En viktig fråga för att kunna föra analysen av cancerproblemet vidare är att försöka svara på frågan hur en frisk cell blir en cancercell? Om vi utgår från att cancercellen har någon form av skada på cellens eller dess mitokondriers DNA som får den att plötsligt uppträda som en cancercell, skall vi söka förklaringen i hur dessa skador kan uppkomma.
Det som kan skada DNA är en lång rad faktorer. Eftersom DNA är en kemisk molekyl kan givetvis ämnen som reagerar med delar av den molekylen ändra dess egenskaper på ett sätt som under olyckliga omständigheter skapar förutsättningar för att en cancercell skall uppstå. Forskningen har visat på en rad kemiska föreningar som kan ha en sådan inverkan. Det gäller även alkohol. Detta problem accentueras av att vi dagligen utsätts för gamla och nya kemiska ämnen som inte var naturliga i den miljö vi en gång uppstod ur. Detta är givetvis en tickande bomb så länge som kemikaliekontrollen är så bristfällig som idag.
PAH
Man brukar bl.a. peka på s.k. PAH (polyaromatiska kolväten) med just cancerogena egenskaper. PAH bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material vid främst rökning men även vid t.ex. grillning, hårdstekning, lövbränning, vedeldning och dåligt förbrända fossilbränslen. Professor Stig Bengmark brukar ge rådet att vara försiktig med mat som upphettats över 100 grader C av den här orsaken. Det fanns länge en farhåga för att kaffe som rostas skulle ge upphov till att man fick i sig cancerogena restprodukter. Hittills har dock forskningen inte hittat något sådant samband. Utöver PAH finns givetvis en rad andra kemiska ämnen i miljön som kan interagera med cellernas DNA på ett liknande sätt om vi exponeras för dem.
Världens utan jämförelse största miljöproblem är PAH i rök från öppna eldstäder inomhus hos främst världens fattiga. Det har orsakat nästan 300 miljoner dödsfall sedan andra världskriget, mer än alla krig, farsoter och naturkatastrofer under hela 1900-talet.
Inflammation
Bakterier och virus kan ha en liknande påverkan som cancerogena kemikalier, vilket innebär att en infektionssjukdom ofta kan orsaka cellskador som triggar igång en cancerutveckling i kroppen. Den inflammation som ofta följer av en infektion skapar också en gynnsam miljö för cancertumörer att växa till sig. Även kroppens egna restprodukter kan skada celler och ge upphov till en cancerutveckling, vilket är orsaken till att kroppen behöver antioxidanter som tar hand om dessa.
Strålning
Den oftast nämnda orsaken till skador på DNA är olika former av joniserande strålning. Vi skall dock ha klart för oss att vi utvecklats och lever i en värld där vi ständigt utsätts för denna typ av strålning från solen, jordens innandöme och övriga världsrymden. Denna faktor är huvudorsaken till den stora rädslan för radioaktiv strålning från t.ex. kärnkraftsavfall eller nedfall från atombombsexplosioner. Senare tiders studier visar dock att man ofta överdrivit de riskerna. Dödsfall i cancer långt efter kärnkraftsolyckor och atomexplosionerna över Japan 1945 har varit färre än förväntat. Inverkan från mikrovågor nämns även ofta i sammanhanget, men där är evidensen osäkrare även om det finns många som varnar för dem.
När det gäller radioaktivitet som cancerorsak, talar det mesta för att den största risken uppstår om man får i sig ett radioaktivt ämne som sedan stannar en längre tid i kroppen eller om man lever nära en strålningskälla som i ett radonhus. Ett exempel är asbest som vid inandning skadar lungvävnaden så att radioaktiva ämnen som Radon och t.ex. PAH lättare tränger in och stannar i kroppen. Därför ser man ett klart samband mellan asbest och förekomst av cancer. Det tydligaste exemplet på det är ett mycket starkt samband mellan rökning (PAH) och cancer i lungorna bland dem som utsatts för asbestdamm (s.k. mesotheliom).
Den vanligaste strålningsrelaterade cancerformen är malignt melanom där man ser ett starkt samband med överdrivet solande. Den bilden kompliceras samtidigt av att det är när vår hud utsätts för solens UV-strålar som kolesterol i hudlagret omvandlas till D-vitamin som är mycket viktigt för vårt immunförsvar. Det innebär att solande kan minska risken för att utveckla andra former av cancer än malignt melanom.
