Under efterkrigstiden har jordbruket undergått en total förvandling. Det har gått från småskaliga lokala familjejordbruk med en blandning av djurhållning och odling, till storskaliga jordbruksindustrier med hård specialisering till monokulturer för enbart odlade grödor eller jättestora animaliefabriker med stallade djur.
Småskaligt familjejordbruk
Det typiska småskaliga familjejordbruket i min barndom var en blandning av djurhållning och odlingar som kompletterade varandra. Åkermarken användes vissa år för att odla olika sädeslag och rotfrukter eller gräs för att bygga upp foderförråd åt de gräsätande djuren. Första gången jag hässjade hö till djurens vinterfoder var jag bara 11 år. Andra år fick marken ligga oplöjd och återhämta sig som betesmark för gräsätande kor och hästar. Andra sekunda marker inhägnades bara och kunde ge betesfoder åt får. Djurens stallgödsel var den dominerande gödning som användes på åkrarna.
Den här typen av jordbruk var inget hot mot biodiversiteten, på ängar och betesmarker kunde mångfalden av växter frodas och gav de betande djuren en idealisk mix av olika viktiga näringsämnen. Något som sedan fördes vidare till människan via ett näringsrikt välbalanserat kött och mejerivaror. Människor som levde av den mat som dessa jordbruk producerade hade få metabola sjukdomar.
En intressant reflexion man kan göra är att många av de ogräs och blomster som frodades på de gamla gårdarna samtidigt är viktiga medicinalväxter som levererade en rad vitala beståndsdelar till främst djuren, men en hel del togs även tillvara av människor. Idag kan vi köpa dessa växtdelar i vår hälsokostbutik, men hur många gör det? Under människans evolution före jordbrukets tid då vi var samlare och jägare fick vi i oss en rad av dessa växter som var viktiga för vår hälsa.
Industrijordbruket
Kraven på en ökad jordbruksproduktion som befolkningstillväxten medförde, gjorde att jordbrukspolitiken allt mer inriktades på hur man enklast kunde öka jordbrukets produktion. Det lilla familjejordbruket var arbetskraftintensivt och verksamheten var för liten för att kunna bära kostnaderna för en mer långtgående mekanisering.
Politiken blev att ta efter industrialismens modell för att nå högre produktivitet, vilket innebar hård specialisering och strukturering mot storskalig produktion. Problemet var bara att detta inte lämpade sig för ett levande system. Eftersom industrijordbruket inte längre bedrevs som en mix av odling och djurhållning, var det viktigaste ledet för maximalt utbyte en massiv insats av konstgödning. Även om man hade djur kvar räckte inte det stallgödsel som uppstod. Ur denna strävan har vi idag fått ett industriellt drivet jordbruk vars långsiktiga konsekvenser vi nog inte riktigt insett.
De små familjejordbruken har tagits över av industrijordbrukare som lagt under sig stora markarealer där man odlar en gröda där mångfalden tidigare frodades. Resultatet är onaturliga monokulturer med hög produktivitet i ton per area. För att pressa ut det maximala börjar man redan på hösten före sådden med besprutning av långtidsverkande gifter för att ta död på allt ”ogräs”, oftast rör det sig om glyfosat (Roundup) som är det mest använda. Utsädet som sedan planteras är även behandlat med gifter mot svampangrepp, insekter och annat. När sedan de gröna skotten kommer upp fortsätter giftbesprutningen, ofta med olika medel för att gardera sig mot giftresistens. Besprutningen med gifter och insektsmedel fortsätter ofta under hela grödans växtperiod för att strax före skörd ofta även bli avdödat med Roundup igen, för att göra det lättare att skörda.
När det gäller de omdiskuterade GMO-grödorna är användningen av Roundup ännu större och givetvis blir giftresterna i produkterna på motsvarande sätt större. Och detta gift finns inne i växterna och kan inte sköljas eller behandlas bort.
En konsekvens av den massiva giftanvändningen är att alla ”ogräs” som tidigare var bärare av en rad essentiella näringsämnen och en rad mikroorganismer i jorden försvinner. De stapelvaror i form av säd, vegetabilisk olja, socker/stärkelse m.m. som produceras innehåller därför mest en massa kalorier men är utarmade på andra näringsämnen, samtidigt som det finns spår av alla gifter som sprutats på grödorna. Brittiska studier 2011 visade t.ex. att 97% av alla icke ekologiska mjölsorter innehäll giftrester. Det är dessa stapelvaror som sedan utgör de viktigaste råvarorna i den industrimat som når människors tallrikar.
Studier av jordbrukare som varit exponerade för Roundup har visad ökad förekomst av non-Hodgkins lymfomcancer, missfall och koncentrationsstörningar. Min egen hustru fick ett missfall efter att en åker bredvid vårt hus intensivbesprutades under en graviditet. Det kan vara en slump, men vi tror på ett samband.
Djurhållningen är ofta koncentrerad till enorma stallar där djuren går inne hela året och utfordras med olika former av kraftfoder och i bästa fall ensilerat gräs. Man ger majs och vete till gräsätare, vilket inte är deras naturliga kost och därför ger sjuka djur med långt sämre kött och mjölk än det som en gång kom från familjejordbruken. Massiva insatser av antibiotika används för att hålla djuren gående och multiresistenta bakterier frodas. Därtill kommer rester av alla gifter som använts vid den industriella produktionen av djurfodret.
Det behöver knappast påpekas att den pandemi av metabol sjuklighet som rasar har sina rötter i detta onaturliga industrijordbruk och den industrimat som det gett upphov till.
