Dna-split

Jag har i flera tidigare krönikor pekat på att cancerforskningen kört in i en återvändsgränd, vilket jag menat är en förklaring till att fyrtio år av intensiv cancerforskning gett förvånansvärt klena resultat. Bl.a. har jag fäst uppmärksamheten på Boston-professorn Thomas Seyfrieds forskning som visat att forskarnas ensidiga fokusering på mutationer i cellkärnornas DNA har varit olycklig. Seyfried har nämligen visat att det som kanske främst utmärker en cancercell är skador i cellens mitokondrier genom förändringar i deras mDNA och att alltså cancer är en metabol sjukdom. En fråga som även har haft stor uppmärksamhet inom forskningen är hur dessa skador på DNA och mDNA uppkommer? Vi vill ju gärna tro att vi med livsstils- och miljöval skall kunna minska risken för dessa skador.

I januari 2015 väckte några forskare (Bert Vogelstein mfl. från Johns Hopkins-universitetet i USA) uppmärksamhet med en studie publicerad i tidskriften Science där de menade att celldelningshastigheten hos stamceller i olika vävnader och därmed risken för slumpmässiga genmutationer, kunde förklara två tredjedelar av skillnaderna i hur de olika celler blir cancerceller. Egentligen inte så förvånande om man betänker att människokroppen innehåller 100.000 miljarder celler som ständigt omvandlas.

Forskarna fick givetvis intensiv kritik från forskningsetablissemanget och det publicerades ett antal kritiska kommentarer till deras slutsats. Man menade att de bara hade tittat på USA och eftersom cancerförekomsten i olika delar av världen ser olika ut, så måste miljöfaktorer vara mest avgörande. Senare under 2015 publicerade andra forskare en analys i Nature som påstods visa att slumpen bara kunde förklara max en tredjedel av cancerfallen.

Tomasetti motsäger inte helt kritiken, men menar att deras forskningsresultat har missförståtts och framhåller att vi aldrig hävdat i artikeln att mutationer är allt som behövs för att cancer skall bryta ut … vi bedömer inte andelen cancerfall som förklaras med slumpvisa mutationer, utan proportionen mutationer som är slumpmässiga.

I en nypublicerad artikel i Science slår nu Bert Vogelstein och hans medarbetare tillbaka mot kritikerna. De har nu gjort en mer omfattande studie och kommer åter fram till en stark korrelation mellan celldelningshastigheten hos stamceller i olika organ och insjuknandet i cancer. Den här gången ingår observationer från 69 olika länder spridda över hela världen. Man har även genomfört en analys av kritiska mutationer bakom 32 olika cancertyper för att se om de orsakats av miljöfaktorer eller av ärftlighet. De har kommit fram till att 29 procent av dessa mutationer var kopplade till miljöfaktorer, medan 5 procent var kopplade till ärftlighet. Resterande 66 procent skulle alltså då bero på slumpmässiga mutationer när celler delar sig.

 

Slutsatser att dra av studien

Om det som studien visar är slumpen som dominerar när en cells arvsmassa i cellkärna och mitokondrier muterar, motiverar detta ett antal reflexioner. Flertalet allvarliga skador på celler leder till att cellen dör genom apoptos, men ibland sätts apoptosen ur spel och cellen överlever med mer eller mindre maligna cancerogena egenskaper. I vad mån en sådan cell senare ger upphov till en cancer beror i sin tur på en rad andra faktorer.

Med hela två tredjedelar slumpvisa mutationer måste man konstatera att livsstils- och miljöråd om hur man skall undvika uppkomsten av cancer, således inte har riktigt den betydelse som man tidigare trott. De är inte betydelselösa eftersom fortfarande nästan en tredjedel av mutationerna hänförs till miljöfaktorer från kemiska ämnen, strålning och annat som kan skada cellerna.

Det aktuella forskningsresultatet, om det kan verifieras, ger anledning att fokusera mer på andra viktiga faktorer som kan påverka uppkomsten av en cancersjukdom från en muterad cell. Sådana faktorer är då kroppens immunförsvars förmåga att stoppa cancercellen från att föröka sig samt förhållanden i värdkroppen som är mer eller mindre gynnsamma för cancerns tillväxt.

Det är alltså viktigt att ha en kost och en livsstil som stärker kroppens immunförsvar och att ha en kosthållning som håller nere blodsockret eftersom cancerceller är beroende av tillgång till glukos och fruktos för sin näringstillförsel. Speciellt viktigt är att undvika en kost som höjer fruktoshalten. Forskning har visat att cancerceller utvecklas bäst på den sockerarten. Högt blodsocker innebär även högre nivåer på tillväxthormoner som insulin och IGF1 som stimulerar cancerns tillväxt.

Utöver att administrera sin kost för att undvika högt blodsocker, innebär den aktuella forskningen att det blir viktigare för cancerpreventionen att hitta kost och kosttillsatser som innehåller ämnen som angriper cancerceller. Forskningen på det området bör intensifieras. Detta kan inte överlåtas på läkemedelsindustrin som är beroende av att kunna patentera sådana ämnen och sannolikheten att hitta verksamma ämnen är störst om man söker bland naturliga substanser.

En fråga som kommer upp är varför vissa naturfolk drabbas mycket mindre av cancer och varför cancersjukligheten ökar. Detta kan ju knappast bero på att de slumpvisa mutationerna ökat eller är olika mellan olika folkslag. Min gissning är alltså att den ökande cancerförekomsten utöver vissa miljöfaktorer, beror på en modern livsstil och kost som försvagar immunförsvaret och som ger människor högt blodsocker. Alltså samma orsaker som ligger bakom övriga metabola sjukdomar.

Vi lär komma tillbaka till vilka slutsatser som den aktuella studien ger anledning till.

https://www.linkedin.com/pulse/course-cancer-isnt-random-david-l-katz-md-mph-facpm-facp-faclm

 

Jag har tillsammans med några vänner tagit initiativ till bildandet av Riksföreningen för Metabol Hälsa u.b. vars syfte bl.a. är att stärka patientens kunskaper och medvetenhet om vilka krav man skall kunna ställa på vårdgivarna. Vi skall även sprida information om alternativ till pillerbehandling av metabola sjukdomar. Om du vill bli medlem kan du mejla mig ditt namn på larsbern@live.se.