heart-1400726

Jag har just läst ut en mycket lärorik tegelstensbok om den medicinska vetenskapen – The Rise and the Fall of Modern Medicine skriven av den engelska läkaren James le Fanu. Den här boken ger en mycket bra översikt över de stora framgångarna inom den medicinska vetenskapen under 1900-talet fram till sjuttiotalet, då den vetenskapliga utvecklingen verkar ha stannat upp trots enorma satsade belopp i olika spektakulära forskningsprojekt. Fanu ser utvecklingen med skolmedicinarens ögon, vilket tyvärr begränsar perspektivet en del. För den som är intresserad av ämnet och orkar plöja nästan 600 sidor ger boken dock en bra insikt i ämnet och några viktiga förklaringar till att det gått så snett. Jag har i ett antal krönikor skrivit om delar av detta fenomen.

 

Uppgången

Fanu räknar upp ett dussin viktiga framsteg som varit avgörande för forskningens uppgång under 1900-talet. Han börjar sin exposé med Penicillinets upptäckt år 1941. Hade jag skrivit boken hade jag nog börjat med att nämna upptäckten av smittkoppsvaccinet redan år 1796. I redogörelsen för 1900-talet hade jag tagit med Otto Warburgs viktiga kartläggning på 20-talet av cellers metabolism och andning och då speciellt tumörcellernas. För dessa upptäckter fick han Nobelpriset i medicin år 1931. Att Fanu inte har med Warburgs upptäckter är lite symptomatiskt för skolmedicinen som inte förrän nu på senare år börjat inse betydelsen av Warburgs forskning. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt.

Det stora och svåra problemet inom sjukvården var fram till fyrtiotalet olika infektionssjukdomar som skadade och förkortade livet på väldigt många människor. Ett viktigt genombrott i kampen mot infektionssjukdomarna kom med förlossningsläkaren Ignáz Philipp Semmelweis (1818–1865) rutiner för en radikalt förbättrad hygien inom vården som till en början väckte motstånd. Efterhand fick dessa regler dock genomslag och bl.a. kvinnors död i barnsäng minskade dramatiskt.