Enda räddningen är tillbakagång till ekologisk odling
Resultatet av det långt drivna industrijordbruket är döende åkrar som förgiftas allt mer och utarmas på levande organismer som kännetecknar friska jordar. För att hålla produktionen igång har jordbruket fastnat i en spiral som hela tiden kräver ökning av konstlade insatser. På längre sikt kommer vi att få en jordförstöring som kommer att göra det svårt att upprätthålla dagens höga produktivitet.
Idag skördar vi frukterna av industrijordbruket och den näringsfattiga industrimaten i form av skenande metabol sjuklighet som är på väg att ruinera vår hälsovård. Imorgon kommer de allt sjukare jordarna inte ens kunna producera tillräckligt med kalorier om utvecklingen får fortsätta.
Jordbrukspolitiken måste skyndsamt börja orienteras om så att vi kommer tillbaka till ett ekologiskt balanserat jordbruk där odling och djurhållning åter kombineras och där gräsätare skall få sin föda genom att beta eller via hö och ensilerat gräs. Miljörörelsens propaganda mot köttet i kosten är ett stort svek, eftersom det bara kommer att förstärka industrijordbrukets destruktiva utveckling. Animalier är en ytterst essentiell del i en hälsosam kost. Forskningen måste omorienteras för att hitta tillbaka till brukningsmetoder som minimerar giftanvändningen och som återskapare friska levande jordar fulla av viktiga mikroorganismer. Vi måste även tillbaka till fria bönder som odlar vår mat lokalt i vårt närområde. Att Sverige är på väg att förlora sina mjölkbönder visar att utvecklingen går åt rakt fel håll. Beredskapen i vår livsmedelsförsörjning har inte varit sämre på hundra år.
Tyvärr har vi starka globala krafter som vill riva alla skyddande gränser för jordbrukare och som ser produkterna som vilka råvaror som helst. De stora globala företagen eftersträvar totalkontroll över världens livsmedelsmarknad genom att göra den beroende av deras patenterade grödor, kemikalier och gifter och genom öppna gränser där man kan spela ut olika producenter mot varandra och därmed pressa priserna. De aktuella handelsavtal som nu diskuteras är i detta avseende ett stort steg i helt fel riktning.
Det vi själva kan göra är att sluta med processad industrimat och fortsätta att köpa de ekologiska produkterna på livsmedelsmarknaderna så att producenterna tvingas till en allt större omställning. Den här utvecklingen har redan börjat och de globala livsmedelsjättarna är djupt oroade – deras makt är hotad. Det är därför som artiklar om det meningslösa med att köpa ekologiskt duggar tätt i etablissemangets medier. Detta skall ni inte lyssna på, det är ren desinformation. Ekologisk mat är nästan undantagslöst nyttigare och innehåller långt mindre gifter.
Industrijordbruket är idag det största hotet mot en hållbar utveckling för såväl ekosystemet som för mänskligheten. Det är ett långt större och mer näraliggande hot mot våra liv och vårt välbefinnande än det klimathot som den politiska eliten och miljörörelsen snöat in på.
Lars, du har skrivit många viktiga artiklar. Den här berör själva livet och våra barns framtid och måste kommenteras.
Jag har tidigare skrivit att den mat du och jag fick som barn inte finns längre. Experter varnade för att konstgödseln förstörde kretsloppet på 1970-talet, men politikerna lyssnade inte. De har bara tid att administrera förfallet. Vilket de gör med vänster hand innan de somnar medan de höga lönerna rullar in natten lång. Miljöpartiet är inte bättre.
Aristokrater på Åland lyckades stjäla de självägande böndernas mark för några hundra år sedan. Produktionen gick ned och folket svalt. Vad gör en liten bonde? Han odlar, fiskar, jagar och har många olika djur och fåglar. De styrande förstod detta till slut och bönderna fick tillbaka sin mark. En storbonde bryr sig inte om marginalen, små åkrar och djurbesättningar, men en liten bonde måste göra det. Han får en dålig åker att fungera och vet vad han måste göra. Potatis drar ned kväve till jorden och en åker som betas gödslas.
Jag ville vara Bror Duktig och tog bort minsta småsten från trädgårdslandet. Året efter fick jag en uruselt dålig skörd efter goda år. Jag klurade på detta och lade ut småstenarna igen. Så många timmars arbete förgäves och en viktig lärdom för de som odlar idag. Grönsaker behöver mineraler.
Blålera kan blandas med vatten och spridas på åkrarna. En österrikisk bonde hade byns sämsta jord, men fick de bästa skördarna. Den som vill ha en oisolerad och fungerande vinterkompost ska täcka den med fem-tio centimeter blålera. Den isolerar och mineralerna sipprar långsamt ned vid snösmältningen. Jag hällde gammal yoghurt i mitten under leran. Komposten var färdig tidigt i april och jag fick en bra skörd det året.
Jag minns när drängen nackade hönor på vedbacken och när bonden knivade gässen. Den feta mjölken kom från kon efter att ha kylts ned och vi åt ägg från frigående höns. Vi hade råd med inkokt torsk, stuvad lake och sjötunga Walewska (vi köpte bergtunga, som är lika god), trots att vi inte var rika. Ibland fick vi hare och älgkött från Norrland. Jag växte upp på abborre, gädda och strömming under somrarna plus alla de goda bären. En granne sålde jordgubbar för en krona litern och de var mycket godare än de som erbjuds idag. Vi åt sjöfågel och kunde köpa valkött. Ibland sköts en säl. Vi åt skrakägg och svamp och förstod inte vilket matparadis vi levde i. Jag tror inte att det är en slump att makten vill ha varg i skogen och skrämma bort bärplockarna. Inte heller att makten vill att vi ska sluta äta fisk. Fisken har ju de rätta mineralerna.
