Nya kinesiska investeringar i svensk elbilsutveckling

(bild från Dalymail)

En s.k. livscykelanalys från Svenska Miljöforskningsinstitutet IVL rörande miljöpåverkan från tillverkning av litiumjonbatterier, har rönt stor uppmärksamhet i medierna i Sverige och internationellt under senare tid. Bakgrunden till uppmärksamheten är att det är den typ av batterier som används i dagens elbilar på marknaden. Sannolikt kommer de att även användas i den väntade lanseringen i elbilar från en rad av världens ledande bilföretag under det närmaste decenniet. Det är främst utsläppen av harmlösa växthusgasen koldioxid under batteriernas framställning från råvara till färdiga batterier som väckt uppmärksamhet.

IVL menar att utsläppen från de stora batterier som Tesla använder kan jämställas med motsvarande utsläpp från en fossilbränsledriven bil under dess första ca. 80.000 km. Man antyder att det alltså är först efter denna sträcka som en eldriven bil blir miljövänligare än dagens bilar med förbränningsmotorer. Men då räknar man bara koldioxidutsläpp som ännu inte orsakat några miljöskador eller kostat några liv.

Reaktionerna på IVL-studien domineras av skadeglada utrop från dem som inte vill se en övergång till eldrift och som menar att förväntningarna om ett teknikskifte inom kommande decennier som jag berörde i en tidigare krönika, inte kommer att infrias. Här hittar man såväl äldre män som inte kan tänka sig att överge dagens omoderna bilteknik och politiska fundamentalister som vill ha en värld helt fri från bilar av något slag.

För att på ett sakligt sätt bedöma miljöpåverkan från en kommande generation moderna eldrivan fordon i jämförelse med dagens bilar måste man titta på hela miljöpåverkan från transportsektorn. Det är den sektor där den tekniska möjligheten att ersätta oljeprodukter hittills varit mest komplicerad. Orsaken har varit den begränsade kapaciteten att lagra el i fordonen. Transportsektorn har därför blivit den mest oljeberoende energiförbrukaren.

Hittills har utrymmeskrävande och ytterst sårbara järnvägstransporter framstått som det enda miljövänliga transportalternativet, genom att man där kan föra över el via kontaktledningar. Beroendet av kontaktledningar och spår gör dock att järnvägen är hopplöst sårbar och oflexibel, vilket vi numer nästan varje vecka påminns om i Sverige. Nedrivningar av kontaktledningar och urspårade tåg som blockerar spåren stoppar all trafik. Vid landsvägstransporter tar man bara en liten omväg om olyckor blockerar vägen.

 

Genombrott inom batteritekniken

Det tekniska genombrott vad gäller mobil eldrift som litiumjonbatterier inneburit, har på något decennium öppnat möjligheten att kunna ersätta den gamla miljöskadliga förbränningsmotorerna. Tekniken har även öppnat för att effektivt börja kunna utnyttja intermittent elproduktion genom möjligheten att kunna lagra el.

Det är för dessa batterier som IVL räknat på hur dagens tillverkningsprocess orsakar utsläpp av växthusgaser från den energi som förbrukas vid tillverkning och råvaruutvinning. Vi är dock bara i början av en teknisk utveckling vilket gör denna typ av studie ganska meningslös. Självklart kommer produktionen av litiumbaserade batterier att kunna utvecklas och trimmas på ett sätt som minskar användningen av fossil energi i produktionskedjan, precis som man gör inom andra industrier. Senast idag kom en nyhet om hur svensk stålindustri tillsammans med Vattenfall arbetar på att få bort beroendet av fossil energi vid stålframställning.

Vi kan även förvänta oss nya tekniska batterilösningar som har långt mindre energibehov i produktionsledet och samtidigt betydligt ökad kapacitet att lagra el. Detta är ett teknikområde där det idag investeras mycket stora resurser i forskning och utveckling. Tekniken är bara i början av sin utvecklingskurva mot ökande effektivitet.

 

Miljöpåverkan från koldioxidutsläpp

Dagens miljödebatt är snedvriden av den totala fokuseringen på skrämselpropaganda om klimatförändringar som man tror orsakas av stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Halten av koldioxid i atmosfären har genom fossilförbränning under senaste halvseklet ökat från 0,03% till 0,04% vilket sannolikt bidragit en del till den globala uppvärmning på ca. 1 grad C som skett sedan mitten av 1800-talet. Eftersom koldioxidens växthuseffekt nu ligger nära sin mättnad kommer en fortsatt ökad koldioxidhalt att få en mindre effekt än motsvarande ökning haft de senaste decennierna.

