Från vännen Göran Sjöberg har jag fått följande intressanta iakttagelser.
Lars Bern
Göran Sjöberg: Sedan mina sena upproriska tonår har jag haft en stor svaghet för ”svåra” böcker; de böcker som väcker de grundläggande frågorna om vårt samhälle och varför det nu ser ut som om det gör. I gymnasiet läste jag metervis med seriös litteratur som dock inte fanns med på våra kursplaner och på detta sätt har det fortsatt genom livet och snarast blev ”värre” när jag väl började på mina universitetsstudier. Jag kunde nog ha blivit en ”framstående” metallurg om jag istället hade ägnat all kraft åt denna gren av vetenskapen och som blev mitt yrke.
Detta slår mig just nu när jag för andra gången läst igenom ”The World as Will and Representation” av min favoritfilosof Schopenhauer. Han hävdar i slutet av sitt verk att man tenderar att bli ”trångsynt” om man studerar ett alltför litet utsnitt av vår verklighet och att det istället krävs ett öppet filosofiskt sinne för att närma sig ”pudelns kärna” vilket jag förstår är just vad Lars Bern idag ägnar sig åt. Den typ av ”trångsynthet” som Schopenhauer talar om är också det som helt genomsyrar vårt medicinska etablissemang idag och en trångsynthet som drivs av ett urartat kapitalistiskt/globalistiskt system med okontrollerad girighet i botten. Adam Smith skulle vrida sig i sin grav om han skulle kunna se vad som pågår idag.
Jag ser också Platons samlade verk i min bokhylla framför mig som jag omsorgsfullt läst från pärm till pärm. Där ser jag även Bibeln som rönt samma öde. Och samma sak gäller för övrigt nationalekonomins klassiker ”Om nationernas välstånd” av Adam Smith och hans efterföljare ”Kapitalet” av Karl Marx. Mycket av detta hände för min del på 70-talet som förvisso var en revolutionär tid för många av oss som var unga ”sökande” då. På något sätt förstår jag att det var då jag själv därför hamnat ”snett” i min anpassning till vårt samhälle.
Nu senast har jag läst en ny bok (2015) av samma fundamentala typ, ”THE EDGE OF THE WORLD” – ”HOW THE NORTH SEA MADE US WHO WE ARE”, av historikern Michael Pye som ger ett historiskt perspektiv på hur kapitalismen växte fram i norra Europa och där framför allt Holland hade en avgörande roll under 1500-talet i denna framväxt men med rötter i tidig medeltid genom handelsutbyten av olika slag – torkad fisk från Skandinavien var t.ex. en oerhört viktig handelsvara i dåtidens Europa. Vikingarnas tidigare grundläggande verksamhet som framför allt blomstrade på slavhandel skildras i detalj. Som bokens titel antyder handlar mycket i boken om sjön och sjöfartens betydelse för framväxten av ett internationellt handelsutbyte.
Inte för inte är detta en ”International Bestseller” när den i en nästan kalejdoskopisk översikt och levandegör detaljerade händelser och handelsutbyten som ledde fram till vår ”moderna” kapitalism. Hansans handelsmonopol och kungamaktens framväxt är centrala men framför allt handlar boken om den materiella basen för hur våra samhällen förändras på ett ”organiskt” begripligt sätt. Och det är detta som gör boken så läsbar i mina ögon trots dess kalejdoskopiska natur – alla levande och humoristiska detaljrika berättelser. Den har en hög intellektuell nivå och ett språk som dock kräver en del av läsaren för att boken ska vara fullt njutbar och begriplig – den är en stimulerande utmaning för var och en för att göra världen begriplig.