Jag tror att en norrländsk arrendator hade bättre lagskydd på 1800-talet än idag innan staten tog över byrådens domsrätt. Han kunde klaga på ett arrende utan att det kostade pengar. Rådet kom och tittade på den dåliga åkern och satte ned arrendet från fyra silltunnor till två.
Den som vill ha ekologisk mat ska köpa från Ryssland. Man har sagt mig att Sovjetunionen inte var vän av konstgödsel. Det kan jag inte kontrollera, men jag vet att helt ny jord uppodlas i Ryssland och där är mineralerna intakta. Alla ryska medborgare kan få gratis land i östra Ryssland och runt städerna för att bygga sommarställen. Där har några ryssar djur utan byråkrati och deras inlagda gurkor dömer ut allt vi kan köpa i Sverige. Det är som när nybyggare fick gratis mark i Norrland för kanske hundra år sedan. När judiska flyktingar fick mark i Norrland? Är det en statshemlighet i vår tid? Gratis mark?
GillaGillad av 5 personer
@Fiskargubben
Gratis mark?
Ryssarna såväl som svenskarna har fortfarande mark för potentiell uppodling och djurhållning, men ju mer land man tar för att fylla med mänskliga odlingar och djurhållning desto mer förvränger man balansen med naturen, även om odlingen i sig är fantastiskt ekologisk.
Nu har Ryssarna valt en väg utan GMO, vilket även vi borde göra naturligtvis. Tänk er ett fullständigt ekologiskt Sverige i balans med naturen!
Kortsiktigt vore det visserligen känslomässigt korrekt att låta det icke-ekologiska miljöpartisters tårar i TV styra svensk politik, låta alla som skriker asyl få spatsera rakt in i Sverige, inkl. wahhabister och salafister, låta kulturer som avlar barn in-absurdum sätta fart på tillväxten av samhället genom att bränna bilar och konsumera flerbarnstillägg så vi får producera ännu fler bilar, men slutresultatet kommer då med den exponentiella funktionens logik leda till a href=”http://discovermagazine.com/1995/aug/eastersend543″>Påsköns öde även för oss, såsom det sannolikt lett till öken för alla folk som inte förstått den exponentiella funktionen.
Det land som således kan hålla sin befolkning i balans med naturen, hålla det moralfilosofiskt friskt och ställa om till hållbarhet vad gäller resursförbrukningen och hålla sig giftfritt och hälsosamt är naturligtvis den långsiktiga vinnaren oavsett vad okunniga tillväxtförespråkare påstår.
Som fiskargubbe kan detta kanske vara relevant i sammanhanget:
GillaGilla
Uppodling av mark behöver inte innebära att man inte är i balans med naturen, det handlar bara om hur man odlar.
GillaGillad av 1 person
Du har helt rätt om du inte inverkar skadligt på de arter som lever i det område där du odlar, men samtidigt måste varje människa vara väl medveten om att populationen av människor utgör ett tryck på andra arters populationer.
”Det är vår befolkningstillväxt som ligger bakom nästan varenda ett av de problem som vi har tillfogat planeten. Om det endast fanns några få av oss, så skulle de otäcka saker som vi gör egentligen inte spela någon roll och Moder Natur skulle ta hand om det – men det finns så många av oss.”
/ Jane Goodall
Källa: https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/citat-om-population-2/
GillaGilla
Martin! Balans med naturen. Vad betyder det egentligen? Naturen är människans största fiende. Människan är ständigt i kamp mot naturen för att kunna överleva. Det Lars Bern beskriver i denna artikel med ängar med mångfasetterad växtlighet skulle inte existera i Sverige om det inte vore för att människor bor i Sverige och har skapat ängsmark. Utan människor skulle Sverige förmodligen bara bestå av skog och myrmark.
Det enda vi gör med industrijordbruket är att förstöra oss själva. Förstör naturen? Knappast, bra lite skråmor på den.
GillaGillad av 1 person
@Fiskargunbben
Se denna korta film, andas sedan djupt och ta åtminstone en minuts tystnad och analysera sedan din egen kommentar! https://www.youtube.com/watch?v=5yhnETtF64I
GillaGilla
@Göran
P.g.a. människans ökande antal ökade mängden äng på bekostnad av skogen. Nu försvinner ängen och blir konstgödslad åker p.g.a. människans ökande antal, rovdrift, girighet och dumhet. Mer om ängsmark: https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ng
Men människan är yttermera dum. Just mängden av äng, åker, monokulturskog och naturskog styrs av oss människor. Om människan lämnar plats åt naturskog och ängsmark så kan detta existera i balans med åker och monokulturskog.
Så länge människan är motiverad att kontrollera denna mängd intelligent fungerar denna balans mellan mänsklig aktivitet och naturen, annars inte.
Det är när religiösa, politiska och ekonomiska tillväxtförespråkare uttalar sig okunnigt om tillväxt, att det är synd om invandrarna och att du ska få mer i plånboken som det blir farligt för balansen med naturen. Det är farligt. Vid tillväxt är gränsen alldeles strax nådd vid en minut i tolv. Innan den sista och slutgiltiga fördubblingen av tillväxten på bekostnad av naturen så har naturen 50% och människan 50%. Allt verkar frid och fröjd för den som vuxit upp med att naturen har 75% och människan 25%, men människans sista fördubbling är naturligtvis förödande för naturen och utrotar massvis med arter precis sås om skedde på Påskön.
