicinska tidskrifter fram till 50-talet, handlade bara en tiondel av de vetenskapliga artiklarna efter 1970 om kirurgisk utveckling. Detta paradigmskifte innebar att fokus flyttades från forskning för att bota sjukdomar till att undertrycka sjukdomssymptom livslångt och massbehandla miljontals människor med vacciner för att några få inte skulle bli sjuka. Den metabola pandemin fick sin början och Big Pharma blev en av världens absolut mäktigaste och lönsammaste industrier.

Under 1900-talet har vi trots Big Pharmas växande dominans bevittnat väldigt stora framsteg för kirurgin. Det kanske viktigaste är de enorma framgångarna för transplantationskirurgin som räddat och förlängt livet på massor av människor. Njurtransplantationer har inte bara räddat livet på svårt njursjuka, utan de har även gett dem tillbaka livskvalitet som de förlorat, för att inte tala om alla transplanterade hjärtan som följt efter Christiaan Barnards första transplantation år 1967. Idag är transplantation av hela torax (hjärta och lungor) snarast rutin på våra stora sjukhus. Man kan numer t.o.m. transplantera ett helt ansikte. Oligarken David Rockefeller med stora intressen inom Big Pharma och som fyller 100 år i år, lär f.ö. ha bytt hjärta sex gånger enligt uppgift.

Den kirurgi som kanske räddar flest liv är kranskärlsoperationer i hjärtat, ett ingrepp som inte bara räddar liv utan även höjer livskvaliteten högst avsevärt för den sjuke. Kirurgin har under senare decennier utvecklat flera metoder för att vidga eller byta ut förkalkade blodkärl i hjärtat.

Ortopediska operationer ger invalidiserade sin rörlighet och ett friskt liv tillbaka. Ögonoperationer ger gamla som är på väg att förblindas av gråstarr tillbaka full syn.

Kirurgin har även utvecklat sättet att utföra sina ingrepp så att de blivit mycket mindre invasiva. Operationer utförda med s.k. titthålskirurgi minskar tiden för sjukhusvård och minskar patienternas obehag. S.k. ballongvidgning av förkalkade kranskärl görs genom att en katet förs upp i hjärtats kärl via ljumsken genom kroppspulsådern. Der är givetvis ett betydligt skonsammare ingrepp än att såga upp hela bröstkorgen för att komma åt hjärtat från utsidan.

Teknik finns idag för att låta de bästa kirurgerna operera på distans m.h.a. robotar.

Ett ytterligare område inom kirurgin som räddar allt fler liv är traumakirurgin. Svårt skadade människor som hamnar på akuten idag överlever allt oftare. När det gäller blåscancer som drabbade mig har kirurgin även utvecklats. Jag fick en påse på magen. Idag tillverkar kirurgen en ny blåsa av en bit tarm och ersätter den sjuka blåsan, så att patienten slipper stomipåsen. Trots att jag har en idag omodern lösning på mitt problem, har jag kunnat leva med den i 24 år. Utan kirurgin hade jag sannolikt dött av min cancer.

Jag drar mig osökt tillminnes ett samtal jag hade under min tid i Cancerfondens forskningsnämnd med en framstående onkolog. Hon menade att man ganska snabbt skulle kunna höja medelåldern i populationen med flera år genom att operera bort männens prostatakörtel och kvinnornas bröst och livmoder/äggstockar när vi blir äldre. Vi klarar oss utan dessa könsorgan när vi inte längre behöver reproducera oss.

De utan jämförelse vanligaste cancerfallen i Sverige är bröst- och prostatacancer. När jag idag 20 år senare ser tillbaka på min omgivning och vilka vänner och släktingar som gått bort i förtid så faller nästan samtliga inom den grupp onkologen tänkte på. Jag lärde mig under tiden i fonden att det säkraste sättet att t.ex. överleva en prostatacancerdiagnos, var att omedelbart operera bort sin prostata. Jag har därför alltid gett det rådet till män i min närhet som berättat om sin cancerdiagnos. De som har följt mitt råd lever fortfarande och är fria från sin cancer.

Några av mina manliga vänner har övertalats av sin läkare att istället för operation satsa på läkemedelsbehandling. En medicinman bedyrade för en av mina allra bästa vänner att du kommer inte att hinna dö av det här, det finns så bra läkemedel numer mot detta. Vännen fick större bröst än sin fru och överlevde två år.