Boken visar på hur kapitalismen på ett organiskt sätt växte fram under 1500- och 1600-talet genom handeln men inte minst genom den penning- och kreditverksamhet som utvecklades i de Holländska städerna som då hade blivit verkligt internationella genom den omfattande sjöfarten. Här fanns därför en enorm intellektuell dynamik med influenser från många olika håll i världen och som bland annat visade sig i den flamländska konsten som då samtidigt erövrade den ”civiliserade världen” med sitt realistiska oljemåleri. Börshus etablerades vid denna tid i många Flamländska städer, som t.ex. Antwerpen och Amsterdam, och där handlade man med papper istället för med konkreta marknadsprodukter. På bottenvåningarna i dessa börshus köpte och sålde man värdepapper medan man på övervåningarna kunde köpa den mest exklusiva konst som då var på modet – en konstmarknad hade uppkommit hand i hand med en värdepappersmarknad. Känner vi igen detta idag?
Som sagt är boken ”kalejdoskopisk” med alla sina stimulerande ”lappkast”, i alla fall för en person av min natur. Man får här en levande bild av hur kapitalismen växte fram men utan ”Marxistiska” pekpinnar även om ”klasskampen” redan då ständigt tog sig folkligt konkreta uttryck. Vad vi idag ser på Paris gator är därför knappast någonting nytt i historien.
Göran Sjöberg
anthropocene 
Bra lästips, tack! Jag är ytterst besvärad av att våra politiker aldrig nämner de historiska och nuvarande kapitalisterna och dess betydelse för i princip all välfärdsutveckling. Vi skall inte vara ett industriland längre, utan enbart vara en tjänstesamhälle. Det uttalas utan en aning om att det är mest industrin som köper dessa tjänster—direkt eller indirekt. Men det är PK, och därför utan förankring i verkligheten.
GillaGilla
Dagens Aftonblad hade på förmiddagen idag (2/27) en kort artikel om Stattiner med ref.
till en Australisk undersökning. Artikeln hänvisade till NE – .
Verkar vara en ordentlig ‘fake’ – kan inte läsas/hittas längre. Ansvarig för Med. på NE är
en Låtta Skogh .
GillaGilla
Friedrich List var en skarp kritiker av Adam Smith’s frihandel. Smith liksom flera andra kända brittiska intellektuella företrädde i verkligheten brittiska ostindiska kompaniets narkotikahandel och brittiska imperiets intresse att underminera rivalers utveckling.
Att Karl Marx, som var en annan av imperiets agenter för omstörtning av rivalerna, tog intryck av Smith är naturligt.
Lists ideer bäddade för Tysklands snabba utveckling och ledde till britternas utstuderade konspiration med världskrig och revolutioner som följd.
Om britternas ideer vore bra för ekonomin hade dom inte haft motiv att spela en så enormt skadlig roll.
GillaGilla
Ser det som att vi blev kapitalister för att globalisterna ville det och tänker tillbaka till 80-talet när det blev enkelt för vem som helst att låna på banken. Själv var en bara strax över 20 och fick då låna 50k som en stack till US för. Vi skulle föda vårt ego till bristningsgränsen vilket vi också gjort. Vi tog bankernas bete allihopa och hela samhället började värsta jakten efter det senaste och modernaste som kläder och då helst märkes, senaste mobilen, hemmet och dess inredning skulle vara värsta kändishem med bubbelpool och vattensäng (då, nu dubbelbottnar) för att inte tala om köken där ett IKEA fick tummen ner framför Ballingslöv . Badrummen som värsta spa anläggning och allt detta kostar mye mye pengar…som banken har 🙂 och …
…ju mer press det blev på att vara INNE ju mer av globalisternas bete tog vi allihopa och faktum festen pågår än idag. Själv är en inte en bit bättre och det är som ett gift men festen tar slut någon gång och då blir det inte roligt.
GillaGilla
Tack . Kanske några böcker att läsa för våra politiker . Det de stoltserar med att läsa är knappast över hövan . Mvh Sjöström
GillaGillad av 2 personer
Underbart med bildade och belästa människor….det är synd och skam att vi inte har ett demokratiskt system som kräver bildning för att kunna få vara dem som hanterar våra skattepengar. Vi är verkligen i stort behov av ett bättre demokratiskt system än det hundraåriga hierarkiskt uppbyggda partipolitiska systemet (idag också rent ”fake”-ideologiska). Det viktiga uppdraget att företräda sina medmänniskor har blivit en karriärväg.