GillaGilla
Oj, Martin, jag måste ha berört en nerv. Jag talar inte om världspopulationen, jag talar om det nya Ryssland och det Sverige jag minns. Vi har stora arealer, stor potential, jämförelsevis små befolkningar och det är inte fel att odla vettigt och hållbart. Det är ju just hållbarheten i jordbruket Lars skriver om och som jag kommenterar.
Jag ser med misstänksamhet på Malthus och nymalthusianerna. Nu säger de att det är afrikanernas fel att de svälter. Afrika exporterade mat på 50-talet, gick plus-minus noll på 60-talet och började sedan att importera mat. Matproduktionen fungerade. Pengar investerades, men sedan upphörde investeringarna. Sydsudan var en stor kaffeexportör och drabbades av krig. Zimbabwes jordbruk föll ihop när de brittiska jordägarna jagades bort. Den förfärliga svälten i Etiopien på 1970-talet berodde på att bönderna försökte pressa upp priserna. Det kom fram 30 år senare. Politiska och ekonomiska misstag bäddade för eländet, inte bara befolkningstillväxten. Afrikanerna var längre under kolonialtiden än idag (nordkoreanerna var längre förr, men är nu kortare än sydkoreanerna). Vi svenskar begränsade våra barnkullar när vi fick det bättre (farmors mamma hade elva barn) och samma sak kommer att ske i Afrika om köpkraften förbättras och pensioner införs. Jag kan inte nog betona hur viktigt det är med pensioner för att få en hållbar befolkningsutveckling.
Indien exporterade mat, men måste nu importera på grund av globala handelsregler.
Det ryssarna nu lyckas göra är att få fram investeringar till jordbruket (vad som behövs i Afrika). Det görs i svåra sanktionstider och är beundransvärt. Bönderna får fördelaktiga lån och jordbruket tar fart. Man har kommit så långt att franska ostar produceras i liten skala (man importerar ostmakare, inte ost). Potentialen är enorm.
Jag känner sedan tidigare till vad som hände på Påskön. Jag vet också hur Romarriket körde sönder sin kornbod i norra Afrika. Då är det väl dags att förstå vikten av hållbar odling som vi diskuterar i den här tråden? Ett fungerande jordbruk? Ett friskt folk?
Jag tror inte på peak oil. Det har man pladdrat om i flera decennier, trots att nya fyndigheter upptäcks. I Ryssland finner du fyndigheter, som idag inte är värda att exploatera eller inte kan exploateras på grund av sanktionerna. Varför tror du länder som Frankrike och Storbritannien försöker muta in områden i Arktis på grundval av några små klippor i havet?
Jag vet vad ekonomisk teori säger. Vi blir itutade att det alltid är brist på resurser. Den som kämpar med räkningar kan tro det, företag som kämpar med likviditeten kan tro det, men vad händer på ett högre plan? Vi har nu helt nya lösningar. Min solel är ett mycket bra exempel. Några tysktalande hävdar att de har lyckats reproducera Besslers hjul och har fri energi på låg nivå, men det kan ändras om de har rätt (jag tar inte ställning om termodynamikens andra lag).
Ja, gratis mark. Finska nybyggare bosatte sig nära Vättern och senare i Värmland. En gammal Arjeplogsbonde berättade hur en nybyggare anlände tidigt på våren för att röja mark och bygga hus. Hans arbete var mycket hårt och till hösten kunde familjen flytta in. Jag antar att han byggde en knuttimrad stuga. Hur gjorde han med golvet? Kunde han yxa till ett golv eller hade han stampat jordgolv?
En norrlänning sade mig på 1980-talet att han var jude och att hans trosfränder hade fått gratis mark vid den svenska Östersjökusten. Saken tystades ned. Det bör ha hänt efter den ryska revolutionen, men jag har inget årtal.
Det jag kan lägga till är att vi fortfarande har mycket att lära om odling. En forskare säger att vi ska spara träd där korna betar. De söker skydd bland träden. Där kan de gömma sig och få skydd mot regnet. När kon mår bra blir mjölken bättre. Det är säkert likadant med får och getter. Vi behöver också studera permakultur.
GillaGilla
Kan detta vara något tro, indoors farm?
https://www.armstrongeconomics.com/markets-by-sector/agriculture/the-way-of-the-future-2/
GillaGilla
Ja – det blir bara värre och värre!
Jag har nyligen åter läst den mycket omskakande boken av den vetenskapliga tandläkaren, faktiskt den bäste i världen på den tiden, Weston Price och som han skrev på 1930-talet och som med ett omfattande bildmaterial visar den hälsokatastrof som inträffade nästan utan undantag då den ”underutvecklade” världen koloniserades av européerna och där de begärliga handelsvarorna utgjordes av socker och vitt mjöl i utbytet med urbefolkningarna. Boken heter ”Nutrition and Physical Degeneration” och kan knappast lämna någon seriös läsare oberörd.
Den som är intresserad kan få en idé om Weston Price verksamhet genom min senaste krönika hos Annika Dahlqvist.
GillaGillad av 2 personer
Kan rekommendera att läsa och lära från Price.