Skrämselpropagandan om katastrofala klimatförändringar bygger helt på teoretiska modellberäkningar som forskarna baserat på en obevisad hypotes, om att den lilla uppvärmningen orsakad av koldioxiden skulle orsaka en förstärkning av vattenångans växthuseffekt. De senaste decenniernas observationer av den faktiska klimatutvecklingen ger inget stöd för denna hypotes. Den globala temperaturutvecklingen har i princip legat stilla i snart två decennier medan modellerna pekat på att den borde ha stigit flera grader.

De väderfenomen som lyfts fram i media som tecken på klimatförändringar ligger hittills alla inom klimatets normala variabilitet, varför de klimatförändringar man skriver om och som politiker och alarmister pratar om ännu inte inträffat. Det kommer sannolikt att ta minst hundra år innan vi med säkerhet kommer att kunna påvisa att klimatet förändrats. Vad vi däremot kan observera är i huvudsak gynnsamma effekter av en stigande koldioxidhalt och något högre temperatur. Det växer bättre och livet på jorden frodas, vilket bl.a. visar sig genom att ökenområdena krymper och jorden blir grönare (något som Sveriges miljöminister inte känner till). Den lilla uppvärmningen från högre koldioxidhalt har inte orsakat några negativa effekter på liv och hälsa, snarast tvärt om eftersom kyla dödar fler människor än värme.

 

Bilismens miljöskador

Slutsatsen är att bilismens koldioxidutsläpp ännu inte är något miljöproblem. Det är snarast så att rädslan för dessa utsläpp, fått oss att ställa om bilparken från bensindrift till bränslesnålare dieseldrift. Därmed har den s.k. klimatpolitiken istället skapat ett långt större miljöproblem i form av ökande utsläpp av bl.a. cancerframkallande nanopartiklar och av skadliga kväveoxider. Det har kommit att utgöra ett allvarligt hot mot miljarder människors hälsa i många av världens storstäder med tät biltrafik.

En mycket stor del av världens befolkning andas dålig luft bl.a. från förbränningsmotorer, enligt en ny rapport från WHO. Varje år dör över sex miljoner människor i sjukdomar som kan kopplas till luftföroreningar. Kina är det land där flest människor dör av luftföroreningar. Enligt WHO dog över en miljon kineser i sjukdomar relaterade till luftföroreningar redan år 2012. I Indien dog över en halv miljon människor under samma år. Detta är alltså världens absolut allvarligaste miljöproblem och en stor del av problemet är orsakat av avgaser från förbränningsmotorer. Införandet av katalysatorrening på 80-talet gav bilismen en viss respit, men nu har den vuxit så kraftigt att detta inte längre är tillräckligt.

En övergång från förbränningsmotorer till eldrift i bilparken kommer att radikalt förbättra miljön i alla världens storstäder med tät biltrafik. Det kommer att rädda hälsa och liv för miljontals människor. Det är bl.a. mot bakgrund av detta som de stora länderna i Asien med Kina och Indien i spetsen nu gör sitt yttersta för att påskynda skiftet av teknik inom bilsektorn. Att det samtidigt innebär ett minskat oljeberoende blir en välkommen bonus för dessa länders samhällsekonomi.

Nästan dagligen får jag lite skadeglada utrop från äldre herrar som klamrar sig fast vid den omoderna förbränningsmotorn om hur t.ex. försäljningen av elbilar i våra grannländer vänt neråt när det ekonomiska stödet till elbilsköparna trappats ner. Det vill de tro är ett tecken på att skiftet inte kommer. Till dem vill jag säga att det inte är i våra små grannländer som den här omställningen kommer, utan i länder som Kina och Indien som är tvingade av folkhälsoskäl att byta till eldrift. För världens bilindustri är Asiens miljarder bilkonsumenter betydligt intressantare än några miljoner i vårt närområde. Vi ser redan hur kinesiska intressen t.o.m. investerar i Sverige för att bidra till den här utvecklingen.

Förbränningsmotorns Kodak-händelse är snart här och därmed tar världen ett stort steg mot hållbara transporter. Verkligen något att glädjas åt!