Ett antal läkare och patientföreträdare skrev den 15 juli i DN om att högutbildade i Sverige lever sex år längre än lågutbildade och menade att det är ett resultat av att vården är ojämlik. Vårdpersonalens attityd, var man bor i landet och patientens utbildningsnivå påverkar den vård som patienten får hävdade man.
Överläkaren Kjell Bergfeldt säger att det är väldigt sorgligt och väldigt upprörande, för vi har ju känt till att vården är ojämlik och att ojämlikheterna tenderar att öka. Jag tycker det är ett sorgebarn och en skamfläck att vi inte har kommit längre på den punkten.
De skriver att den nationella cancerstrategin är att skapa en rättvis vård för alla i samhället, oavsett position. Men trots det menar de att cancervården idag alltså fortfarande är ojämlik. Som exempel på den ojämlika vården påpekar man att prostatacancer, där 71 procent av högutbildade patienter opereras för att botas från cancern, medan motsvarande siffra för lågutbildade är 51 procent – de får strålbehandling i stället. Avgörande är enligt artikelförfattarna bland annat var i landet man bor, vårdpersonalens inställning och patientens utbildningsnivå.
Kjell Bergfeldt har förslag på saker som kan göras bl.a. tycker han att man bör göra en långsiktig satsning, där man avsätter resurser, utbildar och ökar kunskaperna. Sedan kommer förslaget att en satsning skulle kunna vara en jämlikhetsmiljard från Socialdepartementet. Den fråga jag ställer mig är om utspelet mest är ett kamouflerat sätt att få fram mer pengar till sin egen verksamhet?
Är det verkligen vårdpersonalens fel att lågutbildade får sämre vårdutfall?
I mina ögon finns det en betydligt trovärdigare förklaring till att lågutbildade får sämre vård, än att de skulle diskrimineras av vårdpersonalen. Skillnaden i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade tror jag har djupare liggande orsaker där vårdpersonalen är helt oskyldig.
Vi lever i ett samhälle där ansvariga myndigheter inom såväl livsmedelsförsörjning som hälsovård under flera årtionden givit medborgarna kost och hälsoråd som visat sig vara helt felaktiga och kontraproduktiva för folkhälsan. Livsmedelsverket fortsätter att skrämma med att naturligt mättat fett i kosten. Det är inte orsaken till fetma och hjärt-kärlsjukdomar som man basunerat ut i snart 40 år.
Ledande experter inom skolsjukvården med band till Big Pharma fortsätter att driva propaganda mot högt blodkolesterol, trots att senare tids forskning tydligt visar att personer med lågt kolesterol har den lägsta förväntade livslängden och vice versa. Trots detta fortsätter skolsjukvården med massförskrivning av kolesterolsänkande statiner som har en lång rad allvarliga biverkningar och som påskyndar åldrandet.
Av prestigeskäl vägrar många ansvariga experter att korrigera sina felaktiga råd till medborgarna. Värst är nutritionistkåren som forsätter att t.ex. rekommendera en kolhydratrik kost till den växande skaran diabetiker och att avråda från fet kost. Det är ju faktiskt kolhydraterna som höjer blodsockret som orsakar den insulinresistens som med tiden leder till diabetes-2 – sockersjuka.
Jag är övertygad om att det bl.a. är mot denna bakgrund som skillnaderna i livslängd skall ses. De som själva p.g.a. låg utbildning har svårt att orientera sig på ett bra sätt om hur man skall äta och leva faller givetvis lättare offer för ansvariga myndighetsråd som är skadliga. Hälsoråd framstår för dem ofta som obegripliga. Många lågutbildade vet inte skillnaden mellan olika kolhydrater, fetter och proteiner.
Jag själv som har en god utbildning har givetvis inte nöjt mig med förnumstiga kostrekommendationer från Livsmedelsverket eller skrämselpropaganda från medicinska experter som är finansierade av Big Pharma som vill sälja sina extremt lönsamma statiner. Jag har läst på vad senare tids forskning visat och har därför inrättat min kost och min livsstil därefter. Självklart är jag i gott sällskap med en lång rad välutbildade som gjort lika dant.
LCHF-rörelsen som handlar om att växla över kosten från kolhydrater till mer naturligt fett, omfattar idag var femte svensk och har en klar överrepresentation bland välutbildade. Den kostomläggningen har bl.a. lett till mindre fetma och mindre diabetes och hjärt-kärlsjuklighet.