GillaGilla
”Industrijordbruket är idag det största hotet mot en hållbar utveckling för såväl ekosystemet som för mänskligheten. Det är ett långt större och mer näraliggande hot mot våra liv och vårt välbefinnande än det klimathot som den politiska eliten och miljörörelsen snöat in på.”
Väl talat !
GillaGilla
Jag är enig med Lars och tror att födan som kommer från ett småskaligt lantbruk före den stora industrialiseringen är bättre för människokroppen än den som kommer från industrilantbruken. Problemet är att med dagens befolkningsnivå är det omöjligt att gå tillbaka till småskaligt lantbruk.
Jag har inte räknat på det men jag har svårt att tro att arealerna räcker till och transportkostnaderna blir oöverstigliga – de flesta urbana medborgarna kommer inte att ha råd med sådan mat. Dessutom är numera huvuddelen av Sverige uppodlat med industriskog för avsalu – samtidigt som vissa klagar på Brasiliens befolkning som svedjebränner regnskog för sin överlevnad.
GillaGillad av 2 personer
Det går att klara världens livsmedelsförsörjning med ekologisk odling om man gör rätt. Det är även så att dagens produktion är 4000 kcal per person, medan det räcker med hälften. Det handlar alltså om fördelning och inte produktionskapacitet. Till detta skall läggas att Ryssland har enorma lågutnyttjade arealer som man börjar ta i bruk för ekologisk odling.
GillaGilla
Dagens produktion är med industrilantbruk, med småskaligt familjejordbruk blir den avsevärt mindre (även om den håller högre kvalitet). Hur tänker du att man ska göra med transporterna till de urbana områdena? Ryssland kommer inte hjälpa oss utan motkrav.
GillaGilla
http://nyatider.nu/smaskaligt-jordbruk-overlagset-det-storskaliga/
GillaGilla
Tja. Ryssarna säljer nog gärna GMO-fritt till Sverige, men då kan det inte kallas ”ekologiskt” eftersom ”ekologiskt” betyder lokalt producerat och lokalt konsumerat, d.v.s. inget som är i tokhandlande toktransporterande tokliberalers intresse. Ska ryssarnas mark bli ekologisk för ossg så får vi allt ansöka om medborgarskap i Ryssland och börja bruka jorden där…om vi nu känner för det…
GillaGilla
Nej ekologiskt betyder inte nödvändigtvis lokalproducerat.
GillaGillad av 1 person
Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Här lever djur och växter tillsammans. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser. Transport av varor medelst fossilt bränsle är därför inte att betrakta som ”ekologiskt”.
GillaGilla
Små jordbruk med stor biologisk mångfald visar sig mätta fler människor än vad det storskaliga jordbruket gör, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Detta visar en avhandling som lades fram i höstas vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala av Kristina Belfrage.
Det gäller att bryta globaliserings planerna. Lokala jordbruk för en lokal marknad. Städerna behöver minska sin befolkning drastiskt. Det är städerna som är tärande. Det är landsbygden som är närande och som behöver utökade resurser av alla slag.
http://nyatider.nu/smaskaligt-jordbruk-overlagset-det-storskaliga/
GillaGillad av 3 personer
Nu när jag ”vaknat”, kan jag endast instämma i det beskrivna eländet. Men också dela tro, hopp och kärlek till den föreslagna lösningen. Den enda realistiska förutom en framtida science fiction produktion, av stamcellsodlade köttprodukter, som kommer att likna avfallsanläggningen i Arlöv. Det kan väl ingen klok människa tänka sig i en framtid! Lika hemsk som tidigare förintande läger i Polen! Nu som ”vaken”, efter 7 månaders LCHF, och 14kg lättare, uppmärksammar man eländet på ett helt annat sätt! På livsmedelsvaruhuset finns nästan inget att köpa längre. Vi går förbi rader med hundratals olika krämer, chips, sylter, sockervatten, godis, pulver, flingor, bitar och rutor, stycke etc. Tidigare bärkassar, som fick fingrarna att domna, har nu blivit till en! Ekologisk kokosolja, vispgrädde, gurka tomater och vars en skiva entrecote naturkött. Det sistnämnda var svårt att hitta fast varuhuset är jättestort! Jag unnar mig också en liten flaska Schweppes indian tonic zero eftersom jag inte dricker alkohol pga sjukdom. Livet är underbart! På morgonen blandar jag en tesked gurkmeja, en tesked ingefära och en halv tesked svartpeppar i en deciliter vispgrädde. Sätter koppen på bordet och ber en bön för Lars Bern, Annika Dahlqvist och co. Jag ber också en bön för vår fd statsminister Fredrik Reinfeldt att han skall uppmärksamma rätt saker från utsikten från flygplansfönstret. Hundratals mil med tusentals onaturliga fyrkanter i olika färger måste bara vara helt fel. Amen!
GillaGilla
Jag gillade att läsa detta. Är inte ren LCHF men något ditåt. Känner dock igen mig i beskrivningen att gå igenom ett livsmedelsvaruhus med en nästan tom vagn. För oj vad mycket det finns att köpa som jag inte vill lägga i vagnen än mindre stoppa i min mun.
Om alla dessa skräpprodukter som kallas mat inte producerades så nog skulle det finnas både resurser och areal för de nyttiga sakerna.
Dessutom är det ju så mycket godare att njuta av den rena maten med alla dess smakämnen intakta. Livskvalitet är ju också en väg till hälsa.
GillaGilla
Min varukorg är alltid full innan en ens kommit till maten, blir så less på mej själv, suck ;(
För övrigt så handlar en alltid ekologiskt i den mån det går och det smakar mycket bättre.