Svamp
Det finns en alternativ teori som drivits av den italienska läkaren Tullio Simoncini och den svenska läkaren Erik Enby som menar att det ligger en svampinfektion i botten av varje cancer. Enby säger sig se samma mönster var gång han dissekerar en tumör, svampsporer är närvarande varje gång. Enby frågar sig om cancer kan vara kroppens sista desperata försök till försvar sig mot en systemisk svampinfektion som brutit igenom immunförsvarets alla försök att hålla infektionen i schack?
Båda läkarna Simoncini och Enby har berövats sina läkarlegitimationer för att de erbjudit behandling mot svampinfektion till cancerpatienter. Även om inte svampinfektionen är den direkta orsaken till att cancerceller bildas som de tror, kan den givetvis ha ett samband med tumörutvecklingen genom att den sätter ner immunförsvaret. Jag har tidigare visat hur cancertumören hämtar sin näring från sockerarter vilket ju även är en gynnsam miljö för svampinfektioner. Så om en patient drabbats av en svampinfektion till följd av ett högt blodsocker som sätter ner immunförsvar, så är det ju inte så långsökt att detta även skapar förutsättning för att utveckla cancertumörer.
Svamp ger upphov till gifter s.k. mykotoxiner som i sig kan orsaka en cellskada som kan utvecklas till en cancer. Det mest kända är mögelgiftet aflatoxin som är starkt knutet till utvecklingen av levercancer. Av denna anledning skall man vara försiktig med de ekologiska livsmedel som möglar lättare och som kan göra att man får i sig just aflatoxin. Det är inte alltid självklart att det ekologiska är det nyttigaste för vår kropp, även om det skonar miljön.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är en myriad faktorer som kan orsaka den cellskada som omvandlar en fullt frisk cell till en cancercell. För oss människor är det praktiskt taget omöjligt att undvika dessa faktorer även om vi på marginalen kan undvika en del av dem. Den dystra sanningen är att vi ständigt går runt med massvis av skadade celler. Om vårt immunsystem fungerar som det skall tar det hand om dessa celler så att de inte orsakar några problem, men ibland så tar sig en cancercell förbi försvaret och då finns risken att vi utvecklar en cancer. Jag tror att den viktigaste preventiva åtgärden vi kan vidta är att hålla oss friska genom en sund kost och livsstil och att framförallt vårda vårt immunförsvar. Hur vetenskapen tror att vi kan göra det återkommer jag till i kommande kapitel.
anthropocene 
Vad gäller solbestrålning och cancer är bilden mer komplicerad än den ofta uppges. Utomhusarbetande i soliga länder har inte mer hudcancer än andra, möjligen till och med mindre. Malignt melanom uppstår inte heller typiskt på solutsatta hudytor, utan lika mycket på skyddade ytor. Detta enligt vad jag läst mig till, har tyvärr inga källor.
GillaGillad av 1 person
Bra att du vågar ta upp det här ämnet på ett öppet sätt. Jag läste att de första cancerfallen man fann i Europa var runt 1750. Läkekonsten var inte så utvecklad då, men man hade varit duktig på obduktioner i hundratals år , så vi kan inte skriva av tidsbestämmningen med att man först då begrep vad man gjorde! Det intressanta är dels att sockerimporten startade på allvar bara ca 50 år tidigare, i slutet av 1600-talet, när slaveriet möjliggjorde för dåtidens första ”big food” att massproducera och exportera denna första långtidslagringbara vara globalt! De första cancerfallen uppges vara sotare, alltså redan då en möjlig kombination med PAH du skriver om. Men med dagens kunskap om hur fruktosen. hälften av sockermolekylerna, förstör lever och blodkärl mm blir sockret starkast misstänkt., eftersom man då sotat skortsenar länge och brasor har rykt in sedan urminnes tider. Fruktos men inte glukos orsakar betydligt fler (mer än 50%) tumörer som växer snabbare , åtminstone i musstudier. Men starka krafter verkar för att publicera motsatta uppgifter om fruktos , cancer och människor.
