fruit_basket

Vi får ständigt höra mantrat att vi skall äta mer frukt och grönt för att det är bra för vår hälsa. Det är bara ett problem. All frukt och vissa grönsaker innehåller ofta mycket sockerarter. Genom växtförädling (och då inte bara GMO) har därtill sockerhalten i frukt och grönt successivt blivit allt högre. Vi väljer hellre söta frukter än sura. Skalade apelsiner innehåller idag ca. 9% socker, bananer ca. 14%, vindruvor ca. 15% och morrötter och ärtor ca. 6%. Det är samma sockernivåer som finns i läskedrycker, Coca Cola innehåller ca. 10% socker.

Livsmedelsindustrin använder tillsatt socker i nästan alla bearbetade livsmedel och man väljer då oftast high fructose corn syrup som är billigare och sötare än vanligt vitt socker (sackaros) och som innehåller mest fruktos. Sackarosmolekylen består av en glukos- och en fruktosmolekyl som är sammanlänkade.

När lätt förbrända kolhydrater som sackaros och vitt mjöl kommer ner i vår matsmältning kan man grovt räkna med att de spjälkas till de enkla lätt upptagbara sockerarterna glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Ofta är sötman i maten redan i den formen. Glukosen går ut i blodet och tillför den vägen energi till våra celler medan fruktosen går till levern som försöker ta hand om den bl.a. genom omvandling till leverglykogen och fett som lagras. Även glukosöverskott som omvandlas med hjälp av insulin till fett gör oss fetare. Om fruktostillskottet är för rikligt överbelastas levern och klarar inte av nedbrytningen utan även fruktosen stannar i blodomloppet. En fruktosrik kost leder med tiden till skador på levern (t.ex. fettlever) som liknar de skador som alkoholister uppvisar.

Den som försöker hålla kontroll på sitt blodsocker använder ofta en blodsockermätare som mäter glukoshalten i blodet, men den mäter inte fruktosen som ofta stiger lika mycket som glukosen när man äter söt kost. Egentligen borde vi ha skäl att hålla mer koll på fruktosen än glukosen. Förhöjda blodsockernivåer p.g.a. kost är alltså långt farligare än det blodsocker som kroppen själv producerar.

Genom nobelpristagaren Otto Warburg är det sedan 20-talet väl känt att cancerceller har en primitiv metabolism som utnyttjar stora mängder enkla sockerarter men med en mycket dålig verkningsgrad. En egenskap hos cancerceller är att dess mitokondrier (energiomvandlare) är skadade. De kan därför inte som en frisk cell förbränna energin i glukosen till vatten och koldioxid, utan klarar bara av en fermentation av glukosen och fruktosen där cellen bara får ut en bråkdel av energiinnehållet. De förbrukar 5-35 gånger mer sockerarter än friska celler och genererar därtill giftiga restprodukter. Det gör cancerceller beroende av en ständigt hög tillförsel av glukos och fruktos för sin överlevnad.

Den enkla slutsatsen är att en söt kost, inte bara gör oss feta och ger oss diabetes-2 och andra metabola sjukdomar, utan den gynnar även tillväxten av eventuella cancertumörer.

Om man tillför glukos och fruktos till cancerceller i ett labbprov får man en tillväxt i båda fallen. Det visar sig dock att denna tillväxt ökar drastiskt när man tillför fruktos. Fruktosen gynnar nämligen selektivt produktion av s.k. nukleinsyror, byggstenar i såväl RNA som DNA som är nödvändiga för celldelningen. Det innebär att det kanske effektivaste sättet att hämma en cancers utveckling är att se till att blodet är fritt från fruktos och att glukosen hålls på lägsta möjliga nivå genom en ketogen kost där kolhydrater har ersatts med naturligt fett. De friska cellerna kan nämligen ställa om sin metabolism från glukos till ketonkroppar som man får av den feta kosten eller nedbrytningen av kroppens fettdepåer. Man skall dock vara försiktig med flera växtoljor som kan vara inflammationsdrivande. Omega-3-rika animaliska fetter och vegetabiliska fetter från oliver, kokos, avokado och i viss mån raps är att föredra och man skall undvika alla raffinerade fetter och oljor.

Trots att vi vet allt detta ges socker- och kolhydratrik kost till cancerpatienter på våra sjukhus med motivet att de inte skall svälta ihjäl och de behandlas regelmässigt med glukosdropp. En sockerfri fet kost vore betydligt lämpligare.

Så tillbaka till den rubricerade frågan om frukt är bra för hälsan? Svaret blir tyvärr, ja bara i mycket måttliga mängder och aldrig som juice. Dagens apelsinjuicer innehåller ofta mer socker än Coca Cola. Om man äter en hel frukt eller morrot med fruktköttet blir förbränningen mer långsam och man får inte de tydliga blodsockertoppar som orsakas av t.ex. ett stort glas apelsinjuice eller läsk. Kroppen får tid på sig att under ordnade former förbränna sockerarterna.

Dagens förädlade frukter är i stor utsträckning vanebildande godis, även om de också innehåller en hel del bra vitaminer, mineraler och antioxidanter. Ni har säkert varit på en arbetsplats där arbetsgivaren ställer ut fruktkorgar, i tron att det gynnar de anställdas hälsa. Vilka frukter är det som går åt först? Jo, de med högst sockerinnehåll!

För en cancerpatient är frukt aldrig lämplig kost och måste man av näringsskäl tillföra energi så är glukosdropp att föredra, då slipper patienten åtminstone fruktosen.

Så var måttlig med söta frukter och ät dem hela. Undvik juicer vars socker tas upp snabbare i blodet. Ge aldrig frukt och godis till en cancerpatient för att vara snäll!

Nu bildar vi en riksförening mot metabol sjuklighet. Mitt upprop strax före nyår om bildande av föreningen fick ett positivt mottagande och många har anmält ett intresse av att medverka.

För att komma igång med arbetet att skapa föreningen kommer vi att ordna ett första ”konstituerande” möte i Tullhuset på Dalarö söndagen den 12 mars kl. 13.30. Jag hoppas att så många som möjligt kan ta sig ut till Dalarö den söndagen. Om ni vill vara med, sänd en anmälan till mig på mejladressen larsbern@live.se. Det finns några platser kvar.

Gynna Kostfonden för ökad kunskap om kost och hälsa.