GillaGilla
Återigen en fullträff Lars Bern. Mina syskon och mina vuxna barn och jag själv har valt att handla storpack av ekologiskt kött direkt från en bonde i Mellansverige. Vi vill på detta sätt gynna de lokala ekologiska jordbruken. Det blir lite dyrare än stormarknadens priser på importerade produkter men det uppväger med råge den betydligt bättre kvaliteten.
Flera kommentatorer här ovan har invändningar mot småskaliga jordbruk med hänvisning till att produktionsvolymerna blir lägre i ett ekologiskt system. Det torde balanseras delvis med att koldioxidhalten i atmosfären ökat med 0,01% under hundra år. Det har inneburit, vad vi kan observera, att skördarna i världen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Så vitt jag känner till ser det inte ut att mattas av ännu. Dessutom kan vi idag med ökad kännedom om hur ekologin fungerar faktiskt kunna ha en hög produktion med betydligt högre kvalitet idag.
Medvetenheten ökar om livsmedlens kvalitet och efterfrågan på ekologiska produkter har ökat kraftigt, så kraftigt att det ibland råder brist på dessa produkter. Så ekologiska småskaliga jordbruk har en lysande framtid framför sig om inte EU-byråkraterna (Cecilia Malmström) saboterar det med TTIP avtalet eller andra intrång i den ännu fria odlingsrätten.
GillaGillad av 1 person
Industrijordbruket är en konsekvens av den billiga energin och kapitalismen. Naturligtvis följer lantbrukare samma normer som resten av samhället. De vill också tjäna mer och följa löneutvecklingen, alltså rationaliserar de mot större enheter.
I samhället anrikas kapitalet/köpkraften mot färre som äger mer medan den minskar för de flesta. Det är också en naturlig utveckling av kapitalismen. Då minskar köpkraften hos flertalet och man tvingas välja just den billigare industrimaten.
Ett ekologiskt (eller snarare hållbart) jordbruk bygger på kretslopp i naturen. I dag spolar vi ut näringsämnen i sjöar och hav via avloppssystem och importerar t ex fosfor från Afrika och Kina samt tillverkar kvävegödning av naturgas. Vi talar om nödvändig djurhållning på mindre gårdar för gödningens skull, men även näringsämnen i det vi ätit måste tillbaka till åkern igen i stället för att övergöda vattendrag.
Jordarna i industriländer är så utarmade på näringsämnen att de producerar lite utan tillsatta gödningsämnen. Att återskapa ”friska levande jordar fulla av viktiga mikroorganismer” tar många år. En kravodlande lantbrukare förklarade för mig på slutet av 90-talet att han får halva skörden gentemot konventionella metoder, men så mycket bättre betalt att det lönade sig.
Gunnar Rundgren skriver bra om det här, han är även lantbrukare själv och därför kunnig i ämnet. Rekommenderad läsning!
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2016/08/den-stora-atstorningen-maten-makten.html
Visst är en återgång till hållbart lokalt jordbruk möjlig. Med arbetshästar och en större del manuellt arbete som det såg ut för 100 år sen. Vi kommer att tvingas dit så småningom av brist på energi och konstgödsel, men hur många är i dag beredda att drastiskt minska sin levnadsstandard som detta betyder?
Att flytta ut människor från staden till ett fysiskt hårdare (men hälsosammare) liv på landsbygden med en lägre levnadsstandard är nog inte vad våra politiker bedömer vara en bra strategi att gå till val på….
Det mesta av vad Lars skriver om är en konsekvens av kapitalismen. Den har tjänat oss väl så länge vi haft en ständigt ökande energikonsumtion. Människors egennytta är oslagbar som drivkraft. Men det finns en gräns för hur mycket vi kan missbruka vår planet. Vi behöver ett ekonomiskt system som fungerar i ett samhälle utan tillväxt. Men hur ställer vi om till det?
GillaGillad av 2 personer
@pogust
Ja. Hur ställer vi egentligen om till ett samhälle som nedväxer en aning och sedan kommer i balans med naturen långsiktigt och hållbart?
Förslag:
1. Låt biologer bestämma tillsammans vilken folkmängd och standardnivå som är önskvärd med tanke på hur stora populationer av andra arter vi behöver för att trygga dem långsiktigt.
2. Reglera folkmängden till en lämplig nivå enligt punkt 1 så att vi får en hållbar långsiktig balans med naturen. Ex. Endast ansökan om asyl genom svenska ambassader, utbildning tidigt för unga kvinnor, förbud mot kvinnoförtryckande religioner i Sverige, samt ettbarns eller tvåbarns eller trebarnspolitik beroende på allvaret i situationen.
3. Reglera ner dålig produktion och konsumtion med exempelvis skatteväxling.
4. Öka jämlikheten (ex. genom progressiva skatter) så ökar lyckan i samhället och minskar våld och mordfrekvensen (enligt vetenskapliga undersökingar).
5. Avskaffa betygen. Inför kurssystem. I ett lyckligt jämlikt samhälle känner inte elverna stress eller press och kan i denna trygga situation tänka mer altruistiskt på framtidens generationer i flera led.
6. Inför psykologi, filosofi och vetenskaplig metod på schemat så att människor förstår sin egen hjärnas processer bättre och även lär sig logik och moralfilosofi, samt lär sig tänka vetenskapligt korrekt och undvika ovetenskapliga fallgropar i sitt tänkande.
7. Inför obligatoriska introspektion/meditation-stunder i skolorna så att barnens friska naturliga positiva medvetande bibehålls eller ökar.
