Från vännen Anders Thorén har jag fått följande funderingar inför valet i september.

Lite funderingar

När man nu lyssnar till politikerna i Sverige, när de talar om frågar, som de vill använda som valfrågor, blir man ju förvånad, hur lite kontakt de har sina väljare och de frågor som väljarna prioriterar. I varje fall, när jag talar med de vänner och bekanta jag brukar möta, när jag som nu är hemma i Sverige för ett par månader under sommaren. Valfläsket och flosklerna osar från alla håll. Jag har försökt tänka efter vilka frågor, som jag uppfattar som viktiga inför valet. Sedan skall jag försöka analysera, vilket parti som bäst passar mig. Är ni inte intresserade, kan ni ju alltid läsa denna SvD artikel och somna om.

Tryckfrihet

Detta kommer mycket högt upp på min prioriteringslista. Ett demokratiskt samhälle kräver att man har en mycket hög grad av tryck-, förenings-, mötes- och yttrandefrihet. Andra rättigheter under attack är öppenheten i myndighetsutövningen och friheten för medborgarna att få ta del av deras beslutsunderlag. Ett samhälle utan dessa friheter kan inte förbli demokratiskt. Det, som pågår i Sverige nu, med nya förslag till inskränkningar av våra friheter, får mig att reagera. Se lite på förslaget nyligen om att förbjuda vissa rasistiska och nazistiska organisationer bl.a. NMR och liknande, mycket enkelt kan användas för att förbjuda t.ex. SD. Vem skall bestämma vilken typ av organisation, som finns anledning att förbjuda. Kanske statsministern, som upprepade gånger från riksdagens talarstol har karakteriserat SD-ledamöterna med olika -ist ord och mycket fort har glömt socialdemokratins egen tvivelaktiga historia.

En annan svensk lag att fundera över är lagen om hets mot folkgrupp. Hur har den använts? Jag har inte gjort någon djuplodande undersökning, men på mig verkar det som den mest används mot svenska pensionärer, som uttrycker sig lite oförsiktigt på sociala media. Och det är ju inte de drabbade, som polisanmäler, utan politiska aktivister, som sitter och granskar Facebook och andra medier för att hitta kritiker och tysta dem. Att polisen och rättsväsendet överhuvudtaget tar upp detta, finner jag mycket märkligt, särskilt som de rättsvårdande institutionernas resurser tycks vara mycket begränsade. Konstnären Dan Park fick tre månaders fängelse för några teckningar betydligt högre straff är många våldtäktsdömda. Judar är tydligen ingen folkgrupp, för ingen har, så vitt jag vet med ett undantag för en attack mot en synagoga, dömts för hets mot dem.

Det socialdemokratiska förslaget om att ändra grundlagen för att begränsa informationsfriheten har uppenbarligen dragits tillbaka, sedan det hotade att bli en valfråga.

Ingenting görs åt olika sociala mediers oblyga sätt att censurera framför allt konservativa åsikter. Det verkar nästan, som om den svenska regeringen uppmuntrar dylik censur. ”Visselblåsare” åtalas, när de påtalar de bedrägerier som pågår, när vuxna påstår sig vara ”minderåriga”. Svenska kyrkan har helt lämnat den svenska kulturen och försöker påverka den politiska opinionen. Senaste exemplet är ju klockringningen i Visby för att störa ett politiskt seminarium.

I Sverige vill vi ju alltid vara bäst i klassen, så vi kunde ju gå i bräschen för tryck- och yttrandefriheten i Europaoch göra den absolut, typ USAs ”First Amendment”. Vi har ju en tryckfrihetsförordning som är 250 år gammal, så vi har ju traditioner att bygga på. Om någon känner sig förtalad, så får man använda andra lagar om förtal för att rätta till missförhållanden. Slopa lagen om hets mot folkgrupp, som är en mycket svårdefinierad grupp av människor, och stärk lagen om förtal mot enskilda. Det skulle stärka den enskildes möjlighet att få ersättning när pressen går överstyr och hänger ut oskyldiga människor.

