images_52cac2862a6b2286447c4cd1

En av den svenska skolmedicinens förgrundsfigurer KI-professorn Claude Marcus skriver i dagens SvD om att det behövs en ny punktskatt på socker för att motverka fetma. Jag har tidigare haft anledning att i olika sammanhang kritisera Marcus för hans ståndpunkter när det gäller naturligt fet kost, ståndpunkter som kraftigt motsägs av senare tids forskning. SvD-artikeln tyder på en tydlig och glädjande omsvängning från Marcus tidigare ståndpunkter. Jag rekommenderar er starkt att läsa artikeln som bl.a. reder ut skillnaderna mellan drogberoende och sockerberoende på ett bra sätt.

Eftersom samhället i andra sammanhang med viss framgång utnyttjat punktskatter för att minska konsumtionen av sådant som vi vet är onyttigt, är tanken på en sockerskatt säkert inte fel. Marcus föreslår att intäkterna från en sådan skatt skall gå till sänkt skatt på frukt och grönsaker. På den punkten är det motiverat att komma med en reservation. Dagens högförädlade frukter innehåller även de höga halter socker. Många fruktjuicer t.ex. innehåller minst lika mycket socker som de sötade läskedrycker som Marcus speciellt pekar ut. Att stimulera fruktkonsumtionen skulle således motverka skattens syfte. Däremot är sänkt skatt på grönsaker som växer över jord ett bra förslag. Rotgrönsaker är inte lika självklara på grund av deras höga innehåll av kolhydrater.

Om en ny punktskatt för att motverka den ökande fetman skall få någon betydande effekt på folkhälsan bör man vidga perspektivet. Problemet med livsmedel med högt sockerinnehåll är att de höjer blodsockret kraftigt och därmed ökar risken för först fetma och senare en lång rad metabola sjukdomar som sockersjuka (diabetes), åderförkalkning, cancer, Alzheimer m.m.. Nu är det inte bara socker i maten som ger denna effekt utan det gör även all kolhydratrik kost. Detta beror på att kolhydrater består av just sockermolekyler som är sammankopplade i kedjor. Dessa sockerkedjor spjälkas ganska snabbt i människans matsmältning till just socker och ger då givetvis samma effekter som socker. Ju kortare kedjor ju snabbare omvandling till socker.

Kolhydraterna kan delas in efter en skala som kallas glykemiskt index som mäter hur lätt de spjälkas. En kolhydrat med ett högt glykemiskt index innebär att den är nästan lika skadlig som rent socker. En sockerskatt som inte även omfattar kolhydrater med högt glykemiskt index riskerar således att bli i stort sett verkningslös. Vad vi alltså borde införa är en punktskatt som är satt på livsmedel över ett visst glykemiskt index.

Det vi behöver för folkhälsans skull är alltså en kolhydratskatt. Dvs om vi tror att en ny punktskatt är bästa sättet att möta hälsoproblemet.