GillaGilla
Vill vi ändra på hur livsmedelsproduktionen bedrivs måste vi göra det som konsumenter och inte som väljare och rösta på korkade politiker. I princip är det nog bara lathet som gör att vi inte letar rätt på en bonde eller ett par där vi kan köpa ekologisk mat i vilken form den än är. Vi kan dessutom bryta mot korkade lagar och uppmana andra att göra det. En sådan lag är lag mot opastöriserad mjölk.
GillaGillad av 3 personer
Pastöriseringen är till för att mjölken ska hålla sig längre i snabbköp och stormarknader. Förr i tiden var mjölken dagsfärsk och då fungerar det naturligtvis bättre.
GillaGilla
Förr i tiden slängde man i en silverslant i mjölkbyttan och på det viset klarade sig mjölken längre utan att surna.
Vi har här tidigare resonerat om de positiva effekterna av silvervatten.
Silvervatten får inte marknadsföras som läkemedel och det beror på läkemedelsindustrins makttentakler.
Men till vattenrening fungerar det och får säljas.
Det skulle vara intressant att prova olika mängd silvervatten i naturlig icke pastöriserad och homogeniserats mjölk för att se om silvervatten kan ersätta pastöriseringen.
Hur väl mjölkbönder sköter hygienen och tvättar spenarna på sina kor är avgörande för hur mjölken smakar.
Jag har köpt mjölk direkt av två bönder, den ena satte bara på sina omoderna mjölkaggregat utan att tvätta spenarna och hans kor satt fastkedjade hela vinterhalvåret och låg delvis i sin egen avföring, mjölken smakade illa.
Den andra bonden har en modern mjölkrobot och fristående kor som själva går till roboten för att bli mjölkade, innan mjölkningen tvättar roboten kornas spenar samt tar ett utfallsprov och larmar vid juverinflammation, den mjölken smakar utmärkt för att inte säga gudomligt och det är alltså innan den gått till mejeriet.
GillaGillad av 1 person
Mycket bra inlägg Lars,
håller också med svitjod om bland annat TTIP, som måste vara den kvalitativa matens- och matproduktionens största fiende. Hur man som politiker ens kan prata om hållbarhet, ekologisk mat och hälsa, när man i samma mening stödjer ett avtal som TTIP är mig en gåta.
TTIP och det grovindustrialiserade jordbruket är, återigen, en gren av den nyliberala politiken som har varit dominant i decennier nu. Hade matproduktionen handlat om att ge mat till alla hade det varit en annan sak, men tyvärr handlar det ju, som alltid, enbart om profitökningar, oavsett vem som konsumerar maten. Man skiter i 10 hamburgare äts upp av 10 svältande afrikanska barn, eller ett tjockisbarn i USA, bara hamburgarna säljs. Om man nu tar detta som en matafor för hela den globala distributionen och konsumtionen av livsmedel.
Så länge produktionen styrs enbart av vinstintressen kommer det inte hända så mykcet tyvärr, även om den ekologiska marknaden växer. Vi hemma försöker också att köpa så många ekologiska frukter, grönsaker och kött som möjligt, men än är priserna mycket höga. När vi började handla ekologiskt för drygt 8 år sedan var det ännu värre, men jag tycker utvecklingen är trög.
GillaGilla
Jag håller i princip med dig om det du skriver, men det finns ett antal obesvarade frågor.
Den största av dem all är väl befolkningstillväxten i framför allt lågt utvecklade länder. Om inget görs kommer jordens befolkning att vara flera miljarder mer än idag redan i detta århundrade. Migrationskrisen, som vi nu ser, är nog bara början. Kommer vi att kunna mätta alla dessa människor med ekologiskt producerade matvaror. Även om Ryssland kan bidraga, räcker det?
Nästa fråga gäller Sverige. Med en så stor del av vår beskattning, som tas ut på arbete. Kommer vi har råd och/eller lust att köpa den ekologiskt odlade maten.
GillaGillad av 1 person
Dels är det så att världen idag producerar ca 4000 kcal per/pers medan vi bara behöver hälften. Det är alltså primärt ett fördelningsproblem. Sedan är min poäng att industri/kemikaliejordbruket förstör jordarna så att produktiviteten kommer att börja falla på sina håll ganska snart. Med rätt upplägg på jordbruksproduktionen kan en ekologiskt bra produktion göras långt mer produktiv än idag. Jag återkommer till det ämnet.
GillaGilla
Om ni inte har sett dokumentären Food Inc. – trailer – https://www.youtube.com/watch?v=5eKYyD14d_0
Hela filmen – https://www.youtube.com/watch?v=smk2xq2l3Ig
GillaGilla
Plus att allt spannmål som odlas idag och som förvandlas till kraft- och djurfoder, då alltså enbart till djuren, skulle kunna räcka gott och väl till hela jordens befolkning. Det är enorma ytor av odlingsmark som enbart används för att mata djuren…det är alltså ett slags sekundär livsmedelsproduktion, som i stället kunde ge mat till många fler människor.
GillaGilla
Om jag förstått Lars Bern rätt så ska vi INTE använda marken till att odla vete, råg och havre annat än till djurfoder, ja ekologiskt odlat då utan besprutning av gifter och utan konstgödsel. Djurens dynga duger i ett sånt läge utmärkt som gödning. Ett av spannmålen som med fördel kan odlas för människoföda är Hirs, som man åt för flera tusen år sedan i Sverige. I övrigt bör vi hålla oss till den mat vi åt som jägare och samlare, kött, fisk, fågel, vilt, nötter, vilda bär, frukter, bladgrönsaker och rent vatten.
