Tre tunga personer inom svensk sjukvård och medicinsk forskning har idag en mycket viktig debattartikel i SvD som jag återger här. Vill ni lära er mer om Värdebaserad vård så rekommenderar jag professor Jörgen Nordenströms bok nedan.

vardebaserad-vard

Höstens debatt om den framtida sjukvårdens väg och NKS framtida vård har fokuserat på upphandlings­frågor, infrastrukturkostnader, hur beslut tagits och konsultarvoden. Den viktigaste aspekten har kommit i skymundan, nämligen behovet att förbättra sjukvårdens kvalitet. Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi ger helt nya möjligheter att mäta, analysera, lagra och nyttig­göra den myriad av data som sjukvården tar fram. Sjukvården kan nu utvecklas i en utsträckning som saknar motstycke och kan ta det steg som andra samhällssektorer sedan länge påbörjat inom t.ex. banker, detaljhandel och transport­sektorn.

Vare sig man gillar det eller inte så bidrar denna nya teknologi, den ökade transparensen och patienternas ökade delaktighet och valfrihet, till en stärkt patientmakt och skapar en struktur som styrs efter behov och efterfrågan i motsats till en organisation utformad efter fasta resurser. Flera av läkarnas intresse­organisationer, bland andra Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet, har varit kritiska till denna utveckling av vården som förändrar den traditionella läkarpatientrelationen och som ifrågasätter läkarnas auktoritet.

Man är också kritisk till att vårdprocesser förändras, till exempel på Karolinska/NKS, och menar att evidens saknas för att värdebaserad vård fungerar. Det stämmer inte. Värdebaserad vård är förvisso utvärderad men begreppsförvirring bidrar till feltolkningar, vilket kanske inte är så konstigt eftersom fokus under lång tid har legat på budget och kostnader. Hänvisningen till ett värdebaserat ersättningssystem på NKS är helt felaktig. Man har på NKS, i likhet med de andra akutsjukhusen i Stockholm, en huvud­saklig rambudget som inte har någon relation till de vårdprocesser som nu införs.

I debatten har också påståtts att kvaliteten i vården genomgående är god. En djupare analys visar att det finns en betydande förbättringspotential. Var elfte patient som vårdas på sjukhus får en undvik­bar vårdskada, 30–40 procent av vården sker inte i enlighet med aktuell vetenskaplig evidens och många patienter med kronisk sjukdom blir åter­intagna på sjukhus inom tre månader. Vidare finns effektivitets- och samordningsproblem och en vård som i nationella kvalitetsregister i många fall varierar två–tre gånger. Potentialen för förbättring och bättre hushållning av vårdresurser är således stor.

Det verkliga paradigmskiftet för sjukvården är övergången från att betona vårdproduktion till att betona värde för patienterna. I avsaknad av kvalitetsdata har vården tidigare bedömts och ersatts på rena produktionsdata utan hänsyn till vad vården faktiskt åstadkommer i form av medicinska resultat, livskvalitet eller patientupplevelse. Det är mot denna bakgrund som begreppet värdebaserad vård har utvecklats. Upphovsmannen, Harvardprofessorn Michael Porter, menar att i stället för att ­bedöma kostnad för en åtgärd eller undersökning så borde man byta plats på täljare och nämnare och övergå från en betoning på produktion och volym, till uppnått patientvärde. I själva begreppet värde finns en kostnadsaspekt men denna är under­ordnad och lyfts inte fram av det enkla skälet att om kvaliteten förbättras så minskar kostnaderna.

Värde­baserad vård är inte någon strategi eller ­metod utan snarare ett ramverk för insatser, åtgärder och metoder inom vården som leder till ett ­bättre värde för patienten. Att uppnå patientrelaterad kvalitet är huvudmålet. Sverige har enligt Economist Intelligence Unit kommit längre än andra länder med att införa värdebaserad vård.

Patienterna, som alltför länge varit passiva, kan med hjälp av den medicin-tekniska utvecklingen få bättre tillgång till medicinska data. Patienternas ökade kunskaper och engagemang öppnar upp för en helt ny sjukvård där vården blir mer person-/patient­centrerad med mer delaktiga och aktiva patien­ter. Inte heller kommer morgondagens sjukvård att vara lika lokal som tidigare. Webbtjänster, mobila konsultationer, mobila appar och tele-hälsa kan förlägga vården utanför patientens närområde. Patienter levererar redan i dag stora datamängder från appar kopplade till trådlösa mobila sensorer för till exempel hjärtrytm eller sjukdomsaktivitet vid Parkinsons sjukdom, vilket medger att behandlings- och uppföljningsrutiner kan skötas av många patienter själva med assistans från vårdgivarna. Patien­terna kommer i ökad utsträckning att bidra till att skapa ny medicinsk kunskap vilket kan få posi­tiva effekter på patientläkarrelationen mot en ökad demokratisering och minskad paternalism.

Stora utmaningar kräver nya lösningar. Svensk sjukvård har påbörjat en spännande resa där många av vårdens traditionella arbetssätt förändras – sjukvårdens DNA byggs om. Vad som nu krävs är ett tålmodigt och uthålligt förbättringsarbete inom vårdens alla kvalitetsområden – säker vård, vård i rätt tid, evidensbaserad, effektiv, jämlik och patientcentrerad vård. Utmaningarna är stora men en sjukvård som utgår från vad som skapar värde för patienterna kan med de nya hjälpmedel som står till buds bli såväl bättre som effektivare.

Jörgen Nordenström, professor emeritus, tidigare överläkare, Karolinska universitetssjukhuset

Magna Andreen Sachs, docent och seniorforskare, Karolinska Institutet

Nina Rehnqvist, tidigare överdirektör, Socialstyrelsen, ordförande, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och ledamot av Kostfondens vetenskapliga råd.