  1. Forskningen för att få fram mediciner mot infektioner ledde till upptäckten av sulfa som gav ett Nobelpris år 1939. Det är dock ingen tvekan om att Penicillinets upptäckt som skedde av en slump 1941, är vår tids främsta medicinska genombrott. Plötsligt fick läkarna ett potent läkemedel med vilket de kunde bota en rad tidigare allvarliga och ofta dödliga infektionssjukdomar.
  2. Ett stort problemområde inom medicinen är inflammationer som orsakar en rad sjukdomar och stort lidande för dem som drabbas. I slutet av 30-talet upptäcktes ämnet kortison av forskare vid den kända Mayokliniken. Kortison omvandlas i kroppen till kortisol som har en liknande effekt på inflammationer som penicillin på infektioner. Upptäckterna av kortison tilldelades Nobelpriset år 1950.
  3. Nästa stora genombrott inom antibiotikaområdet kom 1950 i och med upptäckten av streptomycin som var den första effektiva behandlingen av TBC. Till skillnad från penicillin som togs fram från mögelsvamp tas streptomycinet fram från bakterier. Streptomycinet används ofta ihop med penicillin.År 1950 var även genombrottsår för att kunna koppla samman lungcancer och rökning.
  4. Det stora genombrottet inom psykiatrin kom år 1952 med upptäckten av Chlorpromazine mot schizofreni. Preparatet är även verksamt mot diagnoser som bipolär sjukdom, ADHD m.m..
  5. Den moderna intensivvården som räddar massor av liv föddes under en svår Polioepidemi i Köpenhamn år 1952. För att inte de sjukaste skulle dö engagerades en massa medicinstudenter som satt vid deras sjuksängar och såg till att få in luft i deras lungor, eftersom den normala andningen var förlamad. Byggt på dessa erfarenheter utvecklades den respirator som idag finns i varje fullutrustad operationssal. Några år senare hade ett vaccin mot polio utvecklats och sjukdomen har därefter med framgång tryckts tillbaka genom vaccinationskampanjer.
  6. Utvecklingen av Hjärt-lungmaskinen möjliggjorde år 1955 det största genombrottet inom hjärtkirurgin när man nu kunde öppna hjärtat och utföra operativa ingrepp på insidan.
  7. År 1961 kom det stora genombrottet inom ortopedin när man utvecklade en metod för att kunna byta ut utslitna höftleder, vilket befriade massor av gamla människor från invaliditet och orörlighet under livets sista år.
  8. År 1963 kom ett av kirurgins absolut viktigaste framsteg när man hittade metoder för att kunna transplantera njurar utan att dessa stöttes bort av immunologiska reaktioner. När jag läste om detta slog det mig att det onekligen under uppmarschen till framgångsrika transplantationer fanns likheter med Macchiarini-skandalens misslyckanden. Det var många patienter som strök med även då, när man prövade sig fram. Skillnaden var möjligen att man också gjorde betydande djurförsök innan man gav sig på människor.De framgångsrika njurtransplantationerna öppnade upp för transplantation av en rad organ. Efter ett första spektakulärt men misslyckat försök att transplantera ett hjärta år 1967 blev snart hjärttransplantationer rutin på våra stora sjukhus och idag är det inte ovanligt att man transplanterar hela torax, dvs både hjärta och lungor i ett paket. Den nu 101 årige oligarken David Rockefeller lär ha bytt hjärta sex gånger.
  9. År 1964 inleddes screening av människors blodtryck för att hitta patienter med ökad risk för hjärnblödning. Det innebar att vården började massbehandling av patienter med förhöjt blodtryck med hjälp av diuretika och betablockerare. Det sänkte blodtrycket och minskade risken för brustna blodkärl i hjärnan. Senare har en rad andra kompletterande medel tagits fram. Jag stod själv i flera år på fyra olika blodtrycksänkande medel, vilka jag nu ersatt med en lämpligare kost som återfört mitt blodtryck till det normala.Framgångarna med screening av blodtrycket blev inledningen till screening av en rad andra diagnoser vilket blev inkörsporten för en av Big Pharmas stora kassakor – livstidsmedicinering.
  10. År 1971 kom det första stora genombrottet inom cancervården. Den vanligaste cancerformen hos barn är Akut Lymfoblastisk Leukemi som man saknade effektiv behandling mot. Genom en kombination av försiktig cellgiftsbehandling och benmärgstransplantationer i kombination med nya läkemedel lyckades man vända utvecklingen och det gick att rädda livet på flertalet av de drabbade barnen.
  11. År 1978 lyckades läkarna med den första konstgjorda befruktningen av en kvinna vilket öppnade för tidigare barnlösa par att få egna barn.
  12. Ett stort hälsoproblem vilket tidigare drabbade upp till 15% av den manliga befolkningen är magsår. Länge var forskningen runt orsakerna på delvis fel spår och missade den vanligaste orsaken som var en infektion av Helicobacter. Efter att forskare år 1984 upptäckt huvudorsaken blev det lätt att bota nästan alla magsår med en vanlig antibiotikakur. Det gällde även att minska på magsyreproduktionen och surheten i magsäcken. I dagsläget får alla patienter en s.k. protonpumpshämmare. År 1988 tog Astra fram ett sådant läkemedel som fick namnet Losec med den aktiva substansen omeprazol som blev en enorm försäljningssuccé.

Efter denna rad av genombrott inom den medicinska vetenskapen växte optimismen om att kunna i stort sett bota alla allvarliga folksjukdomar. Framgångarna bidrog till att människor överlevde svåra sjukdomar och skador oftare och medellivslängden hos de som hade tillgång till den moderna vården steg.

Framgången med botandet av barncancer var säkert en inspirerande faktor när president Nixon år 1971 lanserade sitt storstilade krig mot cancern. Hundratals miljarder har därefter pumpats in i cancerforskningen. Hur det gått återkommer jag till i nästa avsnitt.

Optimismen var stor om att hitta bot mot en rad sjukdomar genom ökad kännedom om människans genom och framsteg inom biokemin. Ett stort forskningsprojekt startades år 1990 för att helt kartlägga vårt DNA och ett första utkast presenterades år 2000. Hur resultaten från detta projekt kunnat omsättas till framsteg inom sjukvården återkommer jag även till i nästa avsnitt.