Det Göran Sjöberg skriver:
”det som helt genomsyrar vårt medicinska etablissemang idag och en trångsynthet som drivs av ett urartat kapitalistiskt/globalistiskt system med okontrollerad girighet i botten. Adam Smith skulle vrida sig i sin grav om han skulle kunna se vad som pågår idag.”
I grunden är det ju det ekonomiska systemet med girigheten som motor som håller på att förstöra våra liv. Om ett annat ekonomiskt system, i harmoni med naturlagarna infördes…så skulle motsatsen ges fritt spelrum. Jag tänker på den inneboende generositeten som också finns i varje människa…men som inte uppmuntras eftersom girigheten uppmuntras med dagens system.
En svensk innovatör/uppfinnare tänkte 1969 ut ett sådant. Ingen har hittills varit intresserad i etablissemanget tyvärr och Kalle Gustafson är idag 85 år och säger att hans systemidé nog får följa honom i graven. Det är djupt tragiskt att geniala idéer inte ens når ut till allmän debatt i ett av världens friaste länder (åtminstone har vi trott att vi är det).
Om man vill läsa en text av Kalle Gustafson:
http://www.tidskatt.se/kgsbok.htm
GillaGillad av 3 personer
”Om ett annat ekonomiskt system, i harmoni med naturlagarna infördes…så skulle motsatsen ges fritt spelrum.”
Här på jorden kan inget sådant system existera. Det bästa vi människor kan uppnå är maktbalans.
Det är inte bara ‘girighet i pengar’ som förstör våra liv utan ‘girighet i Makt’.
Det svenska namnet på det är Sosseri.
Sosseriet försökte, under mer än ett halvsekel, forma en helt ny människotyp.
Den nya människotypen skulle aldrig tänka på sig själv (eller sin familj) utan endast på kollektivet.
Hon skulle idealistiskt och entusiastiskt arbeta för Sosseriets bästa och därmed vara helt ointresserad av personlig vinning.
Hon skulle vara jämställd, solidarisk, internationalistisk och framförallt lojal mot Sosseriet.
För att uppnå sitt mål, satte Makten därför in massiva ideologiska tvångsinsatser på dagis, i skolan och på arbetsplatserna. Makten använde även intensiv propaganda i TV, dagstidningar, tidskrifter, böcker och filmer.
De som var svåra att forma, skickades till skampålen genom publika journalistuthängningar.
Därmed förlorade de sina jobb, sina vänner och ofta sin familj. För vissa var självmordet den enda utvägen.
Resultatet av experimentet blev formandet av ett Värdegrundsmonster – en Homo Suedicus.
(Det högmodiga Sosseriet hävdade till och med att det byggde Sverige, men det var lögn.
För:
De som byggde Sverige var de som nu ligger hjälplösa och svälter i de kalla lägenheterna.
De var de som ligger vanvårdade på äldreboendena.
De var de som för att få ekonomin att gå ihop, är tvungna att gå till soppköken.)
Det är dags nu, att Sanningen kommer fram. Sanningen som får experimentet att upphöra – Ty ”Andras” pengar har redan tagit slut.
Tiden är kommen för den gamla totalitära regimens fall!
GillaGillad av 4 personer
JA….deras TID ä rute…det håller jag med om. Men självklart kan vi bygga nya system. Vi är väl inga idioter heller…..dagens system är tillverkade av människor . Insikter kan göra att vi ändrar oss och påbörjar förändringen…några grupper har redan startar…vi får hjälp dem så välter vi det gamla maktgiriga systemet över ända fortare. 🙂
GillaGillad av 1 person
Var på din vakt mot ”godkänd” ekonomisk vetenskap!