Jag tycker yttrande- och tryckfrihet är en av vår tids viktigaste frågor. Internet har ju gjort det möjligt att skaffa information på ett helt annat sätt än tidigare, därför har politikerna blivit mycket intresserade att strypa informationsflödet, för att försöka skapa ett monopol på sanningen. Därför kommer jag mycket noga att studera olika partiers inställning i dessa frågor, innan jag väljer.

Energiförsörjning

Hur ser Sveriges framtida energiförsörjning ut? En mycket stor del av vår el kommer idag från kärnkraftsel. Våra kärnkraftverk börjar bli gamla och har snart tjänat ut. Många mindre vattenkraftverk debatteras. Jag ser ingen seriös strategi från någon politiker hur vi skall ersätta kärnkraften. Om man applicerar lite matematik på vår årliga förbrukning och gör en enkel extrapolation (ett ord som jag undrar om politiker, som skolats i dagens skola verkligen förstår) framåt i tiden, så är det ju ganska enkelt att göra en relativt tillförlitlig prognos på hur mycket el vi behöver. Skall vi bygga nya kärnkraftverk? Kan vi ens bygga dem idag? Kan man klara sig med sol och vindkraft? Hur många vindkraftverk måste vi då bygga och vad kommer elen att kosta? Skall vi importera elkraft? Jag ser inget politiskt parti som tar tag i denna för landet viktiga ödesfråga.

Också något att titta på innan valet.

Hållbar migrationspolitik

Ytterligare en fråga, där matematiken borde ersätta emotioner, är migrationspolitiken. Den nyligen instiftade Afghanamnestin visar ju tydligt, att det är emotionerna, som styr politiken inte matematiskt hållbara långsiktiga lösningar. Matematiskt kan det ganska enkelt bevisas, att det under inga omständigheter går att kombinera en välfärdsstat med en generös invandringspolitik. Vi måste välja. Jag har i en tidigare på detta forum artikel påtalat det ohållbara i vår invandringspolitik. Mängden potentiella migranter från Sub-Sahara länder och t. ex Indien är näst intill oändlig. Se denna mycket illustrativa video. En mycket viktig fråga inför valet, som politikerna förtvivlat försöker undvika att diskutera. Den nyligen avhållna partiledardebatten var ju en ren travesti.

Jag har inget principiellt mot invandring om, och det är ett stort om, det sker med en öppen redovisning av kostnaderna och en öppen redovisning av var pengarna skall komma från och vad vi i så fall måste avstå i från, så väljarna vet vilka alternativ de har att välja mellan. Skall väljarna förlita sig på information typ Sandvikenrapporten, så sker ingen ärlig redovisning utan väljarna duperas. Skall vi tillåta migrationsfrågan att förbli någon slags happening, eller skall vi bestämma vad vi ekonomiskt kan klara av.

En för mig mycket viktig fråga inför valet.

Infrastrukturinvesteringar

Enligt min mening släpar våra infrastrukturinvesteringar efter rejält. Det tar många år innan försummelser på detta område gör sig gällande. Enligt min mening använder politikerna alla tillgängliga medel för att köpa röster och investeringarna i vägar, järnvägar, tunnelbanor etc. får anstå. Har ni försökt att åka tåg på sistone och kommit fram i tid? Jag saknar en samlad bild av vad, som är tänkt. Man diskuterar lösryckta projekt här och där, men jag ser inget samlat grepp, på hur vi skall investera. Bygger man den påtänkta höghastighetsbanan. Vad får det för konsekvenser för landets övriga järnvägstrafik och för de orter, som inte kommer att kunna nyttja trafiken? Redan idag spenderar vi ju för lite på underhåll av den befintliga spåren, så tågförseningar har blivit mer regel än undantag. När får vi en motorväg mellan Göteborg och Stockholm klar. Skall vi också räkna in skolor och sjukhus i infrastruktur, så blir frågan ännu mer brännande. Vi lägger ner sjukhus samtidigt, som befolkningen ökar rekordartat.

