I morgonens nyheter kommer rapporter om en växtätande larv som hotar odlingar i stora delar av Afrika. Bönderna vet inte hur de skall bekämpa den här larven och risken är därför överhängande att man kommer att tvingas till någon form av giftbekämpning. Detta är ytterligare en påminnelse om hur sårbart jordbruk baserat på stora monokulturer är. Odlingar med samma gröda i form av spannmål eller grönsaker är ytterst sårbara, när de drabbas av skadeinsekter eller växtsjukdomar och liknande. Växtlighet med en rik mångfald är inte tillnärmelsevis så sårbar.
Man kan säga att även djurhållning med tätt sammanpackade djur som t.ex. fågel, gris eller nöt i dagens köttfabriker har ett liknande problem som stora spannmålsodlingar. Om det kommer in en smitta som drabbar ett djur, så sprids den snabbt till hela bestånd. Det drabbar betydligt mer sällan frigående djur i betshagar. Åtgärden som används inom köttindustrin är massiva insatser av antibiotika i preventivt syfte, vilket i sin tur leder till skapandet av allt fler multiresistenta bakteriestammar som långsiktigt hotar människors och djurs hälsa. Inte sällan använder även den industriella köttproduktionen tillväxthormoner för att öka produktiviteten, hormoner som det sedan finns rester av i maten.
Monokulturer är i allmänhet baserade på ettårsgrödor som kräver sådd, plöjning, konstgödning och ogräsbekämpning varje år och ibland flera gånger per år. Som framgår av det nämnda exemplet måste man även ofta sätta in giftbekämpning mot insekter och skadliga mikroorganismer. Allt detta leder till utarmning av jordar och eutrofiering av intilliggande vattendrag när jordens näringsämnen spolas eller blåser bort. Det leder även till rester av giftiga bekämpningsmedel i det som produceras.
Ett alternativ till dagens storskaliga livsmedelsproduktion från monokulturer och köttfabriker med tätt sammanpackade djur, är frigående betande djur i vildväxande marker. Den vilda växtligheten i hag- och skogsmark innehåller ett oerhört mycket bredare spektrum av näringsämnen än det foder från stora monokulturer som djuren i köttfabrikerna ges. Även odlat gräsbete som bl.a. används som vinterfoder i form av ensilage har ett långt bredare spektrum av näringsämnen. Det är därtill flerårsgrödor som inte kräver årlig plöjning.
Köttet och mjölken från de frigående betesdjuren (nöt, får och vilt) är långt nyttigare som föda än köttet och mjölken från köttfabrikerna, eftersom dessa djur får i sig betydligt större halter av essentiella näringsämnen och långt färre gifter. Bl.a. är innehållet av viktiga omega-3 fetter betydligt högre. De ogräs som bekämpas inom det monokulturella jordbruket är ofta även de växterna som innehåller de viktigaste näringsämnena för att förhindra många sjukdomar. T.ex. tillerkänns maskros viktiga medicinska egenskaper. Betesdjuren är även friskare eftersom de äter en kost som är deras naturliga och de behöver ingen antibiotika.
I miljödebatten hävdas det med frenesi att köttproduktionen leder till stora nettoutsläpp av växthusgaser och att man därför bör minska köttätandet till förmån för spannmålsprodukter, alltså fler stora monokulturer. Kött- och mjölkproduktion baserad på frigående betesdjur har inte denna nackdel utan är ett slutet ekologiskt kretslopp, där kol på ett naturligt sätt återförs till marken. Eftersom betesdjuren kan nyttiggöra ängs- och skogsmarker som inte är lämpliga för åkerbruk, behöver denna form av animalieproduktion inte innebära en stor ökad belastning av åkermark som det ofta hävdas.
Självklart är produktiviteten lägre för den typ av ekologisk kött- och mjölkproduktion som jag nämner, så att priset blir högre. Maten blir dock långt nyttigare och giftfriare varför den långsiktiga ekonomiska effekten sannolikt blir positiv. Vi tvingas inte ta hand om lika många sjuka människor och förstörda jordar om vi på detta sätt ställer om till mer ekologisk kött- och mjölkproduktion.