Adam Smith gav rådet till andra än England att förbli enkla råvaruproducenter och att importera avancerade produkter från England. Han avrådde andra från att skaffa sig en egen industri. Det var av det skälet som britterna senare arrangerade det amerikanska inbördeskriget för att förhindra Usa att stärka en inhemsk industri.
Adam Smith verkade i Ostindiska kompaniets intresse, Opiummagnaterna. England självt var helt beroende av den infrastruktur som dom ville förmena andra. Och deras ekonomi byggde bla på våldsmonopol och plundring av andra länder. Tex slog dom sönder Bengalens fina textilhantverk för att bereda plats för brittisk export.
Alla de länder som nu försöker frigöra sig från imperiet följer Adam Smiths kritiker Friedrich List.
GillaGillad av 2 personer
Man får ”plocka russinen ur kakan” när det gäller de flesta ekonomer. En sak jag tog till mig från Adam Smith var att ”system ska drabba alla lika”. Detgör ju inte vårt skattesystem tex…det är riggat så att de flesta blir blåsta.
Man kan säga att:
staten stjäl våra liv ifrån oss via skatterna och
bankerna stjäl våra liv ifrån oss via räntorna.
Detta eftersom de ihopsamlade pengar som ska betalas in är vår arbetade tid…som är våra liv helt enkelt. Som vi blir berövade i rent kriminella system.
GillaGillad av 1 person
1)’System ska drabba alla lika’. Dvs de fattiga ska kompenseras för att dom inte har råd att betala verkliga sjukvårdsavgifter.
Eller
2)system ska drabba alla lika: flatskatt, lika sjukvårdsavgift, bra karl reder sig själv.
Språket är förrädiskt…
GillaGilla
Det beror kanske på HUR man tolkar det, tex : skattesystemet. Skatt ska drabba alla lika.
För det finns ju flera vägar att gå.
Om skatt ska drabba alla lika, så kan man ju säga att INGEN ska lägga mer TID än någon annan för att bidra till statskassan.
ALLA ska lägga exakt lika mycket tid, varken mer eller mindre för att dela exakt RÄTTVIST i TID – MEN gånger vars och ens inkomst.
Vilket ju då betyder att vi alla får mer tid över i våra liv, att göra vad vi vill med.
Skulle vi bestämma oss för ett skattesystem där vi delar EXAKT LIKA på skattekakans utgifter så skulle vi få ett betydligt bättre samhälle. Bara signalen….RÄTTVISA skulle betyda enormt mycket.
DÅ skulle skattesystemet drabba alla lika.
Inte ”flatskatt/plattskatt” som är helt orättfärdigt….inte kostnader för allt annat i samhället även om de kommer att sjunka med ett RÄTTVIST skattesystem som går över till att använda samma värdebas vid både uträkning av lön som av skatt (alltså tiden).
GillaGilla
Men det är väl identiskt med flatskatt. Det blir ju proportionellt mot lönen
GillaGilla
Plattskatt och Tidskatt är två helt olika saker.
Plattskatt är en procentsats rakt av på allas inkomster (blir väldigt orättfärdigt).
Tidskatt är att alla lägger exakt lika många timmar till det gemensamma – men olika belopp eftersom vi har olika inkomster. Allt efter dessa förutbestämda antal timmar blir den arbetandes egna pengar. (kan bli olika antal timmar varje år eftersom statens budget inte är exakt densamma varje år). Då kan det för första gången i världshistorien skapas Tid:s-RÄTTVISA. För ingens tid här på jorden är ju viktigare än någon annans.
GillaGillad av 1 person
Skatten blir ju då direkt proportionell mot årslönen eller hur? Dvs flatskatt
Annars är det ngt listigt arr med att man fördelar sin lön ojämnt över tiden och lägger den tiden med lägst lön till beskattning om lagstiftarna har missat den möjligheten. Då blir det regressiv skatteskala.
GillaGilla
Han menar att vi ska räkna på TID. Det är något helt annat än att räkna i procent.
Han menar att vi räknar ut en timlön på alla …oavsett om man har timlön eller inte.