När det gäller cancer tror jag av egen erfarenhet att den som är välutbildad är bättre orienterad och därför söker vård tidigare. Den välutbildade är även betydligt mer medveten om den risk man tar om man t.ex. röker och dricker. Rökning är idag ett klassmärke.
Vad gäller prostatacancer som tas upp i artikeln, kan skillnaderna mellan de två grupperna i stor utsträckning bero på att den som kunnat läsa på och ta till sig färska rön om sjukdomen helt enkelt ställer krav på att få bli opererad – det skulle i varje fall jag göra. Jag vet åter av erfarenhet i vänkretsen att det första som läkarna rekommenderar vid en prostatacancerdiagnos är medicinsk behandling och strålning. För den med låg utbildning är det svårare att bilda sig en egen uppfattning om vad som är bäst, de faller därför lättare offer för felaktiga råd från sin doktor.
Min slutsats är att det inte främst är vårdpersonalen man skall lasta för de olika vårdutfallen. Ansvaret ligger högre upp i samhällshierarkin. Jag tror att den jämlikhetsmiljard som artikelförfattarna efterlyser är bättre använd i en upplysningskampanj för en kost och livsstil mer i linje med senare tids forskning.
Man bör även kraftigt minska en stor del av den onödiga statinförskrivningen som på sikt kommer att förvärra den ojämlikhet artikelförfattarna pekar på. Jag har mött många lågutbildade som står på statiner och som inte vågar sätta ut dem på eget bevåg av respekt för den vitrock som skrivit ut preparatet. De välutbildade läser på och slutar snabbt med detta för det mesta kontraproduktiva piller.
Lars Bern
Högutbildade har större sociala nätverk med varandra där kunskaper om bl.a. sjukdomar och vård sprids och diskuteras. De ställer som regel högre krav på omgivningen och har lärt sig att ifrågasätta även vita rockar. Lågutbildade har vanligtvis inte dessa nätverk och har inte de kunskaper som fordras.
När man söker vård eller hamnar på sjukhus kan inte vårdpersonalen veta vilken bildning du har. Dina skolor och betyg står inte stämplade i pannan, vårdpersonalen reagerar däremot på vad man som patient ställer för krav och de frågor man ställer.
Lågutbildade litar mer på vad myndigheter och andra auktoriteter säger än vad högutbildade gör. Däri ligger skillnaden hur hög ålder man kan nå. Högre utbildning ger bättre förutsättningar att ta till sig nya rön, att läsa på och framför allt få råd från vänner och bekanta.
De med sämre bildning läser mindre tittar mer på TV, röker i högre grad och äter mycket mer hel o halvfabrikat och försämrar sina möjligheter till ett längre och framförallt friskare liv. De är Big AB:s bästa kunder som lever på den stora massans okunskap. De med högre utbildning är som regel intresserade av mat av högre kvalitet och är mer måna om sitt välbefinnande.
Och eftersom våra myndigheter som skall skydda oss mot farligheter och ge korrekt information till oss sitter i Big AB:s knä så blir resultatet inget annat än uselt och de med lägst utbildning betalar priset med usel livskvalitet och kortare liv.
Vi kan inte lita på våra myndigheter att de ger oss korrekt information så länge som de låter sig påverkas av storindustrin så får vi helt enkelt lita till oss själva och ta eget ansvar för våra liv. Denna blogg är ett exempel av flera som ger information om vad man själv kan göra för att förbättra sina förutsättningar för ett friskare liv.
GillaGillad av 1 person
1995 fick min far cancer i en njure och läkaren i Sverige sade: jag sätter inte kniven i en så gammal man! Min syster som lider av svår RA fick inte dom dyra medicinerna (Humira) på 80-talet eftersom den var för dyr varpå jag skrev till alla ansvariga politiker och påtalade detta orättvisa, och en tid därefter fick hon Humira. Oavsett låg eller högutbildad om du tillhör rätt parti så får du god vård. Sverige är rena DDR faktiskt.
I Frankrike är det en bättre ordning vet jag av egen erfarenhet som t.ex. min svärfar 90 år som 2005 hade samma problem som min far och blev opererad, och min svärmor 99 år gammal som blev opererad 2016 i ryggen och lever än idag helt klar i huvudet fast kroppen börjar bli trött på henne.