I och med spannmålsodlingen rasade vår hälsa ihop som ett korthus med sämre tänder missbildade och klena skelett med en ökad mängd sjukdomar och lidande. Så i skenet av det som tidigare redovisats på denna blogg är ökad spannmålsodling på djurhållningens bekostnad inte någon bra idé. Det är LCHF kosten som borde ges utrymme på bekostnad av spannmål. Men jag kan ha fel.
GillaGilla
Spannmål är ännu olämpligare som föda för idisslare än för människor, så jag menar nog att man i första hand skall sluta odla t.ex. vete som djurfoder och råvara för etanolproduktion och istället göra de jordarna till betesmark så att livet kommer tillbaka i jorden och den inte eroderar bort.
GillaGillad av 3 personer
Oktober 2015 – ”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA”: …och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver Jörgen Andersson.
När kor och andra betesdjur får uttrycka sig naturligt, samspela med gräs, svampar och mikrober som miljoner år av evolution lärt dem, då pumpas koldioxid från atmosfären ner i matjorden som därmed blir mer mullrik och bördig för varje år som går.
Utan betande djur bryts det här samspelet och mullhalten sjunker.
GillaGillad av 1 person
Man kunde tycka att åtminstone någon enda etablerad politiker, åtminstone någon enda gång, kunde beröra detta ämne. Det handlar ju ändå om något av det allra mest betydelsefulla som finns för vår gemensamma framtid, medborgarnas hälsa och livsmiljö, och möjligheten att kunna upprätthålla en acceptabel biodiversitet. Men aldrig att man hör något sådant. Aldrig. En egen upplevelse: För nästan fyrtio år sedan studerade jag på ett lantbruksgymnasium. Vi informerades av LRF:s representanter, och en diskussion som vagt påminde om Lars skrivelse uppkom. LRF-representanterna låtsades inte förstå någonting av detta. Förmodligen är det fortfarande på det viset. Skrämmande, då sammanhangen känns så uppenbara. Kraschen kommer, men vem får betala priset?
GillaGillad av 1 person
@livinginlietopia
Vem får betala priset?
Alla de som bänkar sig framför dumburken och därför inte röstar rätt i våra ”demokratiska” val får leva med att se eländet de själva skapat, dels eftersom de inte har hjärna nog att kasta ut dumburken, dels inte engagerar sig rätt eller röstar rätt, dels för att de inte har hjärna nog att konsumera rätt. Och deras barn… Äpplet brukar ju inte falla långt från stammen.
GillaGilla
Jovisst är det så! Frågan var väl retorisk till sin karaktär, dock. Jag ville antyda att de som får betala priset i detta och liknande sammanhang, ofta är de som själva inte orsakat bekymren, i alla fall inte i direkt mening. Visst är passivitet ett bekymmer, men de verkliga brottslingarna brukar se till att andra får betala, på olika vis. Ber om ursäkt om jag var otydlig.
GillaGilla
Det är lätt att peka finger på brottslingarna men…
”The world is a dangerous place to live, not because of the people who are evil, but because of the people who don’t do anything about it.”/Einstein
Således är på den verkligt ondskefulle den som passivt låter psykopaterna begå ondskan utan ordentlig motåtgärd.
Psykopaten självt (0.5-1.0% av befolkningen) kan inte skilja på rätt och fel, mer än i den mån denne ibland använder kunskapen om normala människors (99%) uppfattning om ont och gott i syfte att gynna sina egna mentalsjuka giriga mål.
Passivitet hos en moralfilosofiskt medveten individ är således ett enormt bekymmer, en dödssynd, en medhjälp till massmord.
Det för oss tillbaka till ämnet. Det moderna jordbruket såväl som att ignorera det galna med tillväxt är på så vis passiv medhjälp till massmord.
GillaGilla
Det bör påpekas att Monsantos patent för glyphosate gick ut år 2000. Generisk sådan är billigare än Roundup och säljs numera mycket mer än originalprodukten. Kanske vore det enklare att förbjuda Monsantos och tillåta glyphosate.
När Lars Bern talar om animalieproduktion för mänsklig konsumtion, får man intrycket att det endast rör sig om gräsätare. I många länder, t.ex Kina och Indien, blir det snarare fjäderfä och svin. Dessa kräver för sin tillväxt någon form av spannmål. Hur ska den produktionen klaras för dagens mänskliga population utan konstgödsel och växtskyddsmedel?
GillaGilla
@Lars Mellbom
http://practicalaction.org/integrated-rice-duck-farming
http://www.thepigsite.com/articles/5129/simple-guide-to-organic-pig-production/
GillaGilla
Glyfosat eller Roundup används te,x för att döda potatisens blast.
Dödat blasten har man förr gjort med syra.
Man dödar blasten för att inte svamp/ mögel skall smitta knölen.
Det är också vanligt att bespruta med Roundup på våren innan potatisen har kommit upp.
Roundup kan inte sprutas på potatis som skall användas till utsäde , den kommer att få missbildningar, men till människoföda duger den!?
Varför skall vi prata om dumma oinformerade människor.
Det som pågår synes mig mer vara ett kemiskt krig mot oss.
Man kan kalla dem oligarker eller parasiter, sak samma och kriget pågår inom alla områden och meningen är att vi skall förintas!
Politikerna är i allra högsta grad medansvariga och kriminella!
GillaGillad av 4 personer