De som inte har timlön…konstnärer, diverse hantverkare m flera, får man räkna ut en shablontimlön på som man sen korrigerar i slutet av året.
Men poängen är att om skatteverket räknar ut att de behöver 4 timmar av alla, oasvett vad vi har för timlön, så får alla ett skattekort där det står 4 tim x Din timlön/dag ska betalas in till statskassan.
Så om Du tjänar 1.000 kr timmen
och jag tjänar 100 kr timmen
så ska Du betala in 4.000 kr per dag och jag 400 kr per dag.
För första gången någonsin blir det total TID:s-RÄTTVISA.
Då har vi alla betalat vår ”Samhällsavgift” säger Kalle Gustafson. Vad människor sen gör på sin övriga tid är upp till var och en. I början kommer många att arbeta så mycket de får för att realisera isna drömmar…men med tiden kommer det att avta.
Redan nu värderar vi ju TIDEN mer än pengar….men det beror ju också på att staten stjäl ifrån oss…de beskattar varenda lönearbetad minut….så övertidsarbete är olönsamt. Vi har aldrig någon chans att bygga upp något åt oss själva.
Personligen är jag övertygad om att den inneboende generositeten som finns inne i varje människa kommer att börja blomma…när vi känner att vi kommer att ha möjligheter.
Det kommer hädanefter heller aldrig att saknas en enda krona till statens budget eftersom vi delar exakt rättvist på skattekakan. Däremot kan det nog – och bör bli en politisk fråga till VAD våra skattepengar egentligen ska gå.
GillaGilla
Jag har ingen kategorisk uppfattning om vad som är bäst men det du beskriver är flatskatt. Samma % för alla.
GillaGilla
@annagustin2@gmail.com
Intressant länk till Kalle Gustavson, har ögnat igenom den flyktigt. Ska läsa noggrannare då tid finnes. Ser vid första påseendet innovativt ut. Tack.
GillaGillad av 1 person
Oj, Tack Anna!. Jag har själv följt Kalle till och från i 40 år. Vid något tillfälle insåg ledande miljöpartister det självklara i hans systemide´, men modet svek dem. Makten var viktigare än att marknadsföra ett system som utmanade den rådande finansdiktaturen. Kalles system bygger inte på konkurans och girighet utan på det sammanhållande kittet i livskraftiga samhällen och organisationer som omsorg, kärlek , hänsyn och empati mm. Detta skulle kunna appliceras på större organisationer som en stat…..om vi hade rätt människor som ledare.
GillaGillad av 3 personer
Tack Johan…ja, Du tillhör ju de få ekonomer som vågat säga öppet att hans systemidé är genial. Det är jag mycket tacksam för.
Just nu pratar politikerna om stor skatteförändring igen.
Tänk om tillräckligt många kunde kräva RÄTTVISA, Det skulle ju vara så enkelt att åstadkomma med Kalle Gustafson:s modell….och vilka signaler skulle det inte sända ut som skulle väcka glädje och livslust i människor igen. Människor skulle snabbt inse att man kan börja bygga sig ett liv var som helst i landet…aldrig mer tvingas flytta till storstäderna för att det inte finns några jobb längre på landsbygden – eftersom människor kommer att börja skapa jobb själva. Jag kan aldrig sluta hoppas…
GillaGillad av 1 person
Tack för referensen. Mycket intressant. Jag hade inte hört talas om Kalle Gustafson tidigare. Uppenbarligen en mycket begåvad ekonomisk tänkare. Referensen är ju lång så jag skummade den ju bara men trycker ut den och läser den noggrant senare.
En sak som jag har tänkt på mycket är hur man är hur man mäter och värderar arbete. Det enklaste och lättaste exemplet är ju om man ser på två parallella kassor på COOP eller ICA. Kassörskan/kassören i den ena arbetar snabbt och effektivt medan den andra arbetar långsamt och trögt. Köerna i den första minskar och kunderna byter kö. Båda har samma timlön. Hur skall man se på detta? Tidskatten blir ju den samma.
