I dagens SvD har det tidigare socialdemokratiska statsrådet, kabinettssekreteraren och FN-ambassadören Pierre Schori skrivit en mycket viktig debattartikel om hur Sverige är på väg att överge en mycket framgångsrik 200-årig säkerhetspolitik. Artikeln tar upp det politiska etablissemangets beslut att ansluta landet till NATO och att inte skriva under FN-konventionen om ett kärnvapenförbud.

Det är här motiverat att påminna om bakgrunden till den radikala omsvängningen hos det svenska politiska etablissemanget inom säkerhetspolitiken. Det vi får höra är att denna 180-graderssväng beror på ett akut militärt hot från Ryssland mot vårt land. Otvivelaktigt ett märkligt motiv eftersom samma etablissemang under hela kalla kriget, då sovjetiska invasionsarméer stod uppradade utefter hela Warszawapaktens västgräns, hävdade att den mycket framgångsrika alliansfria politiken sedan 1815 tjänade oss bäst. Vad är det som skett som så totalt ändrat bedömningarna av säkerhetsläget?

Efter kommunismens fall i Sovjet tvingades man till en omfattande avrustning och Warszawapakten upplöstes. Ryssland hamnade i ett totalt bankruttillstånd under 90-talet och dess militära förmåga decimerades kraftigt. USA:s president lovade ryssarna att även NATO skulle upplösas eftersom alliansen inte längre behövdes. Detta löfte höll han dock inte utan USA gjorde tvärt om. Onekligen ett stort svek mot Ryssland.

Efter Putins maktövertagande år 2000 har Ryssland åter kommit på fötter och man har byggt upp sin ekonomi och ett nytt modernt försvar. Borta är invasionsarméerna och istället har man satsat på vad man behöver för att kunna försvara sitt enorma territorium som är nästan 40 ggr större än Sveriges. Dagens Ryssland har en militärbudget som är en femtedel av den Sovjet hade och mindre än en tiondel av USA:s. Under innevarande år har Ryssland dessutom minskat sina militärutgifter medan USA kraftigt ökat sina. Detta Ryssland anses nu av vårt politiska etablissemang, vara ett större militärt hot än en gång Sovjets invasionsarméer. Varför?

Politiken i dagens Sverige är att söka säkerhet bakom USA/NATO:s enorma krigsmaskin. Detta är märkligt eftersom denna egentligen har mycket lite att göra med försvaret av medlemsländernas folk och territorier. Det är primärt en krigsmaskin vars främsta syfte är att försvara de enorma globala ekonomiska intressena hos en liten hyperförmögen västlig elit som indirekt styr hela västvärlden. Krigsmaskinen är helt utformad för att kunna sättas in över hela världen mot länder som väljer att stänga ute globalisterna från ländernas naturresurser och marknader.

USA/NATO ägnar sig inte åt försvar, utan är den krigsmaskin som startat i stort sett alla anfallskrig under senare decennier, mot länder som trotsat globalisternas ekonomiska intressen. Låt mig peka på länder som Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen m.fl.. Nu hotar man av samma skäl att anfalla Iran med sina 80 miljoner innevånare. Ni kan ju fundera över vilka flyktingströmmar det kommer att ge upphov till. Sverige har av någon outgrundlig anledning deltagit aktivt i några av dessa krig, trots deras obefintliga betydelse för landets säkerhet. Detta har våra politiker gjort till priset av en nedrustning av vårt territoriella försvar.

Västvärldens officiella försvar för den aggressiva krigspolitiken är att man eftersträvar att införa frihet och demokrati i de länder man anfaller. Detta är givetvis rent hyckleri, eftersom man t.ex. samtidigt stöttar och står bakom världens mest primitiva och hänsynslösa diktatur i Saudiarabien och man har störtat en demokratiskt vald president i Ukraina för att sedan sätta in en fascistisk och nazistisk lydregim utan folkligt stöd i landet. Även här deltar Sverige – den humanitära stormakten – i den moraliskt förkastliga politiken.

