Kommer vi att kunna bota cancer?

För några dagar sedan skrev jag om vad vi tror är orsakerna bakom att celler i vår kropp skadas och börjar föröka sig okontrollerat så att vi blir sjuka i cancer. Efter snart 50 år av en intensiv och ytterst kostsam forskning, initierad av Richard Nixon som kriget mot cancern, har forskarna ännu inte hittat någon betydelsefull bot mot denna fruktade sjukdom. Man har nästan inte ens lyckats ge människor några hållbara råd (utöver att inte röka) hur de skall undvika att bli sjuka. Sjukdomen fortsätter att drabba allt fler. Den är den näst vanligaste dödsorsaken, vanligast är övriga metabola sjukdomar och på tredje plats kommer dödsfall orsakade av industrins kemiska preparat, som kallas mediciner.

Jag tror att orsaken till att skolsjukvården inte lyckats att på allvar bryta den uppåtgående cancerkurvan, är att man gräver på fel ställe. Forskningspengarna styrs i stor utsträckning av en industri som hoppas finna kemiska preparat som skall kunna motverka cancerutveckling. Preparat som man kan patentera och tjäna pengar på. Cancerforskare precis som alla andra forskare söker sig dit där pengarna finns och lämnar en rad stigar inom forskningen i princip obeträdda.

Vad forskningen borde göra är att börja med att studera folkslag och kulturer där man har en låg eller ingen cancerförekomst och låg frekvens av metabol och annan sjuklighet för att hitta gemensamma nämnare. En bra början är att titta på många tidigare naturfolk som levt isolerade från dagens moderna samhällen. Det finns några få kvar, men man hittar även dokumentation av sådana som försvunnit och hur de en gång levde.

Den viktigaste dokumentationen som jag stött på är forskaren Dr Weston Price´s nioåriga studie av en lång rad naturfolk i början av 1900-talet. Hans forskning har länge sopats under mattan och hans resultat har förringats av skolmedicin och läkemedelsföretag. Men mot bakgrund av den katastrofala sjukdomsutvecklingen och skolsjukvårdens misslyckande har många åter börjat studera det Price kom fram till.

Price demonstrerade med stor tydlighet att redan den moderna processade maten under 1900-talets början inte tillhandahöll tillräckligt med näringsämnen för att människokroppen skulle nå sin fulla genetiskt möjliga potential. Det handlade om en ofullständig utveckling av våra skelett och vårt kranium och om att viktiga saker som immunsystem, nervsystem, matsmältning och reproduktion som inte utvecklades fullt ut. Dagens industrimat är långt mer processad och konstlad, varför de problem Price pekade på givetvis bara blivit värre med åren. Det senare bekräftas av den pågående metabola pandemin orsakad av en kraftigt blodsockerhöjande kost och av tillsatser till kosten som skadar människors viktiga tarmflora som t.ex. konserveringsmedel och överförskrivning av antibiotika.

Det invänds ofta när man pratar om naturfolkens hälsa att de inte hann bli sjuka därför att deras livslängd var så mycket kortare. Detta stämmer eftersom de levde och lever i en långt farligare miljö där de lätt dukar under p.g.a. väderkatastrofer, svält vid missväxt och av farliga djur. De som överlevde menade Price blev minst lika gamla som våra åldringar, men var vitalare när de dog.

Den klara slutsats man kan dra av Price´s forskning är att om mänskligheten skall överleva och inte degenerera så måste vi gå tillbaka till en bättre och genetiskt lämpligare kost. Vi måste likt naturfolken äta naturlig, fräsch och oprocessad mat utan kemiska tillsatser. Allt fler människor har på senare år börjat inse detta och försökt ändra sina kostvanor i den riktningen, även om många famlar lite i blindo om vad som är viktigt och inte. För den stora massan som inte har kunskap och ekonomi för att kunna ändra sina kostvanor i rätt riktning, kvarstår tyvärr negativa kostvanor som oundvikligt leder till minskande vitalitet, metabol sjuklighet, rubbad tarmflora, sjuka barn och en på sikt en degenererad människoras.