Senare tids forskning visar tydligt att kost rik på kolhydrater och växtoljor (spannmål) är en starkt drivande faktor bakom den skenande metabola sjukligheten. Därför skulle det vara fullständigt vansinne att minska den animaliska livsmedelsproduktionen till förmån för mer spannmål från sårbara monokulturer. Och stora oanvända arealer hag- och skogsmark skulle inte komma till användning för matproduktion.
Miljöfundamentalisternas intensiva kampanj mot animalisk mat ligger helt i livsmedelsindustrins intresse, eftersom de dominerar världsmarknaden för billig spannmåls- och växtoljebaserad industrimat. Kampanjen är i realiteten ett mycket stort hot mot en långsiktigt hållbar matproduktion.
anthropocene 
Jag förmodar att bekämpningsmedel (Gifter) har rubbat balansen mellan nyttiga och skadeinsekter. Vi har hamnat i ren ond cirkel, som är svår att ta sig ur. Naturen slår tillbaka mot oss, när vi misshandla den. Det kan sluta riktigt illa.
GillaGillad av 1 person
Den här videon blir borttagen hela tiden…
På tal om organisk mat.
Han är pissed of – men han har en point…
GillaGilla
Alla vet att man måste vistas ute i solen för att förhindra olika sjukdomar.
Samma sak gäller för djur.
Bara en så enkel sak borde vara en självklarhet men det är det inte.
GillaGillad av 1 person
Först måste vi avskaffa Miljöpartiet. Varg och fribetande djur går inte ihop. Läs Klimatupplysningen (Simonsbacka) om vindkraftseländet som MP ställt till. Miljöpartiet lider av akut hjärnbrist. MP är antiförny- och håll- bart! Så glad att vi slipper Romson numera men….
GillaGillad av 2 personer
Jag tycker det är synd att Romson försvann. Hennes fortsatta närvaro hade garanterat knuffat MP under riksdagsspärren.
GillaGilla
Helt rätt Lars. Vi äter uteslutande KRAV-märkt nötkött från Väddö gårdsmejeri (www.vaddogardsmejeri.se/) samt KRAV fårkött (från grannen ute på landet) samt ekomärkt fläskfilé (Willys). Aldrig att vi skulle sätta tänderna i irländsk köttfärs för 39 kr/kg.
Totalt sätt över livsmedelsbranschen ökade försäljningen av ekoprodukter med 16 % och ironiskt nog på systemet med hela 30 %, främst då eko-öl? Inte ekovin?
Lars hur är det med sulfiter? Finns ju naturligt i vin. Är det bättre att då dricka lågkaloriöl istället? Fast jag har läst att alla ölsorter förutom Mariestad innehåller ogräsmedlet Roundup.
GillaGillad av 2 personer
Det är för mycket kolhydrater i öl. Sulfiter kan jag inte uttala mig om.
GillaGilla
Lars det stämmer inte med Spendrups Bright starköl
som bara har 0,76 g kolhydrater per 100ml.
https://www.fatsecret.se/kalorier-n%C3%A4ring/spendrups/bright-brew/100ml
GillaGilla
Det tillförs för att få igång jäsningen. Det finns vin utan tillsatser, står på flaskan
GillaGilla
Ett glas rött vin om dagen innehåller mer nyttiga ämnen än ett glas av s.k. multivitamindryck.
GillaGilla
Vin innehåller alkohol som bekant, alkohol har liknande men värre egenskaper än fruktos. Så vin är riktigt dåligt för hälsan.
GillaGilla
I för stora mängder som alltid.
GillaGilla
Apropå globalisternas mattransporter :
http://www.dailymail.co.uk/news/article-4213888/Salmon-come-22-000-miles-Alaska-plate.html
Knappt så man tror det är sant.
GillaGillad av 1 person
Socialisterna kommer aldrig att göra det attraktivt för svenska medborgare att försörja sig själva.
Då rasar fundamentet för deras sjuka ideologi! Det svenska folket förstår nog inte heller hur beroende dom är av Löfven/BATRA.
GillaGillad av 1 person
Oktober 2015 – ”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA”: …och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver Jörgen Andersson.
När kor och andra betesdjur får uttrycka sig naturligt, samspela med gräs, svampar och mikrober som miljoner år av evolution lärt dem, då pumpas koldioxid från atmosfären ner i matjorden som därmed blir mer mullrik och bördig för varje år som går.