Det är främst två länder som står i vägen för globalismens strävan efter världsherravälde – Ryssland och Kina. Ryssarna har under Putin gradvis stängt sina marknader och enorma naturresurser för globalisternas företag och banker. De senare var på 90-talet på god väg att helt ruinera landet, så Putins politik är lätt att förstå. Kina satsar på ett erövra världen med ekonomiska medel istället för med vapen. Man investerar tungt i en lång rad utvecklingsländer och tränger ut västliga intressen och gör länderna på det sättet beroende av Kina.

Samtidigt är globalisternas enorma militärindustriella komplex bakom USA/NATO:s krigsmaskin paniskt rädda för en avspänning som kan motivera en minskning av rustningskostnaderna. Eftersom samma globalister kontrollerar våra medier (MSM) har man sjösatt historiens kanske största desinformations- och propagandakampanj mot Ryssland och dess ledare. Det gäller att utmåla landet som ett enormt hot mot andra länders säkerhet. Den här kampanjen har vårt politiska etablissemang svalt och hatet mot Ryssland odlas dagligen i MSM-medier som SVT, SR, SvD, DN m.fl.. Det är mot denna bakgrund som politikernas omsvängning inom säkerhetspolitiken skall ses.

Pierre Schori utmålar mycket riktigt faran med en alliansregering efter valet, som det stora hotet mot vår framgångsrika alliansfria politik. Hans dilemma är dock att hans eget parti hycklar och talar med dubbla tungor. Det är faktiskt Löfven och hans försvarsminister Hultqvist som under sin 4-åriga regeringsperiod tagit ett jättekliv för att närma Sverige till USA/NATO. Av allt att döma faller även regeringen Löfven undan för direkta hot från USA:s militär när det gäller Sveriges underskrift av FN-konventionen om ett kärnvapenförbud.

Det tragiska för vårt land och folk är att den politik som det politiska etablissemanget driver kommer att kraftigt minska vår säkerhet. Den västliga globalismens mål är att försöka destabilisera Ryssland och störta regimen där på samma sätt som man ständigt gör i länder som inte vill underkasta sig. Putin tänker inte gå i samma fälla som Sovjet gjorde, utan har valt en långt billigare strategi för att försvara landet. NATO:s provokationer utefter Rysslands västgräns har till syfte att få landet att börja kapprusta genom att bygga upp nya jättearméer för att kunna hålla NATO:s arméer borta.

Putin har inte gått i den fällan utan har istället valt att satsa på nya ytterst avancerade kostnadseffektiva kärnvapen som USA/NATO inte har något försvara mot. Putin presenterade dessa vapen den 1 mars i år i ett tal. Den strategin innebär att alla försök att militärt ingripa mot Ryssland kommer att mötas med dessa moderna kärnvapen. Ett Sverige som är allierat med USA/NATO kommer då i en krigssituation bli anfallet med ryska kärnvapen som USA/NATO inte kan skydda oss mot. Regeringen Löfvens köp av omoderna amerikanska Patriotrobotar för 30 miljarder är fullständigt bortkastat och gynnar bara de rika globalisterna som äger amerikansk vapenindustri.

I ett läge där vi fortsatt vår 200-åriga alliansfria politik hade vi sannolikt lämnats ifred.

Pierre Schori skriver om hur vi skall rösta den 9 sept för att försöka motverka etablissemangets vansinniga säkerhetspolitik. Tyvärr är i mina ögon en röst på socialdemokraterna likvärdig med en röst på alliansen. Om man skall vara ärlig finns det bara två alternativ i valet om man vill stoppa USA/NATO-idiotin och det är att antingen rösta på Vänsterpartiet eller på Alternativ för Sverige som är de enda som tagit klar ställning.

Där har ni både Pierres och mitt dilemma när vi står i valbåset.

Lars Bern