I Frankrike finns det både privata och statliga sjukhus och alla är lika duktiga.
Vill även nämna att en pensionär betala ca 8 till 12% i skatt på pensionen i Frankrike
GillaGillad av 1 person
Och hur stämmer detta med begreppet ”följsamhet”? Att en patients största dygd är att lita på sin doktor och göra som han/hon säger.
GillaGilla
Min erfarenhet från 2 föräldrar 90+ är att misstagen ökar hos vårdpersonalen. Både vad gäller medicinering och uppföljning av ordinationer.
Kommunikationen mellan vård typ husläkare och sjukhus, hemtjänst och sjuksköterska fallerar. Allt mer avancerade datasystem skall göra det lättare att kommunicera men gör i stället människan till slav under systemet. Komplexiteten i hela sjukvårdapparaten ökar ständigt och därmed också felen som uppstår.
De enskilda vårdgivarna gör oftast vad de kan på ett mycket professionellt sätt. Men pressen på personalen ökar och tidspress skapar möjlighet till misstag. Det här är helt logiskt, en ökande komplexitet äter upp allt mer av resurserna som tillförs. Läkare sitter framför datorn mer och har mindre tid för patienter.
Tyvärr så måste man idag ha en närstående som håller koll när man som äldre blir sjuk. Någon som kan/orkar lägga tid på ringa runt till alla instanser.
Man måste vara frisk för att klara sig genom sjukvårdsapparaten….
GillaGilla
Bra kommentar!
Jag hade en övning med ”apparaten” för 20 år sedan gällande min mor, då 85.
Problemet är inte nytt, men det kanske har ökat.
Vi tränar dagligen, och i veckan köpte jag nya skjortor, typ Slim Fit.
GillaGillad av 1 person
Som ett exempel på vad man säger om kost i dagens sjukvård, har jag saxat följande från en hemgångsinformationsbroschyr.
”KOST
Förhöjda blodfetter är en riskfaktor för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom.
Det är viktigt att minska på det totala fettinnehället i maten, särskilt mättat fett men inte på fleromättat fett.
Öka intaget av fiberrik mat såsom grönsaker och frukt. Välj gärna mat som är märkt med den gröna ”nyckelhålssymbolen”.
Om du är osäker på vad du bör äta, kontakta dietisten på din vårdcentral.
Det finns olika typer av fett:
• Mättat fett finns huvudsakligen i mejeriprodukter som smör, ost, mjölk, grädde, härda margariner, kött och charkuterivaror.
• Fleromättat och enkelomättat fett finns i tex vegetabiliska oljor såsom oliv- och rapsolja, finns även i flytande margarin och fet fisk.
Alkohol i små mängder är inte skadligt för hjärtat.”
Tilläggas kan att maten som kommer från det centrala köket ofta är, rent ut sagt, äcklig. Man skulle ju förvänta sig av ett universitetssjukhus med nobelpristagare i sin kader av forskare, att maten var optimerad för snabbt återhämtande efter operation eller sjukdom. Men så verkar det inte vara.
GillaGillad av 1 person
Sjukhusmaten är späckad med socker och andra lättförbrända kolhydrater.
GillaGillad av 1 person
Johanna Budwig war en gigant i klass med Otto Warburg inom cancerforskningen. Hon var mycket noga med sin kost och hade en strålande hälsa, men när hon var 95 år bröt hon lårbenshalsen och hamnade på sjukhus. Hon beklagade sig mycket över den urusla maten som serverades på sjukhuset och tynade snabbt bort och dog , trots att hon hade varit mycket vital ända fram till dess och åkt världen runt och hållit föredrag.
GillaGillad av 1 person
Nedan kommer en länk som anknyter till Johanna Budwig – för er som är intresserade av alternativmedicinsk cancerbehandling. Johanna Budwig lär ha botat de allra flesta av sina patienter, varav mer än hälften var läkare. Det är en enormt enkel metod och man kan tillämpa den själv, men den måste kombineras med en mycket strikt diet för att vara effektiv, så förmodligen är det bäst att behandlingen sker på en klinik. Det finns flera sådana kliniker i Europa.
