images

Jag har vid upprepade tillfällen tagit upp den förkrossande dokumentationen som framkommit under senare år om hur läkemedelsindustrin – Big Pharma manipulerat den medicinska forskningen. Cochranprofessorn Peter Gøtzsche har skrivit två böcker som ni hittar här och här och vännen Ralf Sundberg har skrivit om samma ämne här. Det intryck jag får när jag tränger in i denna värld är att dagens skolmedicin är i stor utsträckning korrumperad av Big Pharma.

Den här bilden är bakgrunden till att den ansedda tidskriften Lancets chefsredaktör Dr. Richard Horton nyligen slog fast att mycket av dagens vetenskapliga litteratur helt enkelt är falsk. Chefredaktören för likaledes ansedda The New England Journal of Medicine Dr. Marcia Angell har i princip påstått detsamma. Han menar att läkemedelsindustrin tycker om att framställa sig själv som en forskningsbaserad industri, som källan till innovativa preparat. Inget kan vara längre från sanningen. Epidemiologen John Ioannidis vid Stanford University School of Medicine publicerade redan 2005 en artikel med titeln Varför huvuddelen av publicerade forskningsresultat är falska vilken därefter blev den mest sökta artikeln under Public Library of Science´s historia.

Det är detta utbredda och systematiska fuskande inom den medicinska forskningen som är orsaken till skolsjukvårdens totalt snedvrida uppfattning om sambanden mellan olika livsstilsfaktorer och hälsa. Allt har bara handlat om att till varje pris inte skada Big Foods intressen och att lansera mestadels verkningslösa och farliga kemiska preparat från Big Pharma, som tar hand om konsekvenserna av den olämpliga kosten och livsstilen. Det har gällt att till varje pris hindra kunskapen om hur man undviker att bli sjuk. Prevention har inte funnits på kartan.

Påståenden om en sjukvård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet är långt från sanningen. Professionen har en ytterst diffus uppfattning om hur människor skall leva för att inte bli sjuka.

 

Inte bara vad vi äter är viktigt utan även att vi inte alltid äter

Fråga er varför vi i den moderna världen utvecklat en normaldiet bestående av tre mål mat per dag plus en massa småätande dessemellan? Dieten har inte sitt ursprung i någon bedömning att det är det hälsosammaste sättet att äta. Den är inte baserad på vetenskap. Bakgrunden är istället mycket stora ekonomiska intressen som genom reklam och på andra sätt driver oss till detta ständiga ätande och drickande. Om ni hoppar över frukosten imorgon som allt fler naturläkare börjar rekommendera, då kommer Big Food att tappa försäljning. Och vad händer med Big Pharmas försäljning om människor börjar motionera mer och lägga in perioder av intermittent fasta som gör dem friskare? De tjänar inga pengar på friska människor.

Aktuella studier visar att intermittent fasta två gånger i veckan kan signifikant minska risken för att man skall utveckla demenssjukdomar som Parkinson och Alzheimer. Det har varit känt länge att förändringar i kostintaget har en tydlig effekt på hjärnan. Barn som lider av epileptiska anfall har färre av dem om de sätts på en fastediet eller på kalorirestriktion. Vissa barn med epilepsi har även blivit bättre av fettrik lågkolhydratkost. Forskare vid amerikanska National Institute on Aging, under ledning av neuroscience professorn Mark Mattson har rapporterat att normala hjärnor där personen överäter kan uppleva andra typer av okontrollerad irritation som skadar hjärnans funktioner.

I grund och botten är det så att om man ser på studier av effekten av kalorirestriktioner, så visar flera av dem en förlängd livstid såväl som en ökad motståndskraft mot kroniska sjukdomar. Denna bild understryks av journalisten Henrik Ennarts bok Åldrandets gåta, där han studerat områden med många hundraåringar. Enligt en litteraturstudie av fasterapporter från 2003 så förlänger kalorirestriktioner livslängden och bromsar åldersrelaterade kroniska sjukdomar för en rad olika arter som råttor, möss, fiskar, flugor, ormar och t.o.m. jästsvampar.

Senare studier visar orsakerna. Fasta är gynnsamt för hjärnan. Det är uppenbart genom alla fördelaktiga neurokemiska förändringar som sker. Fasta förbättrar kognitiva funktioner och stresstålighet, ökar neurotropiska faktorer och reducerar inflammation. Fasta hjälper hjärnan att anpassa sig till stress som hjälper den att hantera stress och risken för att bli sjuk. Samma förändringar som sker i hjärnan under fasta kopierar de förändringar som sker vid regelbunden motion – båda ökar produktionen neuropatiska faktorer som i sin tur befrämjar tillväxten av neuroner, kontakten mellan dem och stärker synapsen.

Fasta kan även stimulera produktionen av nervceller från stamceller i hippocampus och produktionen av ketoner som är neuronernas energikälla. Detta kan öka antalet mitokondrier i såväl neuroner som nervceller vilket förbättrar energitillförseln. På så sätt ökar neuronernas förmåga att forma och vidmakthålla kontakten med varandra, vilket förbättrar inlärningsförmåga och minne. Även nervcellernas förmåga att reparera skadat DNA förbättras.

En studie visar att cykler av förlängd fasta skyddar mot skador på immunsystemet och inducerar regenerering av immunsystemet. Fasta skiftar stamceller från ett slumrande tillstånd till ett där de förnyar sig vilket triggar stamcellsbaserad regenerering av något organ eller system. Fasta dödar av gamla skadade immunceller och när kroppen återhämtar sig, använder den stamceller för att skapa nya helt friska celler. Man har observerat att antalet vita blodkroppar (företrädesvis skadade) går ner vid längre fasta för att sedan återbilda friska när man börjar äta igen.

En metastudie rörande fasta i The American Journal of Clinical Nutrition 2007 slår fast att fasta är ett effektivt sätt att reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar och cancer och det visade även en betydande potential I behandlingen av diabetes.

Ett sätt att fasta är det som BBC’s Michael Mosley testade i ett TV-progarm nyligen för att reversera sin diabetes och andra problem associerade med hans övervikt. Den metoden kallas 5:2 och går ut på att äta som vanligt fem dagar i veckan för att två dagar dra ner kaloriintaget till ca. 500 kcal tillsammans med intaget av mycket the och vatten. En annan metod som rekommenderas av professor Stig Bengmark är att inta all dygnets föda under 6-8 timmar, för att sedan inte äta alls under 16-18 timmar. Även kostexperten Dr. Joseph Mercola propagerar för intermittent fasta I olika sammanhang bl.a. här.

Så slutsatsen är att vi nog skall skippa frukosten eller den sena middagen och ibland bara äta ett litet mål mat under dagen. Sedan skall vi självklart äta rätt mat, men det är en annan femma.

Den här artikeln har bl.a. hämtat material från denna artikel.

Lars Bern

Styrelseledamot i Riksföreningen för Metabol Hälsa (RMH)

 

Om du vill bli medlem i RMH kan du sätta in årsavgiften 200 SEK på bankgiro 195-1607 och ange namn och mejladress. För utlandsbetalning gäller BIC/IBAN: HANDSESS / SE79 6000 0000 0004 5848 8631. Föreningen har sitt säte på Dalarö med adress Box 55, S-137 25 Dalarö.