Från vännen Göran Sjöberg kommer denna tänkvärda Julkrönika, läs den och tänk efter.

Lars Bern

 

En kollega påpekade en gång när vi alla såg uppenbar bristande moral hos vår ledning: ”Dålig moral vinner!” Hans insikt var dock knappast en modern insikt. Temat godhet och ondska har med förkärlek diskuterats av filosofer och andra ”tänkande” människor i årtusenden, inte minst hos Platon redan för 2500 år sedan och som den slavägare Platon var funderade han mycket på hur man kunde vara en ”god” människa. Här fanns uppenbarligen inga motsättningar. Machiavelli, en briljant italiensk renässansfilosof, eller snarare verklighetsskildrare, gjorde skarpsynta iakttagelser kring ondskan hos etablissemanget i sin bok Fursten i början av 1500-talet.

Man får vara väldigt naiv om man nu skulle tro på Charles Dickens ”En Julsaga” där vi får följa Ebenezer Scrooge, en snål och elak affärsman som går igenom en total förvandling och helt plötsligt blir en god människa efter att ha hemsökts av spöken på julnatten. Vid denna tid på året vill vi ju dock, inte minst för barnens skull, förmedla sagor som denna om hur ondska kan förvandlas till godhet som genom ett trollslag. Även vår kyrkofader Augustinus redogör i detalj i sina ”Bekännelser” hur han förvandlades från en ond till en god människa.

Jag har sedan ungdomen en stark förkärlek för ”tunga” klassiker och den senaste i raden är ”MAN’S SEARCH FOR MEANING” där författaren, en judisk psykiatriker, Dr. Frankl, som överlevde fyra koncentrationsläger, summerar sina erfarenheter om mänsklig kollektiv ondska. Han noterar dock att enskilda individer på samma sätt som den elake affärsmannen i Dickens saga kunde förvandlas från ”svart till vitt” men de var dock undantag i detta system som mördade miljontals människor på de mest ohyggliga sätt. Det onda systemet ändrades som bekant inte inifrån av någon god människa även om några enskilda människor med moral fanns på olika nivåer i koncentrationslägren

Själv tillhör jag tyvärr (?) också den naiva falang som tror på de goda krafterna i vårt samhälle och inte minst genom mitt nuvarande engagemang i Naturskyddsföreningen där jag är övertygad om att vi genom ett trollslag kan rädda det som fortfarande finns kvar av vår jord. Även min närvaro här på Lars Berns blogg pekar i denna riktning.

Då borde jag förstås inte sabotera detta tänkande genom att, som nu, fortsätta läsa böcker som i detalj avslöjar hur de ”onda” krafterna behärskar världen. Idag har jag också läst för många böcker av denna typ och där nationalekonomins fader Adam Smith var den som först fick mig att, redan i min ungdom, börja tänka i dessa ”rationella” ekonomiska banor. (Adam Smith hade dock moraliska betänkligheter!) Till skillnad mot många av mina studentkamrater läste jag också hans klassiker ” The Wealth of Nations (1776)” från pärm till pärm.

Jag borde istället, redan från början, ägnat mig åt fina filosofiska barnböcker som ”Nalle Puh” som för övrigt är min favorit. Men även Nalle Puh var en girig typ vilket han bevisade när han besökte sin ”vän” Kanin i hans håla och då åt upp all hans mat. Nalle Puh fick dock omedelbart sitt straff när han sedan fastnade i kaninhålet på vägen ut eftersom han hade blivit alltför rund om magen. Han hade i sin obetänksamma girighet fallit på eget grepp. Värt att tänka på så här i jultider.

En av de senaste böckerna jag läst om världens ondska heter ”Money Land – Why Thieves & Crooks Now Rule the World & How to Take it Back” skriven av den prisbelönte journalisten Oliver Bulloughs. Den handlar om de rikaste av de rika och de som därför äger det mesta här i världen.  Enligt Bulloughs är det ytterst få av dessa ”onda människor” som fastnar i något av de kaninhål där de har gömt sina ofattbara förmögenheter.  De kan gå obemärkt ut och in och ständigt ha tillgång till sina anonyma förmögenheter i Money Land och det är detta som boken handlar om. För dessa människor gäller det att undvika allt socialt ansvar och istället utnyttja varje kryphål som de kan hitta i de lagar, som de flesta av oss trots allt lyder, för att lägga vantarna på våra samhällsresurser utan att ”åka fast”. Med hjälp av sina enorma förmögenheter hyr de in de bästa av alla jurister som mer än villigt hjälper dem att dölja deras tillgångar och samtidigt hjälper dem att förbli anonyma och därmed oåtkomliga i sina kaninhålor för de samhällen de ”skinnat”.

Enkelt uttryckt kan man säga att dessa oligarker ”saknar moral” när de blundar för de effekter som drabbar ”vanliga människor” och enbart ser till sin egen vinning. De kan ha en fantastisk etik, dvs. följa lagens bokstav med hjälp av horder av advokater och de ”går inte heller mot rött ljus”, men saknar just den moral som ingen lagstiftning kan reglera.

De visar i praktisk handling att de skor sig på hela samhällets bekostnad. Vi kan här tala om en utstuderad kriminell verksamhet på de mest sofistikerade nivåerna. Det “filosofiska” försvaret för ett sådant utstuderat beteende är ofta: ”Alla människor skulle göra samma sak om de fick chansen!” Då tror man förstås inte heller på någon godhet eller moral hos sina medmänniskor: ”Alla är vi lika ”onda” men vi råkar vara de ”smartaste”!”

Själv tror jag som sagt att människor kan vara ”goda” trots att jag inser att vår värld är i händerna på ”onda krafter”, annars skulle jag som sagt inte ha engagerat mig i Naturskyddsföreningen där i princip alla medlemmar är just ”goda naiva” människor som inbillar sig att det går att motverka de enorma ekonomiska krafter som föröder vår jord. Men kanske är vi alla medlemmar där just ”nyttiga idioter” (hemska tanke!) genom att vi odlar våra naiva hopp samtidigt som vi har ett etablissemang som egentligen inte gör något åt den rovdrift som systematiskt pågår runt om i världen på vår natur. De senaste jag nu läste berättar om hur Sverige just nu importerar enorma mängder flis från Brasilien – ”Vadå regnskogar!”. Tala om svensk ”självförsörjning” och ”miljömedvetenhet” på energiområdet! Om detta inte är ett hån och dubbelmoral förstår jag nog inte betydelsen av de orden.

Göran Sjöberg