Här är en klinik i södra Spanien:
http://www.budwigcenter.com/
GillaGilla
Det finns mängder med tänkbara mekanismer som kan leda till att lågutbildade har högre dödlighet än högutbildade. Att vårdens kvalitet varierar mellan vårdgivare, sjukhus och landsting är välkänt, sorgligt, men kanske svårt att helt undvika . Att patientens utbildningsnivå kan påverka sökmönster och därmed tidpunkt för diagnos –
och vid behandling följsamhet – verkar också rimligt (i riktning mot att låg utbildningsnivå försämrar följsamheten, Lars, inte förbättrar den). Det Bergfeldt m fl skriver, om att operationsrobot vid operation av prostatacancer används oftare på högutbildade än lågutbildade patienter är nytt för mig och självklart upprörande, även om jag kan undra om det inte finns något annat än patientens utbildningsnivå som kan förklara skillnaden.
Beträffande dina teorier, Lars, om att vi ser effekten av välutbildade ser bakom Livsmedelsverkets och andras kostråd, ger jag inte mycket för. De som studerar opinionsbildning brukar ju tvärtom anse att det är just välutbildade som i hög grad tar till sig råd från myndigheter, inte lågutbildade. Oliktänkare kring LCHF med mera är för få för att påverka dödlighetstalen, tror jag.
Men den mekanism som rimligen förklarar huvuddelen av korrelationen mellan utbildning och dödlighet är att båda påverkas av individens personlighet och kognitiva förmåga (dödlighet via val av livsstil och risktagande), och att vi människor måste ha behålla vår frihet att välja livsstil. De allra flesta håller nog med mig om detta, vilket jag tror är anledningen till att uppgifter som de i DN-artikeln inte väcker större upprördhet än vad de gör.
GillaGillad av 1 person
Kostomläggningen i LCHF-rörelsens spår omfattar ca. en femtedel av befolkningen och min erfarenhet utan någon djupare vetenskaplig analys är att det främst är välutbildade som hoppat på den trenden. Man ser även hur smörkonsumtionen vänt markant uppåt sedan den lanserades samtidigt som hjärt-kärlsjukligheten visar en fallande trend. Så jag tror nog ändå på att detta har betydelse.
GillaGillad av 1 person
Det du skriver förklarar inte skillnaderna i behandlingsmetod för samma sjukdom. Det kan mycket väl vara så att personalen av bekvämlighetsskäl prioriterar de patienter som ãr mest talföra. Hälsningar, Kalle
Sent from my phone.
GillaGillad av 1 person
Ja men det är ju det jag skriver, att välutbildade patienter med ett kunnigt socialt nätverk ställer krav på sin behandling. Men det skall ju inte skyllas på vårdpersonalen, de följer bara de riktlinjer de får från skolmedicinens makthavare.
GillaGillad av 1 person
Jag är född i mitten av 1930-talet. Jag har varit för snål för att köpa ett cigarettpaket. Druckit har jag gjort men det har inte varit vad som helst men det har varit fina och starka drycker. Jag har sysslat väldigt mycket med asbest. 1964 var sista gången jag besökte ett sjukhus. Min fars farmor blev 102 år. Mina farföräldrar blev omk 95 år. Min far blev aldrig 60 år pga en bilolycka.
En erfarenhet vi gjort är att det är stor kvalitetsskillnad på de som kallar sig läkare liksom de som fått titeln professorer. Det är också stor skillnad på avdelningarna på sjukhusen. Det gäller i höggrad sjukhus som KS i Huddinge och KS i Solna. Ibland är det inte sjukhuspersonalens fel utan politikerna. Vi hade en dotter med diabetes typ 1. Efter en fjortondagars semestervistelse på Mauritius fick hon ett sår på höger stortå. Min fru som är specialistsköterska insåg efter några dagar att en sjukhusvistelse var nödvändig. På KS i Solna ville ortopederna amputera hela foten. Min fru sade åt dem att de fick endast ta bort tån och så blev det. Den ansvarige läkaren på vårdavdelningen hade bred erfarenhet. Ingen antibiotika hjälpte så för att operationssåret skulle läka lade han in larver och allt blev bra.
En starroperation på St Eriks ögonsjukhus resulterade att hon förlorade synen på båda ögonen.
På KS i Solka var det en professor som ville att hon skulle få en gastropacemaker inopererad i magen. Då hade ett stolpskott till politiker beslutat att endast KS i Huddinge fick göra en dylik operation.