Utan betande djur bryts det här samspelet och mullhalten sjunker.
GillaGilla
Betesgående djur, inom lantbruket, är (tyvärr) inte ett slutet ekologiskt kretslopp. Detta eftersom vi äter upp djuren och dricker dess mjölk. Det gör att våra avlopp får ta hand om dessa grundämnen, som annars skulle hamnat på åkern igen. Det är därför man talar om övergödning när avloppsvatten släpps ut utan rening.
Sedan får vi ersätta dessa grundämnen till åkrarna, från annat håll. Eftersom vi ännu inte kan använda vårt avloppsslam på grund av bl. a. läkemedelsrester och ackumulerade tungmetaller.
Det är här haken med ekologiskt kommer in; dessa får inte använda konstgödning. Gödningen som är ekocertifierad kommer mestadels från slakterier, från slaktade konventionellt uppfödda djur. Det är så de ekologiska får in dessa grundämnen i sitt system.
Stora gårdar kan ställa om en del av sin areal till ekologiskt, om de har djur också. Då lägger de djurens gödsel på enbart denna areal, övrig areal får endast konstgödning. Så totalmängden inköpt gödning blir densamma.
Jag köper bara svenskproducerad mat, för vi har än så länge en bra balans.
Detta med att vildvuxen äng skulle innehålla mer näring till djuren, stämmer inte heller. Det är ammoniaken som får upp proteinhalten i betet. För att det ska bli tillväxt och därmed avföring, krävs ett fodertillskott med mer protein. I och med detta tillskott av foder, som fått näring, tillförs ängen näring via djurens avföring.
Allt som kommer ut ur djuren, måste ha kommit in.
Det finns inga ekologiska djur som lever av bara naturbete. Även dessa måste odla foder. Djuren betar ute, den perioden de behöver minst näring.
Det är sorgligt att vi importerar mat, där antibiotika använts på ett sätt, som är förbjudet här. Vi ger inte i förebyggande eller tillväxtbefrämjande syfte.
Man ska verkligen se upp med importerad kyckling.
GillaGilla
Det vilda betet innehåller massor av näringsämnen som monokulturen är utarmad på, så på den punkten har du faktiskt fel. Det du gör är att du bara sitter och räknar grundämnen, men näringsämnen är inte bara grundämnen utan en myriad kemiska molekyler som bildas av olika växter och svampar och andra mikroorganismer som bildas i samspelet mellan djur och vild natur. Om du bara hämtar växtmaterial från en monokultur där man dödat det näringsrika ”ogräset” så blir ditt spektrum av essentiella molekyler från växtmaterialet långt mindre än hos vildbetet. Jag känner till en ekobonde som har sina djur året runt betande i skog och hagar på en ö, han behöver inte tillföra ngt.
När det gäller den bristande balansen för olika grundämnen vid ekologisk odling haltar även ditt resonemang, huvuddelen av djurens kroppar består av kol, väte och syre och det hämtar växterna upp från luften och vattnet och inte från marken. Det är bara att titta hur lite som blir kvar efter att man kremerat en kropp. Mineralämnen som kan frigöras finns det gott om i markerna, så det är inte heller ngt stort problem. Det som tas upp och blir kvar i djurkropparna är försvinnande små mängder, det mesta passerar bara rakt igenom och lämnas tillbaka som avföring. Djur utarmar inte jordar det gör monokulturella spannmålsodlingar.
GillaGillad av 1 person
Jag har inte sagt att djur utarmar jordarna. Det som utarmar en jord är när den töms på näringsämnen, utan att nya tillförs.
Det är betydligt mer än kol, väte och syre som gör vår och allas djurs mat.
Man måste ha med hur proteiner bildas, det är bristen på protein som skapar problem.
Hela näringskedjan handlar om protein.
GillaGilla
Men protein består av just kol, väte, syre och därtill kväve som det finns obegränsat av. Det är ju faktiskt så att vissa föroreningar i luften gör att vi har för mycket kväve t.o.m.. Så ditt sätt att resonera faller. Näringskedjan handlar inte alls om bara protein vi har även fett i djurens vävnader plus lite annat.
GillaGilla
Men läs en växtodlingsbok, det är meningslöst att föra en diskussion, när du inte vill ta reda på någon fakta.
