Prostatacancer-1970-2011-text

Kostetablissemangets kostråd i form av nyckelhålsmärkningen kom 1989.

De i Sverige som får cancer och dör av sin cancer har minskat några ynka procent sedan 1970, detta trots enorma forskningsinsatser för att hitta bättre behandlingsmetoder och läkemedel. Samtidigt skenar den totala dödligheten. Sedan år 1970 har antalet fall av prostatacancer ökat med 240% och i bröstcancer med 147% i vårt land. På liknande sätt ser det ut för en rad andra metabola sjukdomar (dit cancer hör) och fenomenet sprider sig likt en pandemi över hela världen. I en färsk larmrapport från Världshälsoorganisationen (WHO) larmade man om att 38 miljoner människor dör varje år av denna typ av sjukdomar. Det gör den metabola sjukligheten till vår världs utan jämförelse allvarligaste miljö- och hälsoproblem. De små klimatförändringar som det larmas om ideligen och som världen lägger tusentals miljarder på varje år, har mig veterligt inte orsakat ett enda dödsfall netto i världen.

Jag har läst och funderat mycket över denna ytterst olycksbådande utveckling och vad som är själva grundorsaken till att såväl politiker som den moderna medicinska vetenskapen tappat kontrollen över det som sker. Forskarna försvarar sig med att den ökade sjukligheten beror på att vi blir äldre, men det är nonsens. Det kan möjligen förklara några procent av den skenande sjukligheten. Nej, grundorsaken är enligt min uppfattning vår livsstil, vår kost och faktiskt den moderna trenden med livstidsmedicinering och övervaccinering.

För att gå till botten med detta problem skulle vi behöva en forskning som går tillbaka i tiden, till hur det såg ut när vi blev människor för några miljoner år sedan och hur det specifikt såg ut när vår människoart Homo Sapiens präglades för tvåhundratusen år sedan? Hur levde dessa varelser och vad levde de av?

De första människorna levde som kringvandrande flockdjur i flockar om drygt hundra människor. Man sökte sig givetvis till områden där man kunde hitta föda. Mycket tyder på att ett stort språng i utvecklingen av de ursprungliga apliknande människorna, var när de mer systematiskt började jaga och därmed kunde äta mer kött. Det animaliska fettet från bytesdjuren fick människans hjärnor att växa och vi fick större kranier.

Sannolikt sökte våra förfäder allt i naturen som var ätligt som olika växtföda som rötter, nötter, fröer och frukter. Människorna fick på detta sätt sannolikt i sig ett brett spektrum av olika nyttigheter. Ta bara exempel på sådant som många hälsomedvetna människor idag tar som kosttillskott och som kommer från växtriket. Jag tänker på rötter som gurkmeja, ingefära, maskrosrot, frukter med lite socker och en massa vitaminer m.m. som anses ha viktiga effekter på vår hälsa. Självklart fick våra förfäder i sig alla möjliga sådana födoämnen i sitt ständiga sökande efter föda för att överleva. När man lyckades fälla ett villebråd så åt man sannolikt upp allt ätligt på bytesdjuret. De viktigaste animaliska näringsämnena finns i djurets inälvor. Det är bara att studera hur rovdjur väljer när de äter ett fällt byte.

Mångfalden av olika födoämnen som våra förfäder tvingades till för att överleva, var det som präglade dem genetiskt. Andra viktiga faktorer var att de säkert tvangs till såväl långa som korta perioder av svält, precis som de jagande rovdjuren. Våra förfäder rörde sig även ute under bar himmel och fick på så sätt sol som bl.a. gav dem viktiga D3-vitaminer.

Forskaren och tandläkaren Weston Price som hade slagits av att de kvarvarande naturfolken på 30-talet som han kom i kontakt med, hade perfekta tänder. Han började studera ett antal folkgrupper som då levde isolerade från det moderna samhället för att finna en förklaring. Det han fann var att dessa folk i stor utsträckning levde som människan en gång gjorde när vi blev Homo Sapiens. De hämtade all sin föda från naturen i närmiljön. Han fann även att de inte hade våra metabola sjukdomar, så slutsatsen var enkel; Vår tids skenande metabola sjuklighet beror på hur vi lever och äter i det moderna samhället.

Degenereringen började i en första våg redan för tiotusen år sedan, när en del människor slutade sitt kringvandrande flockliv och blev bofasta. För att få föda började man odla spannmål och ganska snart började ett ökande spannmålsinnehåll i kosten att sätta spår i människors hälsa. Det mest påtagliga som arkeologer funnit var att kariesangreppen på människors tänder dök upp och människorna fick missbildningar på kranier och tandställningar. Precis det som Price observerat som en skillnad mellan naturfolken och den moderna människan. Han konstaterade även att så fort någon från ett naturfolk flyttade in i det moderna samhället, så rasade deras tänder och de fick våra metabola sjukdomar.

Under historien har trots allt flertalet människor levt på och av jordbruk och man har varit bosatt på landsbygden nära naturen. Detta borgade för att man odlade och tog tillvara allt ätligt som man hittade i sin omgivning och därmed fick en förhållandevis mångfaldig kost. De metabola sjukdomarna var ytterst ovanliga. Visserligen var livstiden kortare än hos den moderna människan till följd av ett betydligt hårdare liv, svält och missväxt och dålig hygien med upprepade farsoter.

Det moderna samhället har eliminerat en rad umbäranden, vi har lärt oss undvika brist på kalorier och vi vet bättre hur vi med hygien och antibiotika skall undvika svåra infektioner. Medellivslängden har därför stigit, men nu växer istället den metabola sjukligheten lavinartat. Kunskapen om hur vi även skall undvika den sjukligheten finns, men det medicinska etablissemanget har vänt den ryggen. De läkare som försöker lyfta upp denna kunskap blir hånade och många gånger berövade sin rätt att utöva sitt yrke.

Istället för att gå tillbaka och studera hur vi är genetiskt präglade och hur naturfolken i århundraden undvikit metabola sjukdomar, har det medicinska etablissemanget lagt all sin möda på att angripa sjuklighetens symptom. Istället för att föreskriva en kost och en livsstil som vi vet eliminerar metabol sjuklighet, sätter den etablerade medicinska vården in syntetiska kemiska preparat som våra kroppar är främmande för. De angriper möjligen ett symptom, men eftersom det är för oss främmande ämnen har de även en rad oförutsägbara bieffekter. Dessa bieffekter är idag den tredje vanligaste dödsorsakerna i det moderna samhället. Ingen särskilt begåvad strategi med andar ord.

Jag har tidigare skrivit om min egen resa från en rad krämpor som läkare behandlat med en lång rad av sina kemiska preparat samtidigt som jag bara blivit sämre. Jag har även redogjort för hur jag börjat lyssna på de som förordat naturliga preparat som sannolikt funnits i människans kost i årtusenden. Jag har i stort sett ersatt alla de kemiska preparaten och jag har befriats från mina krämpor. Döm om min förvåning när jag efter några månader plötsligt upptäcker att en långsamväxande benign hudtumör som jag haft i 20 år har skrumpnat bort.

Min slutsats av den här analysen och av egen erfarenhet, är att det måste till en kulturrevolution inom den medicinska forskningen och vården, om vi inte skall gå mot en hälsokatastrof som kommer att förstöra hela vårt samhälle. Vissa länder i den tyskspråkiga världen har börjat inse detta medan det svenska medicinska etablissemanget fortsätter att låta sig ledas av Big Pharma med sina ofta livsfarliga preparat vars spår ni kan se här.