Det blev då lång väntetid. Efter den operationen sade läkarna att det var den första diabetiker som fått en dylik pacemaker inopererad. En av de tre var en professor. Han hade sin mottagning fyra våningar under den vårdavdelning vår dotter låg på. En dag kom det ljushuvudet på att han skulle se hur det hela hade utvecklat sig. Det kunde då konstateras att pacemakern hade stått stilla i 26 dagar och då efter en magnetröntgen undersökning. Den sist tiden blev det vård på en intensivvårdsavdelning utan att någon förbättring, Där var många läkare mycket skickliga liksom övrig personal. Tyvärr fanns där en kvinnlig läkare med tyskt ursprung som uppträdde synnerligen oproffsigt så min fru gav henne en riktig utskällning. Jag tog denna läkare för ett enskilt samtal och talade om för vad som nu skulle hända. Det var att vår dotter skulle be att respiratorn skulle stängas av. Jag fick rätt! Dagen efter stängdes respiratorn av på vår dotters önskemål.
Vår dotter hade ett svårt handikapp, hon kunde inte glömma något. Hennes IQ testades en gång och var då 152. Det gjordes en kontroll test och då hade hon 156. Ett amerikanskt företag hade upptäckt henna och han hade erbjudits ett arbete där.
Min hustru satte sig i respekt på KS i Solna och Huddinge. En dag frågade hon hur man i Huddinge kunde utse en viss läkare till chef över en viss avdelning då det inte var en lysande läkare hon fick medhåll av läkarna,
GillaGillad av 1 person
Det finns en förklaring till – det finns människor som också är auktoritets beroende, oavsett utbildningsnivå. Det att livet blir lättare om någon annan bestämmer i ”svåra frågor” som medicinska frågor trotts allt är med tanke på all mörkläggning och sin historielöshet som läkemedelsbranschen är.
Gammal kunskap faller i glömska så människor tappar orientering i hälsofrågor. Den som inte kan sin historia blir lätt styrd av nya påståenden om hälsan och det är precis det som livsmedels- och läkemedelsindustrin vill uppnå med sina kampanjer.
Ta ett enkelt exempel på vad jag menar; inom livsmedelsindustrins kampanjer – Mammas köttbullar! Dagens köttbullar har innehållsmässigt inget med Mammas äkta köttbullar att göra över huvud taget.
På sett och vis gäller det också läkemedelsindustrin, men man använder sig istället för myterna, som livsmedelsindustrin, om ett bättre liv med att berätta en metaberättelser i stället d.v.s. framtiden om en bättre hälsa.
Bästa
ToTh
GillaGillad av 1 person
Inte kan vårdpersonalen se vilken utbildning jag har i bagaget när jag söker vård. Vad de ser är hur engagerad, ifrågasättande och öppen för dialog jag är, kanske mottaglig för den information som ges även om jag är kritisk. Och detta ger resultat är min egen erfarenhet. Vård är ju personliga möten mer än något annat.
Visst är ofta ett socialt nätverk av värde men jag vill lyfta fram att frånvaron av destruktivt nätverk kan bidra till såväl bättre hälsa som längre livslängd. Vilket indirekt hänger ihop med utbildningsnivån för styrkan att göra egna val ökar ju för det mesta med utbildning. Sen kan man undra om det inte är individens förhållningssätt som är orsak till alltihopa, förmågan att göra något obekvämt för att på sikt få det bättre t.ex. För det krävs personlig styrka att välja sin vård, sin rehabilitering och sin kost, man möts inte alltid av förståelse från sin omgivning. Själv förlorade jag några ”vänner” efter mina canceroperationer när jag valde bort cellgifterna, detta trots att det var i samförstånd med onkologen.
Bergfeldt m. fl. verkar mest fiska efter pengar till egen verksamhet (och egen lön) var min spontana reaktion på inlägget.
GillaGilla
Först kommer räkningarna och sist maten för de fattiga. Vi har många fattigpensionärer och några ger upp. De som har haft ett hårt fysiskt arbete är slitna. Ekonomin är en viktig faktor och grundhälsan är det också.
Några hade dålig ATP på 70talet och tidningarna skrev att de levde på hundmat och kattmat. Har man livsvilja under såna förhållanden? Nej, man dör gammal och trött på att leva. Vi har ingen bra mediadebatt om det.