När det kommer till avancerade arbetet blir ju jämförelsen svårare.
Arbetsmätning borde ju ligga till grund för all lönesättning. För i världen hade man ju ackord.
GillaGilla
Det är inte skattesystemet som värderar människans arbete. Det gör arbetsgivaren. Om en människa medvetet maskar så kommer denne att få sina arbetskamrater mot sig…inte kul. Märker arbetsgivaren att en person som sitter i en kassa är för långsam, kanske arbetgivaren ber denne person att plocka upp varor i butiken istället, speciellt under rusningstid. Men just deras timlön är ofta lika, eftersom de utför en funktion – som har lika betalat per timme.
Våra kompetenser är olika och vi får därför olika betalat. Lönesättningar som görs via fack kommer såklart att ske som tidigare och en hjärnkirurg kommer antagligen att tjäna mer än en butikskassörska även i fortsättningen.
MEN eftersom TIDEN är densamma för oss alla så är det allra mest RÄTTVIST om vi alla lägger exakt lika mycket till statskassan i TID räknat, varken mer eller mindre, oavsett vad vi tjänar.
Tidfaktorekonomi…= skatterna ska delas exakt lika på alla i TID räknat –
rättvist LIKA i tid x rättvist OLIKA i summor – eftersom vi har olika inkomster.
GillaGilla
Man ska inte underskatta kapitalismens roll som en drivfjäder för samhällsutvecklingen.
Utan kapitalism skulle nog Sverige varit ett efterblivet fattigt land.
Människan är i grund och botten en egoist,som inte gärna låter en möjlighet till att berika sig gå om intet.
Att överleva är en grundläggande instinkt och att vara rik är betydligt trevligare än att vara fattig.
Den som inte lyckas slå sig fram i livet och skapa en förmögenhet.
Får lämna in en lottorad och hoppas på turen.
GillaGilla
Men nog skulle vi alla önska oss ett rättvist skattesystem och inte ett riggat, som vi har idag?
Den starkaste drivfjädern för oss alla skulle kunna vara att staten annonserade ett skatte-TAK, och sa att allt ovanför x antal timmar om dagen tillfaller den som arbetar….alltså allt övertidsarbete utanför normalarbetstiden (8 tim/dag) blir skattefritt.
Det skulle bli en enorm morot och sätta igång en rekordmotor i landet. Då kunde vi sluta hoppas på lottorader och istället få rätten att bygga eget kapital via vårt eget arbete. (nån lott kan man ju ta ändå ibland). 🙂
GillaGilla
@Göran Sjöberg
Bildning är en underbar sak men som du skriver så hoppar den inte in i en. Det kräver slit och stor investering i tid att bli bokligt bildad, speciellt inom filosofin.
Jag ”fuskade” mig lite grand igenom ämnet. I tjugoårsåldern gick jag till folkbiblioteket och rekvirerade Oswald Spenglers ”Die Untergang des Abendlandes”. Verket bestod av två band, tunga som tegelstenar och på tyska. Jag hade ju läst tyska både i realskolan och gymnasiet och klarade väl språket rätt bra men Spengler blev för mycket och till slut gav jag upp. Dock blev det i alla fall så att jag hjälpligt begrep hans tankegångar. Jag tjusades väl av verkets titel.
Senare i livet köpte jag Bertrand Russells ”Västerlandets Filosofi” för att skaffa mig överblick och allmänbildning.
Russell var en skarp karl, filosof och matematiker. Hans mästerverk är Principia Mathematica (tillsammans med A.N. Whitehead). Hans princip var ju att matematiken kunde inordnas under filosofin och logiken, en tanke som jag gillar. Tyvärr för honom visade ju Gödel att detta inte låter sig göras.
Kant och Kierkegaard gillar jag också tillsammans med Schopenhauer men favoriten är den finlandssvenske filosofen Georg Henrik von Wright med sitt lätta och luftiga moraliska tänkande.