Du skrev: ”Den dystra sanningen är att vi ständigt går runt med massvis av skadade celler. ”. Som jag ser det är det en direkt invitation till intermittent fasta, något som beskrivs bäst av Jason Fung både på hans blogg IDM och en hel del översatt på Svenska kostdoktorn. ”Autofagi” är kroppens sätt att ”ta hand om” skadade celler i form av apoptos och återvinning dels till energi och dels till reservdelar (aminosyror) för nya celler. Alltså ”storstädning”. Men kroppen sätter inte igång detta på allvar med mindre än att det är ont om mat! Alltså fasta triggar autofagin och håller den igång och är alltså något man bör göra regelbundet för att se till att resten av cellerna helt enkelt hålls rena runtom och inuti så att div. bakterier eller halvdöda celler som kan orsaka cancer inte kan överleva eller bygga upp infektionshärdar. Ser ut som enklaste lösningen till flertalet av ”kroniska” sjukdomar. Hippokrates lär ha sagt att ”Vila och Fasta” bör vara första mediciner.
GillaGillad av 1 person
Mycket bra sammanfattning och översikt. Vad man kan tillägga är att cancer var extremt ovanligt på stenåldern. Levde man i drygt 30 år fick man vara nöjd. Nu när vi blir äldre och äldre är det ”naturligt” att flera människor får cancer. En 30-åring idag är betydligt friskare än för 8.000 år sedan. Men med en åldrande befolkning uppstår med nödvändighet ”fel” i kroppens sätt att fungera. Naturligtvis är vi glada över naturvetenskapens stora framsteg som kan ge oss ett rikt och någorlunda friskt liv långt upp i åldrarna.
GillaGilla
Inte helt säker, men nog har jag hört att Stenåldersmänniskor var friskare än idag, problemet var mer faror som gjorde att många dog i förtid. Men de som hade turen att inte få någon allvarlig infektion eller att råka ut för någon olycka levde tills de dog av det nu så ovanliga som ålderdom.
GillaGillad av 1 person
Både ja och nej, deras medellivslängd var mycket kortare pga ett mkt årdare liv och hög barnadödlighet. De hann inte utveckla vissa sjukdomar. De som blev gamla var dock friskare än dagens gamlingar – inga metabola sjukdomar där inte. Och karies existerade inte precis som hos vår tids få naturfolk.
GillaGillad av 2 personer
Ja – det hela är för ruskigt!
I vår ålder, runt 70, har nu nästan alla i vår omgivningen drabbats av cancer men ingen verkar vara öppen för alternativa behandlingar.
Själva har vi ännu inte drabbats men vi skulle själva inte drömma om att kasta oss i händerna på vårt korrupta sjukvårdssystem. Speciellt inte efter att vi under många år framgångsrikt avstått från sjukvårdsbehandling av hjärtsjukdom och diabetes med hjälp av strikt LCHF och diverse kosttillskott. Vi skulle stenhårt satsa på alternativa metoder.
GillaGillad av 1 person
Har arbetat inom sjukvården många år när jag drabbades av cancer som metastaserats beslöt jag mig för att sköta det på egen hand utan inblandning vård.
I dag har jag levt med min cancer över tio [10] år jag har inte tagit några mediciner öht endast levt ett enkelt liv och tagit hand om mig efter bästa förmåga och med de medicinska kunskaper jag har insåg jag att jag skulle hamna i onåd hos de i vården om jag motsatte mig deras behandlingar.
Den cancer jag utvecklade sägs ha en överlevnad på sex månader till drygt ett år.
En forskare i Sverige jag träffade tittade på bilder av metastaser och sa att det var kört sex år sedan var det. Läkare i annat land har gjort samma bedömning.
Har jag klarat mig så många år för att den allmänna vården inte getts möjlighet att drabba mig?
Vad annars skulle det vara som gett mig en längre överlevnad och vem vet jag kanske har tio år till eller mer kvar?
Visst är det slitit med ont och så men jag lever ju och funderar över hur den svenska vården egentligen är… en ättestupa är min uppfattning.
Meningen med vård är väl att hjälpa istället tycks det som att man gör det motsatta.
En sak är säker jag gjorde rätt när jag gick min egen väg.
GillaGilla
Bör tilläggas att valet att inte ta emot vård föregicks av att jag förvägrats vård vid lasarettet och inte längre ansåg mig kunna ta emot vård efter att talat med klinikchef som gjorde klart att jag var för gammal att ta emot vård hos dem (sades med ett stort leende på läpparna).