GillaGilla
Som kvicksilverförgiftad får man ingen hjälp oavsett utbildning, (tror jag). Har en läkardiagnos på det och när jag lämnade in sjukintyget blev jag utslängd från Försäkringskassan. Det hjälpte inte att överklaga till Länsrätten. Till mig sa de att det hade varit bättre om jag hävdat psykisk sjukdom!!! Och vad skulle inte det ha kunnat ställa till med i framtiden? Så jag avslutade mitt 50-åriga yrkesliv med 0 i sjukpenninggrundande inkomst.
Som 40-talist har jag fått lära mig att det är fult att ljuga. Förtroendet för samhället är sedan länge tappat och som pensionär undviker jag sjukvården, har inget förtroende alls, för något egentligen….
GillaGillad av 2 personer
@Kulla-Gulla
Ditt inlägg påminner mig om att samhället har blivit mycket kallare och råare sen vi växte upp under 40-50 och 60 talen. Det är visserligen fortfarande fult att ljuga men våra makthavare och medier har visat vägen för att lögner numera är fullt acceptabla, tyvärr. ”Den som alltid talar sanning behöver aldrig komma ihåg vad den sagt” är en bra devis att fundera på.
Jag beklagar din belägenhet men hoppas ändå att du kan leva ett bra liv som pensionär och glädjas åt denna blogg t.ex., för att om inte annat förkovra sig på ett sätt man inte kan få på annat håll. Du måste ha massor av erfarenhet efter 50 års arbete, erfarenheter som många yngre kan ha nytta av idag. Skriv gärna mer och berätta, det finns säkert saker som passar in till de olika ämnen som diskuteras här.
Önskar dig allt väl.
GillaGilla
Jag instämmer med hela mitt hjärta.
GillaGilla
Har man som företagare försäkringar så har man ingen kötid,man blir fort behandlad för besvären. Kanske kollar dom privata vilka som är välbeställda (alla kommer inte in akut) det går idag med ett knapptryck, vem vet. Överlag i samhället så blir man bättre behandlad om man är tät. Har du 50 miljoner på banken så får du en helt annan ränta än om du har 50 tusen
GillaGillad av 1 person
Ja det är sant. När jag för några år sedan gick till banken för att sätta in 12 000:- som jag fått av mina föräldrar för de utlägg jag haft för deras räkning under några månader. Just den dagen skulle jag på något kalas och var lite uppklädd med kostym, vit skjorta, manschettknappar, slips och slipsnål. Alltså snyggt o propert klädd vilket gav mig ett helt annat mottagande än annars.
Det var kö och lite strul med tekniken och den information som gavs om statusen på problemen vändes direkt mot mig, trots att det fanns fler väntande kunder. Det blev raskt min tur och jag fick företräde i kön och jag sa att det inte var min tur, det var andra som väntat längre. Men personalen insisterade ”det är ok, varsågod kom här”. Det kändes verkligen obehagligt att få den typen av företräde.
När jag bad om att få sätta in 12 000:- var det inga bekymmer, inga frågor om var pengarna kom ifrån vilket de ska göra på belopp över 10 000:-. Tre månader efter denna händelse skulle jag åter sätta in pengar 8500:- denna gång. Då var jag klädd som jag brukar, inte schavigt men normalt. Då blev det snudd på korsförhör om var pengarna kom ifrån och när jag fick dem. Jag svarade att ”det behöver du inte fråga” och pekade på skylten på disken. Där det tydligt framgår att insättning av 10k och mer omgärdas av frågor om pengarnas ursprung.
Så ja visst Demokraturbloggen, görs det skillnad på folk o folk i vårt ”jämlika” samhälle, tyvärr.
GillaGillad av 1 person
Ja….som man är klädd, så blir man hädd. Ett ordspråk! Visst stämmer det rätt bra.
GillaGilla
Beträffande prostatacancer: Det är definitivt inte hugget i sten att operation är bäst behandling i varje situation – tvärt om! – inte sällan är ”ingen behandling” det bästa för patienten, t ex en liten asymptomatisk tumör på äldre person. Kirurgi är inte alltid bättre än onkologisk behandling. En möjlig förklaring till att välbärgade oftare opereras kan vara att de oftare har en försäkring. Försäkringsbolagen och deras utförare kan erbjuda kirurgi, men har inte onkologisk behandling på menyn, kanske inte tillräckligt lönsamt i privat regi.