Med ökande ålder blir det inte lättare att ta till sig avancerad litteratur, allt går så långsamt,
Numera sitter jag såsom Schopenhauer på en liten ”tuva” och skådar ut över världen och tänker på de stolleprov som utföres av maktens människor både i vårt Sverige och internationellt.
GillaGilla
Ann,
Jag har alltid undrat vad ”bildning” egentligen är för något. Mitt barndomshem kan knappast betecknas som ”bildat” även om min intelligente far med sin sexårig folkskola hade en ständig längtan efter högre naturvetenskap och därför uppmuntrad oss att studera fysik, kemi, biologi och matematik flitigt.
När det gällde humaniora var det dock sämre beställt med intresset och uppmuntran till förkovran och det är kanske där man också kan tala om verklig ”bildning”.
Nå – hans son uppnådde för honom det nästan otänkbara målet att först ta studenten (detta var något stort i vår släkt!) för att sedan bli civilingenjör och för att nu inte tala om genom om att ta en doktorsexamen och så småningom också bli adjungerad professor, vilket han dock inte fick uppleva . Smolk i glädjebägaren var nog att jag med många andra studenter på 70-talet blev vänsterradikal och demonstrerade mot USAs krigföring i Vietnam.
Och det var säkert det senare politiska engagemanget som också lade grunden till mitt bredare ifrågasättande av ”tingens ordning” och eventuellt också lade grunden till en viss humanistisk bildning.
Min grundtanke angående ”bildning” är idag att det rör sig om att skaffa sig en gedigen helhetssyn (holistisk kan man ju också kalla den) på alla företeelser i samhället.
Efter en allvarlig hjärtinfarkt för 20 år sedan var det därför också ganska naturligt för mig att ifrågasätta det medicinska etablissemanget och ”på den vägen är det”!
Alla mina krönikor hos Annika Dahlqvist talar här sitt tydliga språk.
https://annikadahlqvist.com/?s=göran+sjöberg
GillaGillad av 3 personer
Vad gäller Antwerpen är nog dess dagar som en framstående stad räknade:
https://www.breitbart.com/europe/2019/02/27/antwerp-belgium-turns-majority-minority/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_term=daily&utm_content=links&utm_campaign=20190227
Basarer och vattenpipor bär sällan med sig framgång och utveckling.
GillaGilla
Var och Vad säger Schopenhauer något om kapitalismens uppkomst ? Har läst hans bägge kända arbeten (Die Welt als Wille und Vorstellung &Parerga und Paraliponema, samt de två småskrifterna), Kan inte påminna något resonemang om kapitalismens uppkomst. Har tydligen läst, men glömt.
Ett pris för liv och åldrande.
Däremot framstår Webers argument om den protestantiska etiken och kapitalismens uppkomst som en kristall etsad i minnet.
Men Schopnhauers argument måste vara mkt intressant ! Kan krönikören eller ngn vara behjälplig ?
Krönikörens möte med Schopenhauer har beskrivits i ”Buddenbrooks”
av Thomas Mann utifrån egen upplevelse.
GillaGilla
Du får faktiskt läsa vad som står i krönikan! Och bidra med något positivt och konstruktivt istället för med insinuant och provokativt svammel!
Krönikan handlar om boken ”THE EDGE OF THE WORLD” – ”HOW THE NORTH SEA MADE US WHO WE ARE”, av historikern Michael Pye och som ger ett historiskt perspektiv på hur kapitalismen växte fram i norra Europa.
GillaGilla
Intressant ‘kalejdoskop’! Själv har jag inte läst den refererade litteraturen, men holländarna tog med sig mycket från sina resor i österled. Där lärde de sig och kopierade kapitalismen, som jag själv anser först kom till uttryck i Kina. Kapitalismen ‘uppfanns’ genom utgivandet av mynt, som värdbärare för fysisk egendom. Redan ca 600 år f.kr. präglades kniv- och spadmynt av koppar i staterna kring Huanghe (spadmynt) och i staten Qi (knivmynt) i dess livliga handel.
GillaGilla