Detta är en för mig viktig fråga i valtider.

Pensionerna

Återigen borde det vara matematiskt enkelt att beräkna framtida pensionskostnader baserat på aktuariematematik. Vi vet hur många vi kommer att vara de närmaste 20 åren minst med undantag för migrationen, men om den också regleras, måste det ju vara möjligt att göra kvalificerade prognoser. Jag misstänker, att det redan gjorts, men resultatet är så avskräckande, att politikerna inte vågar presentera dem. Johan Westerholm, som ju är en vettig socialdemokrat, har på Ledarsidorna.se presenterat en artikel i detta ämne förra året, som är läsvärd. Situationen har ju också förvärrats, genom att man vill ha in mer skatter nu och idag, så privat pensionssparande har gjorts mer och mer olönsamt, så pensionsfrågan kommer att bli ett mycket stort problem för våra barn och barnbarn. Dagens absurt låga ränteläge gör ju det dessutom mycket svårt för pensionsfonderna att få tillräcklig avkastning på sitt kapital.

Detta borde vara en viktig valfråga.

Kommunala budgetar

Matematiskt borde det ju inte vara så svårt att göra en prognos på, hur de kommunala budgetarna och med dem skattesatserna kommer att utvecklas baserat på vår åldersstruktur och skatteunderlag etc. Den kommunala skatteutjämningen har ju gjort, att verkligheten dolts för oss. Redan idag behöver Malmös kommunal- och landstingsskatt höjas till ca 40 kr för att Malmö skall gå runt utan bidrag. Nu, när alla migrantkostnader vältras över på kommunerna, kommer vi att få se massiva skattehöjningar, vilket i sin tur leder till kostnadsökningar för arbetskraft och att mer jobb flyttas ut. Kom också ihåg att migrationskostnaderna till stor del blir kostnader, som år från år ackumuleras, eftersom det tar så lång tid för de nyanlända att komma i produktivt arbete.

Skolan

Fridolin skulle fixa den på 100 dagar. Det visar vilken skola han gått i. Hur skall vi utbilda framtidens ingenjörer, läkare etc. om vi inte gör något åt skolan. Jag tycker idag mycket synd om de barn som tvingas gå i skola i våra s.k. problemområden. Hur skall de ha en chans att utveckla sina talanger? Även våra universitet och högskolor behöver tänka till lite vad deras uppgift är. När man läser en artikel, om att min gamla skola Chalmers skall satsa 300 miljoner kronor på att öka antalet kvinnliga studerande, blir jag lite frågande. Vore det inte bättre att satsa dessa pengar på deras huvuduppgift att utbilda studenter och använda pengarna på att höja kvaliteten på utbildningen. Jag tror att det är en gigantisk uppgift att få ordning på skolan och det kommer att ta en generation att göra det.

Min slutsats

Sverige står inför ett av de viktigaste valen i vår historia. Vad vi väljer kommer att göra avtryck i många år framöver. Därför är det mer viktigt än någonsin, att vi studerar var partierna står innan vi väljer. Tyvärr ser jag personligen inget parti, som på allvar tar upp alla de stora problem som Sverige står inför. Jag har här tagit upp några frågor, som jag anser viktiga, men det finns givetvis många fler.

Tillåt mig till sist att spekulera lite om valresultatet. Jag tror att det blir mycket svårt att bilda regering i höst och att vi därför till sist får en ohelig allians typ DÖ, vilket sedan öppnar för sjuklöverns kollaps 2022. Kan politikerna sparka burken framför sig lite till för att behålla makten, så gör man det. Ingen tänker bortom september.

Fiskebäckskil

2018-07-20

Anders Thorén