GillaGilla
När jag satt i Cancerfondens forskningsnämnd diskuterades detta ofta och uppfattningen var entydig, operation hade den bästa prognosen. Jag har även sett rader av vänner och gamla medarbetare som drabbats av prostatacancer och kan inte se annat än att de som tagit en tidig operation uppvisar en klart högre överlevnad.
GillaGilla
Så är det nog. Jag vill tro att operationsfallen i regel är diagnostiserade med PSA-screening, vid symptomgivande sjukdom är det oftast för sent för radikal kirurgi. I så fall speglar skillnader i operationsfrekvens mellan klasser olika benägenhet att testa sig. Allmän PSA-screening anses ju än så länge inte lämpligt.
GillaGilla
1.6 miljonersklubben ser sig nog som att ha både medvetna och välutbildade kvinnor i sina led.
För några år sedan kampanjade man för att kvinnor inte skulle diskrimineras när det gäller att få statiner utskrivna. Det finns ju framstående kardiologer bland deras medlemmar som kunde stötta dem i deras kamp för statiner. Men det hade nog varit bättre med lite ojämställdhet i detta fallet.
Men har man Pfizer som sponsor så…..
http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kolesterolsankare-minskar-antalet-hjartinfarkter-och-stroke-hos-patienter-med-hogt-blodtryck
GillaGillad av 1 person
1,6 miljonerklubben är genomkorrumperad av pengar från Big Pharma och Big Food. Ta bara deras kampanj för det livsfarliga industrifettet Becel.
GillaGillad av 2 personer
Lars Åhlin ovan: “låg utbildningsnivå försämrar följsamheten, Lars, inte förbättrar den.”
Inte numera. Redan 2000 påpeade John Pickstone, brittisk idéhistoriker, att många patienter idag är bättre informerade än sina läkare. En allmänläkare kan ha svårt att hålla sig ajour med alla specialiteter, men en bekymrad patient orienterar gärna om sin egen sjukdom. (Pickstone: ”Ways of Knowing”, p. 213f).
Kanske man kan anta att de som söker i Internet har bättre ”utbildningsnivå” än de som inte gör det.
GillaGilla
But of course!
GillaGilla
Och dessutom tycks ju t.o.m. anvisningar som läkarna har att följa ha verklighetsfientlig grundval. Kan de “råd“ som Lars Holmdahl citerade härovan stämma med anvisningar som läkarna skall arbeta under? Det vore ju en horribel situation, då blir “följsamhet“ i längden förödande för patienten.
GillaGilla
Reblogga detta på corneliadahlberg.
GillaGilla
Väldigt konstig diskussion betr. strålning eller operation vid prostatacancer – åtminstone för oss som haft förmånen att bli behandlade på KS i Solna. Jag erbjöds operation men samtidigt att få en s k ”second opinion” rörande strålning. Jag studerade samtidigt tillgänglig statistik och dito litteratur och det fanns ingen signifikant skillnad i utfall. Jag valde till slut operation eftersom man då har kvar alternativet strålning (men inte tvärtom!). Och trots operation fick jag efter drygt ett år tillbaka cancern och har nu också genomgått strålning med gott resultat.
GillaGilla
Tråkigt Per Karlsson med prostatacancer; och med din tillåtelse kanske vi kan pröva att vända på resonemanget – att cancer inte är en sjukdom – utan ett symtom på sjukdom. Finns sjukdomen kvar, trots operation och strålning, kommer symtomen tillbaka,
GillaGilla
Ja, min övertygelse är att cancer är ett SYMPTOM på att kroppen inte längre förmår att försvara sig själv. Som jag ser det, efter att ha rannsakat olika åsikter i denna fråga, är att olika negativa influenser utifrån, exempelvis gifter, strålning och långvarig känsla av hopplöshet gör att kroppen inte längre orkar med.
Föredraget nedan (med inställbar engelsk text) tycker jag är fantastiskt bra för att belysa detta problem. (Föredraget innehåller inledningsvis påståenden som många av er läsare av detta med stor sannolikhet kommer att ifrågasätta starkt. Min uppmaning: Gå vidare ändå!)
Tänk gärna också på hur viktigt det är att ge sjuka (och även friska) hopp, kärlek och omtanke. Ibland är det den allra bästa medicinen, eftersom människan är en underbar skapelse, som kan ”studsa upp ur botten av brunnen” när livsviljan återvänder!
