Det är intressant att studera hur vi beter oss i västvärlden just nu och jämföra detta med hur man agerar i Asien, där jag haft förmånen att få leva och verka i 25 år av mitt liv. Jag har också under fem år på 80-talet varit företagsledare och bott i USA och två år i Tyskland, men detta var innan världen i mitt tycke spårade ur och globalisterna fick stort inflytande på politiken.

Sverige

Den ”regeringsbildning” som nu pågått i Sverige sedan valet i september är ju bara en liten lokal påminnelse om hur politiken i världen spårat ur. Man går till val på en politik, som man tror tilltalar väljarna och efter valet kastar man alla löften överbord och går globalisternas ärenden.

Socialdemokraterna uppträder fortfarande som om man är ett arbetarparti, när sanningen är att man har kommit så långt bort från det som man kan komma. Hur LO fortfarande kan stödja dem är för mig ett bevis på att köttgrytorna är mycket viktigare är ideologin.

Centerpartiet och Liberalerna är väl också ett bevis på samma sak, åtminstone när det gäller Centerpartiet. Man undrar ju, vad Lööf har fått för löften för att göra en ”Rheinfeldt” och så totalt svika sina löften till väljarna, det måste ju finnas något incitament bakom.

Resultatet för medborgarna blir ju mer globalistisk socialism och ingen normal löntagare eller pensionär kommer att få det bättre utan snarare tvärtom. Socialister glömmer alltid att alla skattepengar först måste tjänas in innan de kan fördelas. I de socialistiska länderna betraktas ju också företagen som folkets fiender trots att det är de som tjänar ihop skattepengarna…

Europa

Samma scenario utspelar sig med några få undantag i övriga Europa. Brexit i England och de gula västarna i Frankrike utgör ett motstånd mot den globalistiska utvecklingen, men vi får väl se hur det utvecklas. Socialismens utbredning kan ju dock fortsätta även om länderna blir lite mer nationalistiska. Det är signifikativt att de tre högst beskattade länderna i västvärlden är Frankrike, Danmark och Sverige. Och ännu mer skatt lär det ju bli, när miljöaktivisterna får sin vilja igenom och kan avskaffa fossila bränslen, införa koldioxidskatt, flygskatt, köttskatt, sockerskatt etc. och EU börjar introducera egna skatter för att finansiera sin föreslagna EU armé. Lägg därtill kommunernas och landstingens behov av skattehöjningar för att finansiera immigrationen. Höjda pensionsinbetalningar också för att finansiera immigrationen. Marginalskattesatsen kommer snabbt att närma sig 70%, men det kanske döljs i höjda arbetsgivaravgifter. Lafferkurvans maximum är nog passerad vid det här laget. Ovanpå detta kommer många miljarder i den FN fond som skall ordna gröna investeringar i U-länderna.

USA

Även i USA har socialismen blivit ett stort politiskt diskussionsämne. De Demokratiska Partiet har ju numera en stark falang, som propagerar för ”Allt åt Alla Alltid” utan att tänka på hur det skall finansieras. Inom partiet har ju, speciellt under Obama, gällt att ändamålen helgar medlen och maktkorruptionen florerade under hans ämbetsperiod.  Alltmer korruption rullas nu upp och blir publik, när Trumps supporters bland ämbetsmännen undersöker Obamas affärer. Vi får se, om Trump kan vända den amerikanska trenden och få ordning på korruptionen och stärka finanserna. Då måste han ju också ta itu med alla amerikanska krigsinsatser över världen, och jag ställer mig alltmer frågande till, om han kan lyckas med det.

Asien

I Asien gör man istället tvärtom. Man satsar på mer kapitalism.

När Deng Xiao Ping 1978 beslutade att införa kapitalismen i Kina släppte han ju loss oanade krafter och den industriella utvecklingen sköt fart på ett sätt, som aldrig tidigare skådats. Man har sedan dess gjort enorma investeringar i infrastruktur, som den, som inte besökt Kina, har svårt att föreställa sig, Det Shanghai jag flyttade till för nästan 25 år sedan och det Shanghai jag nu lämnar, när jag flyttar tillbaka till Sverige kan inte jämföras. Invånarantalet har gått från 12 till ca 25 miljoner invånare dvs en halv miljon eller ett Göteborg per år. Alla har någonstans att bo och alla som vill har ett jobb. Infrastrukturen har byggts ut rejält.

Man satsar rejält på utbildning och forskning för att komma ikapp väst. Kina och Asien kommer att fortsätta att utvecklas i många år. Regeringen satsar hårt på att stödja de inhemska företagen. Den kinesiska utvecklingen sprider sig också till andra länder i regionen.

Min teori

Precis som klimatet med sina istider har de olika kulturerna i världen ett cyklist beteende. Varje cykel sträcker sig över minst hundra år. Se på Romarriket, Egypten, Kina etc. På sin tid var de enastående kulturer. Västvärlden har nu i minst 2 till 3 århundraden varit på topp i världen, vad det gäller välstånd och utveckling. Befolkningen har vant sig vid att ha det bra och efterfrågar mer och mer välstånd och i det demokratiska system vi har, delas det ut mängder med valfläsk. Europa, USA och Sverige var på topp, när jag växte upp och studerade i mitten på förra århundradet. Sedan har socialismen och globalismen urholkat västvärldens välstånd sakta men säkert genom outsourcing, migration och allmänna politiskt motiverade free bees till befolkningen. Vi har fått en situation där nästan alla stater är högt belånade, skatterna har maximerats och industrin har flyttat till Asien, så följden blir att västvärlden kollapsar långsamt, för det finns inget utrymme för nya reformer, utan tvärtom man måste ta till välfärdsminskningar. Det tar lång tid för kollapsen att brisera, det finns ju fortfarande stora förmögenheter att ta av i väst, men de nya byggs nu upp i Asien.

Att för mycket socialism förstör levnadsstandarden (kom ihåg Thatcher) blir ju ganska klart när man jämför levnadsstandarden mellan olika länder. Typexempel är Nord kontra Sydkorea och Öst kontra Västtyskland som ju är/var etniskt homogena länder. Venezuela och Kuba är två andra exempel. Men det största exemplet är vad, som hände i Kina, när Deng Xiao Ping pekade åt andra hållet. Under de nästan 25 år jag bott i Kina har jag återupplevt hur Sverige var på 60- och 70-talet innan 68 vänstern vuxit upp och tagit över det politiska livet. Nu har turen kommit till Asien att utvecklas, medan västvärlden rasar neråt.

Som det ser ut idag, tror jag att vi måste ner i en djup svacka, innan vi förmår vända trenden och då har vi fått en formidabel konkurrens från Asien.

Anders Thorén

2019-01-18