De friska naturfolken hämtade sin föda i sitt närområde och de idkade inget avancerat jordbruk med stora monokulturer som dominerar det moderna samhällets livsmedelsförsörjning. Man samlade in växter, örter, bär, nötter m.m. av olika slag som sedan ingick i födan och fick på så sätt i sig ett långt bredare spektrum av olika näringsämnen och mineraler i jämförelse med dagens ensidiga industrimat. Naturfolken åt mycket kött och fisk från vildlevande djur med rikligt med animaliskt fett. Många av dem åt opastöriserad mjölkprodukter från naturbetande kreatur, som även de fick i sig ett brett spektrum av näringsämnen.

Huvuddelen av köttet i dagens samhälle kommer från köttfabriker med kreatur som står stallade inomhus året runt och ges en ytterst ensidig kost med kraftfoder från stora konstgödslade och giftbesprutade monokulturer, där spektrat av näringsämnen och mineraler är en bråkdel av det ängsbetande djur får i sig. Köttfabrikerna är en högst onaturlig miljö varför kreaturen ofta behandlas med antibiotika och för att de skall nå full storlek innan de hinner blir allvarligt sjuka av den onaturliga kosten ges de ofta tillväxthormoner.

Vi som följer med i kunskapsutvecklingen rörande cancer hittar ofta olika vittnesmål om hur cancersjuka botat sin cancer eller åtminstone blivit bättre genom intag av olika vitaminer och kosttillskott från växtriket. När jag studerar det här ämnet nästan dagligen dyker det upp växtsubstanser som olja från cannabis, gurkmeja, myrra, rökelse, ingefära, olika bär, kärnor från aprikoser och andra frukter, maskrosor och andra vanliga ogräs för att bara ta några få exempel i en lång rad av organismer med omvittnat anticancerogena egenskaper. Det mesta av detta utan de biverkningar som läkemedelsindustrins kemiska preparat uppvisar. Till detta kommer ett batteri med vitaminer och mineraler som finns i den naturliga födan men inte i industrimaten. En forskare vid Berkley menar att om kvinnor dagligen fick i sig 200 mikrogram av mineralämnet Selen så skulle bara det minska bröstcancerfallen med över 80%.

Själv har jag egen erfarenhet av en över 10 år gammal benign hudtumör som oväntat försvann sedan jag börjat behandla upprepade giktinflammationer med antiinflammatorisk gurkmeja.

Här kanske vi närmar oss förklaringen till att naturfolken klarade cancer och andra sjukdomar långt bättre än dagens människor i vår utvecklade värld. Genom sin kosthållning fick man i sig en lång rad av de ämnen som vi missar. Vi bekämpar de ogräs som naturfolken åt med cancerogena bekämpningsmedel som RoundUp och kvar blir bara en ynka liten del av de ämnen vi behöver för att förbli friska. Detsamma gäller vårt kött och vår fisk som kommer från fabriksmässig produktion baserad på monogrödor, antibiotika och bekämpningsmedel. Naturfolkens kött kom från djur som ätit ett brett spektrum av de vilda växterna i deras närmiljö och vars kött därför var långt hälsosammare än det som säljs mest i våra matmarknader.

Detta sagt måste jag konstatera att vi nog aldrig hittar ETT naturligt ämne som verkar på alla cancrar, de är för olika för det. Cancer är inte en sjukdom, på samma sätt som infektioner inte är det, de orsakas ju av en rad helt olika bakterier. Vi måste pröva oss fram. Men med en kost med ett långt bredare spektrum av näringsämnen och mineraler, än det vi får i oss via dagens industrimat, så kommer vi att säkert undvika att få en rad sjukdomar och cancrar. Helt säkra går vi dock aldrig.

Som jag konstaterade inledningsvis så beträder inte den etablerade cancerforskningen den här stigen som jag pekat på. Det förhållningssätt jag mött är snarast förakt och en dryg översittarattityd mot de få som ägnar sig åt forskning på de kurer naturen erbjuder.

Här finns enorma framgångar att skörda för såväl forskare som affärsmän som vågar utmana konvenansen och Big Pharmas kvävande ekonomiska dominans.

Till er som vill lämna ekonomiska bidrag till forskning mot bl.a. cancer är nog inte pengar till Cancerfonden (där jag själv en gång var vice ordf) det optimala, utan min rekommendation är ett bidrag till Kostfonden via bankgiro 900-4243, plusgiro 900424-3 eller Swish på nummer 123 900 42 43.