De flesta växter kan inte ta upp kväve från luften, det kan bara ta upp det i form av ammoniak, som det blir när ett djur kissar. Därför blir det frodigare gräs när det betas jämfört med när det växer utan att betas.
Men för att mätta alla människor och klara sig efter torka och missväxt och eftersom vi inte återför vår ammoniak och avföring till åkrarna, så gör vi konstkväve (ammoniak) och tillför åkrarna. Det är detta som gjort att vi fått säkrare skördar. Haber Bosch metoden kallas den och genererade nobelpriset för 100 år sedan. Man tillför inte bara några stora näringsämnen, utan vad växterna behöver. Att stora monokulturer, som i Sydamerika inte är bra, vet vi. Men de genererar stora mängder protein, som måste komma någon stans ifrån.
Att tro att vår boskap kan ströva runt och beta på vildvuxna beten, att den då skulle få i sig all näring som vi behöver – är minst sagt naivt eller obildat. Jag förstår inte vitsen med att sprida ett så förenklat budskap. Det är ungefär som att argumentera med en MP. Tro mig, jag har försökt. MP tror också att allt kan odlas s.k. ekologiskt. De säger även att detta skulle var bättre för klimatet, vilket också är fel.
http://www-vaxten.slu.se/ekologi/kvave.htm
https://sv.wikipedia.org/wiki/Haber%E2%80%93Bosch-processen
GillaGilla
Du sitter fast i ett industriellt synsätt på jordbruk som visat sig vara på väg in i en återvändsgränd, därför blir både människor och djur allt sjukare.
Huvudproblemet i köttproduktionen är att man som du stirrar sig blind på hög produktivitet räknat i protein och fett, därför ger man djuren monokulturfoder vilket smalnar av det näringsämnesspektrum som djuren får i sig. Bara genom att utesluta alla monokulturer som kraftfoder, majs m.m. och helt föda upp djuren på gräs och ensilage från gräs så skulle mycket vara vunnet. Att huvuddelen av dagens kött och mjökproduktion är på helt fel väg är ju fullständigt uppenbart.
Kanske det vore på sin plats att du tog till dig lite fakta om vad som sker omkring dig.
GillaGillad av 1 person
Vi har aldrig förr producerat så mycket näringsrik mat som nu, till så många.
Du tror väl inte på fullt allvar att folk skulle bli friskare och leva längre – om vi slutar att göda marken vi odlar, om vi slutar att odla foder till våra husdjur, utan släpper ut dem.
Jag har själv jobbat med djurproduktion, jag vet inte var gränsen till djurfabrik går för dig, men här i landet har jag inte sett någon.
Det är inte antalet djur på en gård som gör det till en s.k. djurfabrik, det är hur djuren hålls.
Nu går våra mjölkkor i luftiga lösdriftsstallar, men de kan vara ett par hundra på en gård.
Förr hade man 20-60 kor som stod uppbundna i en dåligt ventilerad lagård hela vintern. Vilket är bäst?
GillaGilla
Vi har aldrig förr producerat så mycket näringsfattig mat som nu. Det vi producerar är mest tomma kalorier. Det spektrum av viktiga näringsämnen som gjort naturfolken så friska lyser med sin frånvaro. Du skulle kunna börja med att läsa Weston Price´s bok Nutrition and Physical Degeneration så kanske du äntligen förstår vad min krönika handlar om.
GillaGilla
På gården i S. styrdes jag av politik och då blev jag EKO bonde-för lönsamhet och inte av ideologi. Jag slutade då med konstgödning. Man kallade mina vallar för muppvallar. Sedan visade det sig att de gav mer och bättre skörd än den konventionella vallen. Jag köpte vallfröblandning från H-borg. Bjud gärna in honom att skriva här Lars Bern. Bäst i Sverige på att ena praktik med teori! Jag blandade en massa örter med gräs och hade luzern i blandningen. Behövs inget kväve då. Jag sådde samma blandning överallt då det inte fanns försök gjorda ordentligt, i ”min” blandning 10 olika sorter. Första året var det vallfärd för att kolla en åker efter vägen-det var en fullständig explosion med fjärilar! Det går att odla lönsamt och bra för naturen-en liten ökad kostnad för frö men ingen dyr gödning.