GillaGilla
Jag ser inte nämnt någonstans den förklaring som finns hos Thomas Seyfried (och Otto Warburg) om cancer som en metabolisk sjukdom. Det är, tycker jag, den mest intressanta som framförts på cancerfrontens område sen decennier. Envar bör läsa Thomas N. Seyfrieds bok ”Cancer as a metabolic disease” . Även Travis Christofferssons ”Tripping overthe truth” tillför åtskilligt. Jag köpte mina ex på Amazon.co.uk. Kanske finns dom på svenska.
Read and learn. Det är upp till oss gräsrötter att sprida kunskap om den enkla förklaring som Seyfrieds m fl forskning lett fram och som också inrymmer verklig bot för en stor mängd cancer-former.
GillaGillad av 1 person
Läs del ! så ser du att jag där skrev om exakt detta.
GillaGilla
Hej Lars. Bra och spännande artikel om olika teorier om vad cancer egentligen är. Min egen favorit är signerad Andreas Moritz, författare till boken ”Cancer is not a Disease – It’s a Survival Mechanism”. Teorin bygger vidare på det som hävdats av bl.a. Thomas Seyfried och Otto Warburg. I bifogad video förklarar Moritz närmare vad det går ut på.
GillaGillad av 1 person
Jag undrar om radioaktivitet är så farlig som det sägs. Förvisso tror jag att koncentrerad medicinsk strålning är annorlunda än naturlig strålning. Har bott i ett hus som betraktas som högradonhus i snart 40 år. Och har förvisso förvisso lymfom men radon kopplas ihop med lungcancer. Lymfomet kopplar jag ihop med mycket starka lösningsmedel som släpptes från en billackering under 30 år. 7 av 10 vuxna som bodde här under tiden drabbades av cancer.
På vissa håll i USA med hög bakgrundsstrålning har de lägre cancerdödlighet. Någon studerade på 1980-talet cancerfrekvensen hos folk som bodde i radonrika och andra hus i USA och fann lägre cancerfrekvens hos dem i radonrika hus. I Indien finns ett område som ur strålningssynpunkt är nästan livsfarligt för vanliga men folk där lever som andra. Babusjkorna som vägrade flytta från Chernobyl-område levde också längre än sina evakuerade grannar.
Kan mycket väl vara så att människokroppen vänjer si vid naturlig strålning, men inte de ”akuta” stråldoserna som sker i samband med medicinsk behandling.
GillaGilla
Nobelpristagarna i kemi 2025 hävdar att dna förstörs och repareras kontinuerligt i kroppen. När kroppen inte kan reparera mer pga att den är försvagad så kan cancer uppstå. Det rimmar bra med att cancer inte är en sjukdom utan en symtom.
Orsakerna verkar vara oändliga. En försvagad hälsa och kropp kan inte stå emot tillslut.
Jag är övertygad om att vi hanterar cancerattacker åtskilliga gånger under våra liv, men när man försvagat sin kropp så bryter den ut. Det kan vara försurning som gynnar även svamp eller påverkan av strålning mm som är orsaken. Göder man sedan tumören med socker så vet vi ju resultatet.
GillaGilla
I din tidigare artikel, cancer 1, har du ju tyvärr rätt Lars om den negativa kopplingen cancer-diabetes. Jag förlorade min dotter för en del år sedan med diagnosen livmoderhalscancer. Läkaren visade sig ha varit slarvig, hon hade livmodercancer
Några år efter min dotters bortgång fick jag via mitt arbete kontakt med en lettisk kvinnlig doktor.
Jag berättade för henne om min dotter och då berättade hon i sin tur om ett ganska aktuellt fall. En patient kom till henne och ville ha en undersökning för att få veta om hon hade cancer. Något tidigare hade hon varit hos en annan doktor som undersökt livmoderhalsen. Hon fick ett ”grönt” besked, hon hade ingen cancer.
Patienten kände sig tydligen lite osäker och ville ha ett bekräftande besked. Det fick hon tyvärr inte. Istället fick hon det chockerande beskedet att hon hade livmodercancer. Patienten blev arg och mycket otrevlig, hon hade ju fått ett tidigare besked som berättade att hon var frisk.
Några månader senare hör patienten av sig och ber om ursäkt, hon hade en dödlig livmodercancer.
Den lettiska doktorn ville med denna information varna för många läkares lata attityd vid livmoderkontroller.
Möjligen kan denna lilla information vara av intresse för andra i en liknande situation.
GillaGilla