GillaGilla
Tack, tack för snälla kommentarer.
Kamp är till för att stärka…
GillaGilla
Har till två olika läkare, en 65+ som jobbade tre dar/v och en yngre. Mitt argument: Högt blodtryck är liksom att svettas eller huttra, kroppens sätt att lösa ett problem. Inget av dem är sjukdom. Bägge är tillfälliga. Före blodprovet bör man vila, dvs ta bort den höjande faktorn. Höjt blodtryck tillfälligt pga tillfälligt behov av energitransport dit det behövs.
Har ngn här ngn synpunkt ? Svettning o huttrande >skaka tänder – gammalt och fornt.
BP sedan 1900 då apparejen konstruerades och gav läkarkåren ännu ett verktyg, på vägen därstädes deras medvetandet formats till; dikotomin kniv eller piller ?
Kan det vara så att akademikern är mer programmerad att ta till sig det nya, alltid bra att veta sina värden, och proletären mer programmerad att tänka: ”lite skit får man väl tåla”.
GillaGilla
Dr. Bergman har intressanta synpunkter när det gäller blodtrycket, eller hur?
GillaGilla
En relativt ung läkare på VC hävdade att mina blodtrycksvärden stämde inte med henne målbild och ville att jag skulle medicinera. Att detta var efter en period av ganska tuffa medicinska besked var inget hon tog hänsyn till. Kanske inte ens förstod.
Jag kastade brevet i papperskorgen.
Har dessutom upplevt att läkare mätt mitt blodtryck direkt efter en tilldelad cancerdiagnos och funnit detta märkligt högt, vilket har gjort att jag tappat allt förtroende för deras syn på mänskliga reaktioner. Min egen erfarenhet är att måttet på mitt blodtryck är som måttet på en temperaturstegring. Värdet ger information om något som pågår i min kropp och det är detta jag ska ta till mig, kanske åtgärda om det är möjligt.
Är jag upprörd så söker jag alltså inte lösningen i pillerburken utan i att ge mig omsorg och välbefinnande så långt det är möjligt.
GillaGilla
Det du pratar om kallas situationsblodtryck och är mycket vanligt. Jag tillhör de drabbade och påpekar därför alltid för doktorn att det är meningslöst att han tar mitt tryck. Det leder till en betydande övermedicinering mot förment högt blodtryck. Du måste skaffa dig en egen blodtrycksmätare och mäta hemma i lugn och ro.
GillaGillad av 1 person
Intressant perspektiv, men jag skulle vilja lägga till en aspekt: ålder! Generationen 60-talister och tidigare växte upp med MSM, vilket varken 80-talisterna och framåt gjort. Jag måste i sammanhanget anses som lågutbildad, men är näst intill lika påläst som herr Bern själv är. De yngre generationerna har ett betydligt mer nycker inställning till globala makthavare och dess korrumperade institutioner, än äldre. Mina barn växt inte upp med TV (möjligen VHS då …) utan med internet. Skall nyheter tas fram gås först till blogosfären, flaskback osv. Sist till MSM.
Däremot huruvida ”konspirationsgenerationen” tas om hand av sjukvården, vet jag inte om. friskvård handlar om att FÖREBYGGA sjukdomstillstånd.
GillaGilla
Bra Ale!
Förebygga är så mycket bättre – även på det mentala planet. Och våra vilseförda makthavare inom politik, mediavärld och i statsapparaten bör milt ledas till insikt. Tvång är av ondo. Frihet och kärlek skall råda.
GillaGilla
Pinsammast är i detta sammanhang, att det sedan mycket länge funnits enkla, effektiva och skonsamma metoder att bota cancer. Själv var jag av läkarna dödsdömd p.g.a. min skivepitelcancer med spridning till lymfan för tre år sedan. Genom en ganska enkel kostomläggning och tillägg av ett antal vitaminer och mineraler tycks jag nu vara helt cancerfri. Läkarna något förvånade – men inte ett dugg intresserade av vad jag gjort! Några av de alternativa metoder som funnits länge – samt min egen enkla metod – finns här: http://www.svaradoktorn.se/426070622
GillaGilla
Ja, du har alldeles rätt och dina råd på din hemsida är en ovärderlig skatt!
GillaGilla