Jag har i ett antal krönikor under senare år fäst uppmärksamheten på, hur det vi kallar globalismen iscensatts av en krets mycket förmögna oligarker i västvärlden, personer och familjer med ett avgörande ägarinflytande i flertalet globala företag och banker. Det är denna krets som legat bakom tillblivelsen av några av västvärldens mest inflytelserika lobbyorganisationer såsom Council of Foreign Relations, Bilderberggruppen, Romklubben, Trilaterala kommissinen m.fl. för att påverka politiken runt om i världen i önskvärd riktning. Samma kretsar har aktivt medverkat vid skapandet av mäktiga överstatliga organisationer som FN, WB, IMF, WHO och EU, allt för att minska nationalstaternas folkliga inflytande.

Målet med denna verksamhet har varit att genom överstatlighet, skapa en värld där stora företag och banker utan restriktioner kan bygga en global marknadsdominans och därmed lägga grunden för monopol och oligopol. Allt för att möjliggöra ett gränslöst berikande av den här kretsen. Globalismen har på detta sätt blivit oerhört framgångsrik och en snabbt växande del av förmögenheten i världen har samlats hos ett litet fåtal mycket förmögna personer och deras familjer. En hela tiden växande andel av den globala ekonomiska tillväxten hamnar i deras fickor, medan den stora medelklassen får en allt mindre andel och de fattigaste får ingenting.

Den stora förmögenhetskoncentrationen har i praktiken medfört att man även kunnat, via smart korruption, skaffa sig kontroll över politikerna i västvärlden. USA och hela dess underrättelseapparat och krigsmakt ligger idag i dessa händer. Enligt förre presidenten Jimmy Carter har USA upphört att vara en demokrati och övergått till en oligarki. Redan 1995 varnade Harvardekonomen David C. Korten för den här utvecklingen i boken When Corporations rule the World. Den kom i nyutgåva 2015 och är idag ännu mer aktuell.

Alla de som likt mig själv fäst uppmärksamheten på den här ohållbara utvecklingen utmålas i Mainstream Media (MSM) som konspirationsteoretiker. Behöver jag påpeka att den trånga kretsen av hyperförmögna oligarker givetvis skaffat sig i stort sett oinskränkt kontroll över samma medierna. Epitetet konspirationsteoretiker lanserades en gång i tiden av CIA för att förminska personer som blottade deras konspirationer för att i oligarkins intressen, störta misshagliga regimer runt om i världen.

 

Ju mer rädsla man skapar ju större blir bytet

En central del av strategin för att nå en överstatligt styrd global världsordning har varit att dels eliminera människors och samhällens oberoende och självständighet och att dels se till att skapa en rädsla som underlättar att genomdriva inskränkning av mänskliga fri och rättigheter. Rädda människor som befinner sig i ett beroendeförhållande är nämligen långt mindre benägna att utmana de som sitter på makten.

En allt högre skuldsättning för vanligt folk och deras samhällen har skapat ett stort beroende av de globala bankerna. I Sverige har denna skuldsättning på senare år nått rekordhöjder. Som en känd statsminister konstaterade: den som är satt i skuld är inte fri.

Globalisterna insåg tidigt att miljödebatten var ett perfekt instrument för att skapa en rädd befolkning. Det var ingen slump att FN:s första stora miljökonferens i Stockholm år 1972 leddes av en av oligarkernas nära medarbetare. Han hette Maurice Strong och arbetade en stor del av sitt liv för familjen Rockefeller. Redan då skrämde man med att mänskligheten bara hade tio år på sig för att hindra en ekologisk katastrof. Den inträffade inte. Miljön var en sann global fråga som krävde överstatliga regelverk och beslutsmekanismer för att kunna hanteras. Tanken var att vi i vår rädsla för miljöförstöring frivilligt skulle ge upp vårt nationella folkstyre.

När forskare 1988 slog larm om att vår stigande användning av fossil energi med utsläpp av växthusgasen koldioxid kunde påverka klimatet, så var det en perfekt storm för globalisterna. Deras lobbygrupp Romklubben skrev samman en larmskrift 1991 där man valde ut klimatfrågan för att skapa rädsla i syfte att bredda vägen för den överstatliga agenda som året därefter lanserades av FN – Agenda 21. Även FN-konferensen 1992 leddes av Rockefellers man Maurice Strong. Globalisterna mobiliserade sina MSM för att sjösätta historiens största propagandakampanj. Som ni alla vet blev den kampanjen oerhört framgångsrik i hela västvärlden och man hade förhoppningen att med klimatskrämsel även kunna skaffa sig kontrollen över resten av världen.

Forskaren Jacob Nordangår har i sin nyutkomna bok Rockefellers en klimatsmart historia redogjort för hur globalismens främsta familjeklan varit med och orkestrerat klimatskrämselpropagandan från grunden.

Skrämselkampanjen genomfördes med hjälp av kraftigt överdrivna larm, manipulerade temperaturdata och overifierade datormodeller från handgångna forskare. Vid FN:s klimatkonferens 2009 hade globalisterna räknat med att kunna driva igenom ett bindande världsomfattande klimatavtal. Månaderna före konferensen var det dock en whistleblower som avslöjade falsarierna bakom klimatlarmen – det s.k. Climategate. Efter det har luften gått ur det globala klimatarbetet.

Länderna utanför västvärlden har i praktiken struntat i klimatmålen och bara gått med på totalt innehållslösa förpliktelser som t.ex. Parisavtalet 2015. I världens två största länder Kina och Indien prioriterar man elektrifiering för minskad fattigdom och fortsätter att kraftigt öka sina utsläpp. I Västeuropa rullar klimathysterin vidare och har antagit religiösa dimensioner, där man inte drar sig för att mobilisera våra oskyldiga barn. Detta hotar att helt destabilisera länder som Tyskland och Sverige och sparka undan tryggheten för en hel barngeneration. Någon global minskning av koldioxidutsläppen kan dock inte skönjas de närmaste decennierna.

 

Wallenbergs bjuder in en domedagsprofet

Ett tydligt tecken på att globalisterna fortfarande knyter förhoppningar till klimatskrämselpropagandan, är att man i år har bjudit in en av de ledande domedagspredikanterna svensken Johan Rockström till sitt Bilderberg-möte. Rockström har gjort karriär som förment klimatforskare, men är inte det. Hans profession är agronom och han har ägnat sin karriär åt politiserad skrämselpropaganda i globalismens tjänst. Han har under senare decennier radat upp påståenden om nära förestående s.k. ”tipping points” då klimatet skulle löpa amok. Hans förutsägelser har aldrig slagit in, men det har aldrig hindrat honom från att komma med nya falska förutsägelser. MSM som numera bara är propagandaorgan, har aldrig försökt att kritiskt granska denna charlatan.

Nu har alltså Bilderberggruppen, sannolikt på oligarken Jacob Wallenbergs förslag, bjudit in denna figur för att hjälpa till att påverka inbjudna politiker att fortsätta globalisternas strävan efter en global världsordning för att ”rädda klimatet”. Wallenberg är givetvis inte ett dugg intresserad av att bidra till att upplysa om hur det verkligen förhåller sig med klimatet, då hade han ju istället bjudit in vår ledande riktiga klimatforskare professor Lennart Bengtsson. Men han väljer att istället bjuda in klimatdomedagssektens huvudpredikant. Detta är genant genomskinligt och säger väldigt mycket om vilka intressen och vilket förakt för vårt land som styr Wallenbergs.

Lars Bern