30

Förväntad kvarvarande livslängd hos 30-åringar enl SCB.

SCB har i sin statistik visat att medellivslängden mellan personer med eftergymnasial utbildning och personer med bara förgymnasial utbildning år 2015 skiljde sig med hela sex år och att gapet mellan dessa grupper ökar. Dvs personerna med den högsta utbildningen lever allt längre med livslängden stagnerat för de lägst utbildade.

Dessa siffror är bara statistik och det är svårt att analysera vilka underliggande faktorer som är mest avgörande för de högst signifikanta skillnaderna. Låt mig lansera en hypotes.

Jag tror att det finns två viktiga olikheter mellan de två grupperna som förklarar en stor del av skillnaden. Dels har en person med god skulutbildning lättare att suga upp och sovra i all den information om kost och livsstil som väller över oss i dessa tider, dels har ofta personer med hög utbildning bättre ekonomi och därmed bättre råd att köpa nyttigare matvaror och leva ett sunt liv.

Cirka hälften av konsumenterna anser att de dyrare ekologiska matvarorna är bättre för hälsan. Dessa personer är alltså öppna för att ta till sig information om matens sammansättning och hur det påverkar deras hälsa. Går man till grupper med låg utbildning så hittar man givetvis många som inte ens kan skilja på fett, protein och kolhydrater i maten, än mindre på skillnader mellan omega-3 och omega-6 eller betydelsen av olika livsmedelstillsatser, mineraler och vitaminer. Den här gruppen är även ett enkelt offer för Big Foods intensiva reklamkampanjer som säljer skräpmat som godis, chipps och sötade läskedrycker. Det är bara att kolla vad som upptar golvytorna i våra matmarknader.

Den traditionella köparen av ekologiska livsmedel har länge varit en medelålders kvinna med högre utbildning och god inkomst. På senare tid dyker även den unga välutbildade generationen upp i statistiken. Det är grönsakerna som man tycker är viktigast att de är ekologiskt odlade (=med mer vitaminer och mindre rester från syntetiska bekämpningsmedel). Samtidigt tycker en tredjedel att köttet är den viktigaste ekologiska varan på menyn. Den välutbildade vet skillnaden mellan gräsbeteskött och fulkött från köttfabriker som kan innehålla både antibiotika och tillväxthormon. Detta gäller framför allt yngre och medelålders. Största andelen ekologiska konsumenter finns i åldrarna 30-44 år samt över 60 år. Kvinnor är generellt sett mer positivt inställda än män, kanske en delförklaring till att de lever längre än sina gubbar.

Försäljningen av ekologiska livsmedel ökar över hela västvärlden och ligger idag på 5 -10% av hela marknaden beroende på land och region. Områden med många högutbildade ligger i topp. Den svenska försäljningen av ekomat var år 2008 6 miljarder SEK och har sedan stigit till 21,5 miljarder SEK år 2015. Prognosen för år 2025 är att marknaden då närmar sig 50 miljarder SEK. Världsmarknaden ligger på 450 – 500 miljarder SEK och den ökade cirka 10 procent år 2014.

Det är mot den här bakgrunden vi skall se den intensiva propagandakampanj som drar fram i våra MSM mot ekologisk mat och ekologisk odling. Det går nästan inte en dag utan att de stora tidningarna publicerar någon artikel som försöker döda konsumenternas intresse för den nyttigare maten. Vi har även sett hur de globala livsmedelsjättarna drivit på för det turligt nog havererade TTIP-avtalet som skulle gett dem möjlighet att stoppa nationella beslut om nyttigare mat, som t.ex. sockerskatter. Vi måste inse att dessa globala mastodontföretag inte kommer att förtröttas i sitt arbete med att få totalkontroll över världens matproduktion – den största och mest lukrativa marknaden. Deras intresse för den småskaliga lokalproducerade naturliga ekomaten är minimalt.

Vad statistiken visar är att den här frågan blivit en klassfråga. Ansvariga politiker måste inse att det allt större gapet i livslängd mellan välbärgade välutbildade och lågutbildade på sikt kommer att bli ett stort politiskt problem. Visserligen har vi ett Livsmedelsverk vars uppgift borde vara att bedriva en folkupplysning som även når ut till människor med låg utbildning. Tyvärr sköter man inte den uppgiften och vad värre är så går ofta verkat i industrins ledband och upprepar kostråd som är helt kontraproduktiva.

Här krävs en från industriintressen fristående folkkampanj för att upplysa alla om vad som är nyttigt för deras hälsa och inte. Vi behöver även en fristående forskning om sambanden mellan kost och hälsa.

Stöd Kostfonden http://www.kostfonden.se/.