Betena är en annan femma, det är lite svårt att få bra tillväxt. Vad jag fattat har S skrivit på ett FN avtal om bibehållande av betesvallar. Det följs inte. Bete och hagmark är mer artrikt än regnskogen som det pratas om, S som ett rikt land skriver de på näsan långt bort och missköter sitt eget land.
Det som jag lärde mig var MGM-minsta gemensamma nämnaren-det är den som styr att optimera skörden. Fosfor kan bli en bristvara i det intensiva jordbruket då det inte kan tillföras naturligt? Finns i Marocko i den delen där de slåss för övrigt.
Jag tror jag åker till Afrika i något odlingsprojekt för där verkar det finnas intressanta länder där man kanske kan göra lite nytta. Där de inte slåss.
GillaGilla
De flesta vallar innehåller lusern eller klöver också. Det är inte bara ekobönder som sår in kvävefixerande växter. Men kraftfodret till era djur då? Odlade ni det själva, eller köpte in?
Om ni köpte in, så fick ni extra gödning som gödsel.
Förrådsgödslade ni upp med fosfor, innan ni ställde om till ekologiskt? Det gör de flesta, eftersom det ekocertifierade fosforgödningen är så mycket dyrare.
För du kan inte inbilla mig att en ekobonde kan odla utan fosfor.
Att förrådsgödsla ökar läckaget. Det bästa är att ge flera gånger under växtsäsongen.
Hur länge höll ni på? För det brukar ta några år, innan man får problem med att ogräset tar överhand, om man har ”rena” åkrar från början.
Min poäng är, att fast det så klart finns fördelar med ekologiskt, så funkar det inte om alla är det. Det brukar bli problem att ha det på samma areal för länge. Skörden minskar efter hand, efter några år.
GillaGilla
Ett begrepp är värt att nämna, när det handlar om boskapsskötseln i Afrika är– WILD-GAME-MANAGEMENT.
Jag skrev på 1980-talet affärsplan för ett sådant utvecklingsprojekt i Centralafrikanska Republiken, benämnt Kawadja Development Project:
Medverkande i detta utvecklingsprojekt var Zoologiska Institutionen och dess Ekologiska avdelningen vid Uppsala Universitet.
Tanken bakom wild-game -management är mycket kort följande.
Kor, får och getter äter ett begränsat antal av de växter som naturligt växer ´på den afrikanska savannen.
Det som de inte äter trampar de sönder
De vilda hjordarna av betesdjur består av ett, i jämförelse med tamboskapshjordarna, stort antal olika djurarter.
Evolutionen är så vis i sitt förlopp, så att de olika arterna är anpassade till att använda olika växtarter.
De konkurrerar därmed inte mellan arterna om samma föda.
En del äter ett slags gräs, en del löv på mindre buskar och en del löv högre upp på träd…
Samspelet mellan arterna har genom evolutionens förlopp, gjorts ytterligare fantastiskt.
De olika arterna trampar inte sönder den växtlighet de själva inte äter.
Därför kan det finnas så många olika arter i en flock med vilda betesdjur i Afrika.
Och långt fler individer än när det är tamboskap.
Men wild-game-management stöter på motstånd.
En afrikans boskapsägares tillgångar, rikedom, räknas i antalet djur.
Ofta har denne fler djur än vad växtligheten tål.
Tyvärr gjorde den politiska utvecklingen i Centralafrikanska Republiken att projektet fick avbrytas.
GillaGillad av 1 person
Med mer odlat bete, kan man ha mer natur som får vara orörd och då föda fler människor.
GillaGilla
Nu får du förklara dig, hur kan mer uppodlad mark ge mer orörd natur som föder fler människor.
GillaGillad av 1 person
Trodde det var självklart. På odlad mark kan vi ge mer gödning så att skörden blir större. Man gör en markkartering, för att få reda på vad som finns. Sedan plöjer och harvar man för att få en jämn och djup såbädd. Man kan bevattna vid torka. Vissa grödor, som potatis, behöver mer kalium. Andra som spannmål mer fosfor. Kväve, i form av ammoniak, behöver allt gräs. Medan bönor, som soja, kan ta upp en del av sitt kvävebehov ur luften, men dessa är ettåriga.