Aktuellt i den medicinska debatten idag är frågan om HVP-vaccinet Gardasil mot livmodershalscancer som befaras ge svåra biverkningar. Alternativet skulle kunna vara regelbundna cellprover och operation om man ser början till en cancerutveckling på cellprovet.

Jag berättar det här, därför att jag är övertygad om att det bästa med dagens sjukvård är kirurgin. Så länge en cancer inte har metastaserat finns goda möjligheter att stoppa den med kirurgi, medan mycket tyder på att alternativet med läkemedelsindustrins kemoterapi ofta ställer till mer skada än nytta. Det senare kanske förlänger livet en del, men till priset av en låg livskvalitet. Operation däremot botar ofta cancern om den tas i tid. Jag har haft otaliga exempel på det i min omgivning.

Det är ingen tvekan om att vi har all anledning att idag känna ett betydligt större förtroende för den kirurgiska vården än för den medicinska. Vi kan säkert förvänta oss nya stora framsteg inom kirurgin framöver som kommer att kunna lösa många hälsoproblem. Det man anar i förlängningen är icke invasiv kirurgi med nanoinstrument som släpps i blodbanorna och styrs som drönare till det ställe som skall opereras.

Detta sagt, så måste vi tyvärr inse att även kirurgin ibland spårar ur. Jag har tidigare skrivit om skandalen med kirurgen Paolo Macchiarini på KI. Där har flera personers längtan efter berömmelse grumlat deras omdöme. Nu rullar huvuden bland ansvariga och bl.a. rektorn för KI Anders Hamsten har tvingats bort medan den ursprungligen ansvariga för anställningen av Macchiarini nuvarande Universitetskanslern och tidigare KI-rektorn Harriet Wallberg-Henriksson oförklarligt, fortfarande har förtroende. Såvitt jag kan förstå är hon den kanske mest ansvarige. Den här skandalen kostade ett halvdussin människor livet, men är trots allt väldigt mycket mindre allvarlig än alla tiotusentals som drabbas av biverkningar från Big Pharmas syntetiska preparat och vacciner. Där rör det sig ibland om över hundratusen dödsfall.

Missbruk av kirurgi förekommer trots framstegen tyvärr enligt min uppfattning, när man t.ex. som åtgärd mot fetman utför s.k. gastric bypass operationer. Detta är att stympa patienter och skada dem för livet. Den här verksamheten går stick i stäv mot Hippokrates läkared som förestavar att man efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Skolsjukvårdens avsaknad av kompetens inom det dietetiska området (kost/hälsa) p.g.a. Big Pharmas dominerande inflytande på utbildningen, gör att man inte vet hur man skall hjälpa patienterna till en sundare kosthållning. Man gör det hellre enkelt för sig genom att istället stympa magsäcken. Detta är en stor skam och plump i kirurgins protokoll.

Jag har i familjen erfarenhet av ett kirurgiskt område där man tyvärr fortfarande har mycket att utveckla och det är hjärnkirurgin. En nära släkting diagnostiserades för några år sedan med en godartad hjärntumör. Tyvärr klarar vi inte ens en godartad växande tumör i hjärnan, så han måste opereras. När det gäller hjärnan kan man ännu inte helt få bort tumörvävnaden utan att skada viktig hjärnvävnad, därför blev min anhörig inte helt återställd. Han brottas sannolikt resten av livet med en invalidiserande hjärnskada efter de misslyckade operationerna som han genomgått. Detta är ett kirurgiskt område där vi får hoppas på framsteg i framtiden.

Avslutningsvis är ett viktigt råd till dem som behöver en operation, att försäkra sig om att den huvudansvariga kirurgen har god erfarenhet av det aktuella ingreppet och att vederbörande inte har tummen mitt i handen. Jag minns när jag fått stopp i min ena njure och en läkare skulle sätta en s.k. nefrostomi för att lasta av trycket i njuren. Han trixade och hade sig i en halvtimme utan att lyckas sätta in katetern och gav till slut upp och kallade på en äldre läkare, som satte den på en minut.

Sannolikt kan vi förvänta oss en fortsatt intressant utveckling inom kirurgin som ger fler möjlighet att få leva ett liv som friska. Samhället måste se till att begränsade forskningsresurser orienteras om mot mer botande kirurgi och mindre kemikalier som bara gör oss sjukare.

Mer om kirurgins historia här:

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra1202392

Fortsättning följer.