Från min vän Anders Thorén i Shanghai har jag fått denna viktiga krönika om den hotade svenska yttrandefriheten. Det är speciellt intressant att en person som bott och levat i Kina i några decennier har dessa perspektiv på Sverige. Vi är ju snabba att kritisera Kina för brister i yttrandefrihet, vilket osökt får mig att tänka på bibelns metafor om grandet i en annans öga och bjälken i det egna. Det politiska etablissemangets pågående inskränkningar av den svenska yttrandefriheten går faktiskt ännu längre än de exempel som Anders tar upp. Hela vårt sociala klimat är idag förgiftat av en tilltagande ängslighet över att yttra sig överhuvudtaget, allt känns som ett stasiliknande angiverisystem där alla bevakar minsta stavelse utanför den etablerade PK-korridoren som råkar undslippa någon. Det är verkligen dags för folket i Sverige att börja försvara vår grundlagsskyddade (trodde vi) yttrandefrihet, annars går den snart förlorad.

Lars Bern, red

 

Dags för det sovande folket att vakna

För drygt ett år sedan skrev jag en artikel, som Lars Bern publicerade på detta forum. Artikeln var baserad på information om allt fler lagar i Europa, som inkräktar på yttrande- och tryckfriheten. I Sverige har vi ju lagen om ”Hets mot folkgrupp” där tydligen alla utom svenskar räknas som folkgrupp. I Tyskland har man stiftat lagar, där Facebook och Twitter omedelbart måste censurera invandringskritiska inlägg, annars riskerar de drakoniska böter. Frankrike, Holland och England har liknandelagar eller förslag till sådana.

Det som gjorde mig mycket förundrad var diskussionen efteråt i kommentarsfälten. Diskussionen uppehöll sig till en stor del runt, hur jag, som bor i Kina, egentligen borde hålla tyst, för situationen i Kina är ju mycket värre. Avsikten med artikeln varinte att diskutera politiken i Kina, utan att försöka väcka ett sovande folk och se till att det finns ett demokratiskt fritt Sverige för mig att återvända en dag och ett fritt och demokratiskt Sverige för mina barn och barnbarn att bo och verka i.

Jag är ingen större beundrare av Fredrik Reinfeldt, men titeln ”Det Sovande Folket” på hans bok från 1993 var ju tankeväckande. Denna lag hets mot folkgrupp används redan idag för att straffa folk, som uttrycker en avvikande åsikt. En svensk politisk fånge var ju konstnären Dan Park, som satt inne i tre månader för publicering av bilder. Läste dessutom att en pensionär, som på Facebook använt det förbjudna ordet ”skäggebarn”, dömts till böter. Hon visste nog inte att detta var en folkgrupp. Samtidigt läser man om en gruppvåldtäkt i Fittja där förövarna frias. Man förundrar sig över det svenska rättssystemet.

Ovanpå detta kommer att MSM pressen och SVT utövar frivillig censur och förtiger och/eller förvränger nyheter, som inte passar i agendan. Läser man alternativmedia får man nästan dagligen exempel på detta. Ett praktexempel är förstås bevakningen av de sista amerikanska presidentvalet. Om ni är intresserade har jag på detta forum skrivit ett par artiklar om detta. (Ett och Två).

Presstödet är ju är ju också utformat för att stöda de ”rätta” medierna. Den omdaning av presstödet, som nu planeras, kommer ytterligare att skärpa denna politisering, där befintliga PK medier skall få stort inflytande på vem som skall får presstöd eller bli utan. Alternativmedia stryps så gott man kan. Sanningen är ju enligt min erfarenhet att alternativmedierna har högre sanningshalt i sin rapportering än PK media. PK media är beroende av statens presstöd och annonsintäkter från storföretag och man biter inte gärna den hand som föder en.

Återigen diskuteras vem, som skall utestängas från bokmässan i Göteborg i år, där man under förra året firade tryckfrihetsförordningens 250-års jubileum. Undrar om den förordning verkligen kommer att fira så många mer jubilei. Partistödet bidrar ju också till att partierna, åtminstone mellan valperioderna, kan strunta i sina väljare, för de är ju inte längre beroende av medlemsavgifterna.
Kulturpolitiken har också politiserats, så statens kulturstöd går till PK litteratur, som har den rätta politiska inriktningen. En bra artikel, som beskriver förfallet, publicerades just på Ledarsidorna.se av Ann Heberlein. Jag tycker den är mycket läsvärd.
Man vill införa registreringstvång för kontantkort till mobiltelefoner, så polisen lättare kan lyssna på oss. Vinnova och MSM media har fått skattepengar för att starta en ”granskning” av nyhetsflödet inför valet. Hur tror ni, att den granskningen kommer att gå till?
Vad som nu sker i Sverige ger anledning till mycket stor oro. Först och främst är det den föreslagna förändringen av tryckfrihetsförordningen, som skall begränsa allmänhetens tillgång till offentlig information. Lagen, som föslaget ser ut, riktar sig speciellt mot informationssajter som t.ex. Lexbase. På denna sajt kan ni läsa mer om förslaget. Bara ”seriöst granskande journalister” skall få tillgång till vissa databaser, för att ”skydda” vissa individer. Efter alla uthängningar, som de senaste åren förekommit i PK pressen av individer, som har en från PK media avvikande åsikt, visar enligt min mening, att kanske journalister är de sista, som skall få sig denna rätt sig tilldelad.

Allra mest förvånande är, att alla sjuklöverpartierna är överens om det lagda förslaget. SDs förslag om att ordna folkomröstning om ändringsförslaget inger ett visst hopp, och det gör att det kommer att bli en valfråga av dignitet. Jag kommer inte att rösta på något parti, som stöder detta ändringsförslag, sedan får vi se vilka alternativ det finns att välja mellan, när valet kommer. Varje enskild åtgärd, som jag beskrivit ovan, med undantag för grundlagsändringen, betyder kanske inte så mycket. Men helheten skapar en mycket skrämmande bild av framtiden. Jag tror, att orsaken till denna förändring är, att politikerna har förlorat möjligheterna att ljuga oss fulla med propaganda, speciellt före val, nu när vi har ett tills vidare ganska fritt flöde av information på internet. Vi kan läsa nyheter på alternativmedia från hela världen och skaffa oss vår egen uppfattning om saker och ting. Detta gör de etablerade politikerna skräckslagna, för nu kan de inte implementera sina planer om en ny världsordning, utan att folk reagerar.

Som ni kanske förstår, har jag inte så höga tankar om dagens politiker, som måste föreslå censur, för att de skall kunna sitta kvar på taburetterna. Ett bra sätt att bedöma en politikers uttalande är att lyssna till vad som sägs och fundera på hur hög sannolikheten är, att denne skulle säga det omvända. Om denna sannolikhet är noll skall man ignorera uttalandet.

Till sist en liten fundering. Löfvéns uttalande om Trump före valet och efter. Vilken version tror ni han använder, när han träffar Trump om ett par veckor.

Det är dags att vakna upp!

Shanghai 2018-02-21
Anders Thorén