När man odlar, får man ut mer protein och andra näringsämnen per hektar, än om man bara stänger in en hage och släpper ut djuren, eller har en herde som föser runt dem.
Med hjälp av åkrar har vi blivit bofasta och kunnat trygga matförråden.
Med tillförd näring (konstgödning) har vi kompenserat för vårt avloppsbortfall, annars hade vi utarmat jordarna på näring.
När vi svalt för 150 år sedan, var mer mark i bruk men vi var färre i befolkningen. Går man ut i skogarna, ser man rösena, som de gjorde för att odla de små åkerlapparna. Då fanns inga skogsodlingar, gran fanns knappt i Skåne. Man tömde våtmarker på vatten, med Archimedesskruvar, för att få mer åker. Ändå räckte inte maten till.
På utmarkerna tog man hö till djurens vinterfoder. Sedan lade man djurens gödsel på åkrarna närmast husen, där man odlade foder och spannmål. Vad man inte visste var att man då tömde dessa utmarker på fosfor, därför blev det mindre och mindre vinterfoder till djuren. Då även mindre gödsel till åkrarna – svälten var ett faktum.
Nu har vi mer skog och mer mat, eftersom vi kan räkna ut vad våra grödor behöver på åkern och ge dem det.
GillaGilla
Problemet med det industriella jordbruk du beskriver är att du missar ett brett spektrum av näringsämnen vilket är en av grundorsakerna till att ditt industriella jordbruk visserligen ger högre produktivitet räknat som protein och fett, men en produkt som är utarmad och mindre hälsosam. Det är monokulturerna som utarmar näringsinnehållet. Varför tror du den metabola sjukligheten blivit pandemisk, jo bl.a. därför att dagens människor inte får i sig en rad näringsämnen som tidigare generationer fick. Det finns ingenting som säger att men inte också kan tillföra gödning till skogs- och hagbeten om produktiviteten är låg och det ena utesluter inte det andra och man slipper jaga ”ogräs” med cancerogena gifter.
GillaGilla
Näring kan vi nog få i oss, till och med i överflöd. Det var fler förr som hade näringsbrist, eller i fattiga länder.
Sjukdomarna är ju för att vi äter för mycket, för sött och för ofta. Rökning och för lite motion gör inte hälsan bättre.
Sedan kan man självklart välja att odla till nyttigare mat. Men själva principen för hur odlandet fungerar är en sak, vad vi väljer att stoppa i oss en annan.
GillaGilla
Det är helt klart att du och jag lägger in helt olika betydelse i ordet näring. För dig förefaller det bara handla om kalorier, för mig handlar det om det spektrum av olika molekyler som vår metabolism en gång formades kring. Varför tror du att en massa olika örter m.m. som en gång var en naturlig del av vår kost har medicinska egenskaper och därför säljs till hälsomedvetna människor nu när industrimaten är utarmad på dessa ämnen. Jag har faktiskt erfarenhet av att kunna sätta ut nio olika s.k. mediciner och ersätta dem med en rad naturpreparat som jag måste ta till eftersom den vanliga maten inte tillför dem, som den gjorde förr.
GillaGilla
Självklart behöver vi alla dessa tillskott, som du talar om. Men det behöver inte betyda att vi får dem alla via maten. Att det finns örter som innehåller ett ämne som kan bota en viss sjukdom, betyder inte att man måste få i sig det ämnet när man käkar en fläskkotlett. Själv dricker jag alltid blåbärste vid diarré, fungerar utmärkt. Kaffe är något som de flesta dricker för att bli pigga.
Att vi kan odla vete, betyder inte att vetebröd är nyttigt. Råg och andra sädesslag är bättre för oss. Men hur man gödslar och odlar är ett annat kapitel. Ris innehåller inget järn, så de som lever av detta får järnbrist samt att de blir blinda av ett rubbat A-vitamiupptag. Det är bara genmodifierat ris, som kan ta upp järn och inte gör folk blinda. Jag menar, att olika växter innehåller olika, men de olika växterna behöver de grundämnen som gör att den växten kan växa där.
Så vi måste komplettera vår kost, så har det alltid varit. På stenåldern åt inte så många ris, men vi var inte så många heller. Problemet är när folk inte har råd med proteinrik kost, som är dyrare.
