Child_survivors_of_Auschwitz.jpeg

På 70-talet läste jag en rad läroböcker om något inom företagsledning som kallas strategisk planering. Det handlar om hur man skall kunna utveckla, erövra och alternativt skapa nya marknader. Alla stora framgångsrika företag har någon form av strategisk planering. Denna verksamhet kan delas in i tre steg beroende på hur avancerad den är.

Den enklaste och vanligaste formen av strategisk planering är att göra marknadsundersökningar för att försöka utröna vad kunderna vill ha och därefter ta fram plan för hur man skall kunna erbjuda de produkter, egenskaper och tjänster som efterfrågas. Svagheten med denna typ av planering är att den dag man har produkten framme, kanske efterfrågemönstret har hunnit ändras eller att någon konkurrent tagit fram en bättre och/eller billigare lösning på kundens behov. En annat vanligt misstag vid denna typ av planering är att man gapar över för mycket och försöker tillfredställa för många smaker och behov inom samma produkt, så att slutresultatet blir något som ingen vill ha. Ett klassiskt exempel på detta var när Ford på 50-talet tog fram sin Edsel-modell med omfattande marknadsundersökningar. Den blev ett fiasko på marknaden.

Nästa steg i den strategiska planeringen är att inte bara göra en undersökning av kundernas behov idag utan att även försöka förutse hur marknaden kommer att förändras i framtiden. Här handlar det om betydligt mer avancerad planering där man i detalj studerar makroekonomiska trender och förskjutningar i människors behov och preferenser. Det rör sig helt enkelt om försök att utforska framtiden. Baserat på sådana studier utarbetas oftast olika scenarier om hur marknaden kan gestalta sig baserat på några olika troliga antaganden om framtiden. Även staten och politikerna ägnar sig åt sådan planering och har för det ändamålet inrättat Institutet för Framtidsstudier. Jag satt själv i dess styrelse på 80-talet.

Jag minns hur Volvo där jag jobbade på 70-talet ägnade sig åt framtidstudier för att försöka bedöma hur bilmarknaden skulle utvecklas. Tyvärr var Volvos stab för strategisk planering då väldigt påverkad av malthusianska larmrapporter som Romklubbens Limits to Growth. Dessa prognoser och larm visade sig senare vara falsklarm. Bl.a. förutskickade man felaktigt att världens oljetillgångar skulle börja sina i början av 90-talet och att det skulle uppstå bris på viktiga metaller. Den strategiska inriktning som dåvarande Volvo-ledningen valde baserat på dessa vilseledande studier, gjorde att Volvo tappade sin ledning över BMW på marknaden och Volvoaktien kom att utvecklas långt sämre än börsindex.

Den mest avancerade formen av strategisk planering handlar om att helt eller delvis skapa marknader för en eller en grupp av ett företags produkter eller för en hel industribransch. Det enklaste exemplet skulle kunna vara lanseringen av CocaCola. Det var en produkt utan något tidigare existerande behov. Strategerna räknade ut hur de skulle kunna skapa en massmarknad genom en massiv varumärkesplacering parat med en produkt som genom sitt höga sockerinnehåll var beroendeframkallande. Eftersom socker har liknande egenskaper som vissa centralstimulerande droger, har det i en rad sammanhang kommit till användning för att just skapa nya behov av olika produkter – behov som inte existerat tidigare.

En annan teknik som är vanlig i denna typ av startegisk planering är att utnyttja vetenskap för att skapa förtroende och legitimitet för en ny produkt. Ett näraliggande exempel var när Skånemejerier lanserade den påstått nyttiga produkten ProViva. Produkten presenterades som s.k. functional food – en hybrid mellan läkemedel och mat. Vetenskapen som man tog rygg hos var den falska fetthypotesen, den att fet kost orsakar förhöjd blodkolesterol som man trodde var grundorsaken bakom fetma och metabola sjukdomar. ProViva skulle ersätta syrade feta mjölkprodukter och deras nyttiga bakteriekulturer men utan fett. Modern forskning har visat att fetthypotesen var helt fel och idag vet vi att feta syrade mjölkprodukter är långt nyttigare än ProViva med sitt höga sockerinnehåll. Man lyckades dock tillskapa en marknad och säljer fortfarande produkten. På liknande sätt skapade Unilevel en marknad för industrimargarinet Bezel byggt på samma felaktiga hypotes.