Svampmycel och mikroorganismer hjälper växterna att ta upp grundämnen ur marken, ofta i symbios. Detta använder vi när vi odlar klöver till korna och har det som insådd, för att binda tillgängligt kväve i marken.
Men det är brukad gödslad jord som innehåller mest kol (växtrester), skogen har ett väldigt tunt lager med jord, om ens någon, allt cirkulerar.
Elefanterna i ett område vandrar långt, för att komma till ett ställe där de slickar i sig salt. Många djur har det i generna, vad de måste äta av. Vi ska lära våra barn, men kunskapen måste nå ut.
Att sedan t.ex. sockerindustrin vill lägga under sig marknaden som mejerifett hade innan, har inte med själva processen hur proteiner, fetter och sockerarter bildas att göra.
GillaGilla
Det var just det, de friska naturfolken som Price studerade fick i sig dessa viktiga näringsämnen via maten och det är dit vi måste sträva tillbaka, om inte den pågående hälsokatastrofen skall degenerera människan och förgöra det moderna samhället.
GillaGilla
Men det är lite skillnad på naturfolk som lever där det inte är vinter och som inte är så många i antal per km2. De kan så klart ägna flera timmar om dagen att samla ihop nyttiga frukter och rötter.
Vi måste ju odla vår mat och lagra. Vi kan inte alla börja springa runt och plocka och gräva.
Jag menar att en sorts mat innehåller inte allt, det vet naturfolken också. De blandar kött med örter och frukter.
Det är inga problem hos oss att gå till affären och fylla en nyttig matpåse.
Men beroende på allt möjligt, så blir det lätt för mycket av det goda och för lite rotfrukter och grönt.
Detta vet de flesta om, men många äter bra med sallad och nyttigt också. Jag tycker det blivit mycket bättre frukt och grönt avdelningar på senare år.
Mjölk och mejeriprodukter är heller inga problem.
GillaGilla
Där tog du fel igen. Price studerade även friska eskimåer som levde nästan uteslutande på vilda djur som de jagade (säl, fisk m.m.). Men dessa djur livnärde sig i huvudsak på fisk som i sin tur livnärde sig på havets vilda växtlighet. Eskimåerna fick senare stora hälsoproblem när industrimaten dök upp även hos dem.
Här ett annat exempel på vad jag är ute efter: http://www.realfarmacy.com/man-incurable-lung-cancer-turned-down-chemo-outlived-doctors-102/
GillaGilla
Jag tror faktiskt vi pratar om varandra (skriver). Jag har lite svårt att enkelt förklara hur jag menar. Att man blir sjuk och t.o.m. undernärd av skräpmat som pommes frites och ljust bröd, godis och annat – är inte det jag pratar om, det vet vi.
Jag menar den vanliga maten. Kött, sås och potatis. Fisk med spenat, fläsk och bruna bönor, spaghetti med köttfärs sås, frukt och grönt, rotfrukter m.fl. All denna vanliga mat, som vi flesta barnföräldrar köper och tillagar. För så är det faktiskt, de flesta äter ganska vettigt.
Denna maten, om man väljer svenskproducerad, innehåller samma näring som den alltid gjort.
Det är denna maten (plus all skräpmat), som vi inte har problem att få fatt i.
Det finns faktiskt inga belägg för att ekoprodukter, av denna mat, skulle vara bättre än konventionellt producerad, av svenskproducerat-
Sedan tillkommer allt det jag innan tagit upp, att det går åt mer areal att få samma skörd av ekologiskt, att ekvationen gödning in och näring ut – inte går ihop.
GillaGilla
Du tänkte nog lite för snabbt där, men du är inte ensam. Sverige är relativt glesbefolkat jämfört med andra länder och har relativt stora arealer med skog fortfarande, men det finns en ändlig mängd odlingsbar landareal på vår planet. I England blev det tydligt redan på Mark Twains tid.
Buy land, they’re not making it anymore. – Mark Twain
I många länder där människorna inte kontrollerat sin numerär är marken nu överbetad, vilket leder till konflikt och krig, vilket är en del av deras kultur, genom vilken de tror att de kommer till himmelriket och sina 72 jungfrur/giggolos.