Jag har tidigare skrivit om ett av historiens kanske mest framgångsrika och mest avancerade exempel på strategisk planering. John D. Rockefeller som ägare av Standard Oil hade vid förra sekelskiftet i stort sätt skaffat sig monopol på all oljehandel vilket gjorde honom till världens rikaste. Hans affärsmetoder ifrågasattes dock och han pressades hårt av myndigheter som var satta att värna den fria konkurrensen. Detta ledde till kongressbeslutet att dela upp Standard Oil år 1911. För att blidka opinionen och de kritiska politikerna bildade Rockefeller år 1913 sin stiftelse Rockefeller Foundation (RF) genom en jättedonation. Han undandrog p.s.s. denna del av förmögenheten från skatt. Därmed var grunden för historiens mest utstuderade filantropiska satsning lagd.

RF satsade på den växande hälsosektorn. Man lämnade ekonomiska bidrag till forskning vid olika universitetssjukhus, samtidigt som man skaffade sig inflytande genom representation i sjukhusens styrelser. På detta sätt blev man en nyckelspelare i grundandet av dagens västerländska skolsjukvård och kunde påverka dess inriktning. Forskningen styrdes in mot framtagning av patenterbara medicinska preparat som kunde exploateras av en läkemedelsindustri där man hade stora ägarintressen och vården inriktades på att förskriva dessa preparat.

Det stora genombrottet för Rockefellers strategi kom med Andra Världskriget och deras nära samarbete med nazisterna. Tyskarna hade med Rockefellers finansiella stöd utvecklat den dåtida moderna kemiindustrin med stora framsteg inom den organiska kemin. En rad nya syntetiska medicinskt verksamma ämnen hade tagits fram och testas på koncentrationslägerfångar. Tyskarna hade tillförlitliga värden över vilken påverkan dessa ämnen hade på den mänskliga organismen. Man hade bland annat funnit syntetiska ämnen som kunde sänka såväl blodtryck som kolesterolhalt och blodsocker.

Strategerna insåg att nu gällde det att börja utvidga marknaden, att inte enbart behandla sjuka människor, utan att skapa en växande ny marknad för patenterade preparat i preventivt syfte. Läkarverksamheten hade hittills varit inriktad på att gripa in för att hjälpa människor som sökte för en redan manifesterad sjukdom. Idén var att nu se till tidiga indikationer som skulle kunna motivera medicinering.

Genom det inflytande man via RF skaffat sig vid de medicinska utbildningsinstitutionerna kunde man påverka gränsvärden för medicinering och vilka vetenskapliga teorier man skulle stödja sig på. Den konkurrens man hade var beprövade naturpreparat och olika kost. Bl.a. sopades Nobelpristagaren Warburgs forskning om socker och hälsa under mattan. Naturpreparaten blev utsatta för en intensiv förtalskampanj som utmålade dem som kvacksalveri och dessa försvann från läkarutbildningen tillsammans med undervisning om kost och hälsa.

Med denna strategiska plan skapades en av världens största och mest lönsamma marknader – vi fick dagens halvkriminella läkemedelsindustri. Som illustration av hur man lyckats skapa en enorm marknad där världens mest sålda preparat kolesterolsänkaren Lipitor sålt för över 100 miljarder USD när patentet gick ut för några år sedan. Modern forskning visar att det påstådda samband mellan förhöjt kolesterol och hjärt-kärlsjuklighet som man utnyttjat inte kan verifieras av modern forskning. Detta framhöll Astras forskningschef Lars Werkö redan när statinerna introducerades. Gränsvärden för blodtryck och kolesterol sattes så att en mycket stor del av alla äldre skulle omfattas av den preventiva livstidsmedicineringen, något som fått till följd att en stor del av denna grupp lider av muskelvärk och yrsel och att de därför drabbas allt mer av allvarliga fallskador. Inom psykiatrin lanserades nya diagnoser på löpande band som fått motivera en snabbt växande marknad för ny kemiska psykofarmaka.

Läkemedelsbranschens otroligt framgångsrika strategiska plan har genererat enorma vinster samtidigt som skolmedicinen hamnat i en skenande sjuklighet som mest liknar en metabol pandemi. Den här industristrategin visar med skrämmande tydlighet att företagens intresse nästan aldrig sammanfaller med allmänhetens. Det är därför vi behöver lagar, regler, bestämmelser och skatter som ser till att företagsintresset mer sammanfaller med allmänintresset. Det bedrövliga är att dagens politiker är så otroligt okunniga att de saknar förmåga att förstå detta enkla samband. Istället är man nu på väg att släppa igenom ytterligare en av den globala storindustrins strategiska planer i form av ett handelsavtal (TTIP) som åter sätter företagsintressena före allmänintresset.

Jag återkommer med fler exempel på hur skickligt genomförda strategisk planer inom olika globala industrier skapar växande marknader på bekostnad av verkliga mänskliga behov.