GillaGilla
Håller med Lars för odlat bete kan bara göra på ekonomisk attraktiva åkrar – inte värdelösa, delvis steniga, hagar. Här har betesdjuren inga problem att skaffa sig de foder de behöver. Hur många ekonomiska värdelösa ängar, sett från ett storindustriellt perspektiv kan inte idisslande gör begagna sig av? Alla skulle jag säga.
GillaGilla
Sepp Holzer, pionjär i Permakultur, satte igång en global revolution inom det bristfälliga och på vissa ställen förstörd jord:
GillaGilla
Såna här galenskaper vill vi inte veta av här på bloggen. Potatis är cancer och diabetes framkallande gift medans döda djurs fett å kött är pärleporten till välmående och långt liv.
Lite isolerade näringsämnen som C-vitamin på det och cirkeln är sluten. (…)
GillaGilla
Bill Mollison startade Permaculture rörelsen på 70-talet tillsammans med David Holmgren. Sepp Holzer är ett exempel på vad som kan åstadkommas om vi arbetar med naturen. Det finns många liknade exempel.
Det handlar om etik. Om att vårda den planet vi lever på och av. Om att inte ta ut mer av den än vad som är överskottet av naturliga processer. Att nyttja bara överskottet, inte tära på kapitalet.
Med Permaculture vore det möjligt att föda mer än våra 7 miljarder på en mycket mindre yta än vi nu använder i vårt felaktiga system. Det handlar om att utnyttja synergieffekter hos olika växter och djur för att maximera produktionen och undvika förgiftning av vår biosfär genom bekämpningsmedel mm.
Men det skulle inte fungera i storskalig industriell produktion. Permaculture baseras på att vi alla tar vårt ansvar och medverkar på by-nivå. Eller producerar en del av vår egen mat på tomten i stället för att sprida gödning och bekämpningsmedel på gräsmattan….
GillaGilla
Tack!
Ljus i mörkret…
GillaGilla
När det gäller de som idag befolkar miljörörelsen får man väl använda ett av dina (?) uttryck om dessa människor: ”Nyttiga idioter!”
Ja – för BigAgro vill säga.
GillaGillad av 1 person
Miljörörelsen är sannerligen en mycket märklig sekt… även om den sekten har några få ljuspunkter… som ex. Lars Bern, som berör vår miljö.
GillaGilla
Hörde precis på MSM-radion att handelsavtalet Ceta röstats igenom med bred marginal i EU-parlamentet.
MSM – länk här :
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/eu-parlamentet-sade-ja-till-ceta-1.4158533
GillaGilla
Marianne !
Golden rice må innehålla betakaroten. Det gör morötter också. Alla som har haft småbarn vet att om ett barn äter
mycket morotspuré blir barnet lätt orangefärgat i huden. Det beror på att människan saknar enzymer att bryta ned
betakaroten till två vitamin-A-molekyler. Så Golden Rice är inte lösningen på A-vitaminbristorsakad blindhet.
GMO ger ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som utarmar jorden på flera sätt. Dels
försvinner mullagret som betande djur har byggt upp under tiotusentals år och dels förbrukas Jordens ändliga
fosfatreserver.
Både GMO och den antropgena klimateffekten är färdigutredda. Antropogen klimateffekt saknas då 95 % av
klimateffekten orsakas av dihydrogenoxid (vattenånga) och GMO skadar allt på jorden inklusive människa.
http://kostkunskap.blogg.se/2015/january/
GillaGilla
Jag nämnde ris, för att visa att olika mat innehåller olika, att man inte kan leva av endast en produkt. Att man alltid måste komplettera med annat också för att få i sig allt.
Golden rice, som är genmodifierat för att vara bättre, är så klart ingen lösning på simpel kost.
Men för dem som ändå tvingas till detta av omständigheterna, kan det ändå vara bättre än vanligt ris. Det bästa är så klart att de får en rejäl köttbit till i stället.
Risproduktionen kommer fortsätta i länder med monsunregn, då detta är enda sättet att ha två olika grödor per år.
Genmodifiering är en annan diskussion, men jag tror faktiskt att om man sköter det rätt – så finns många bra möjligheter. För vi måste producera mer mat på befintliga åkrar. För att kunna föda en fortfarande ökande världsbefolkning och inte skövla mer vild natur.
GillaGilla