Min vän Göran Värmby har nyligen skrivit en viktig krönika i GP om den planerade utbyggnaden av Preem-raffinaderiet. Jag lärde känna Göran på 80-talet när jag var VD på Svenska miljöinstitutet IVL och han var kampanjledare inom svenska Greenpeace. Han gick sedan vidare och hade ett antal viktiga roller i Göteborgs miljöarbete där han senast var chef för Affärsdriven Miljöutveckling på Business Region Göteborg åren 1998-2009.

Det Göran pekar på är ett numer allt vanligare exempel på hur klimathysterin i vårt land sätter krokben för mycket viktigare miljöarbete. Jag har ofta påpekat att den fanatism som driver klimatfrågan i Sverige får nästan allt annat miljöarbete att gå under radarn. Kampanjen mot Preems utbyggnad är ett skolexempel.

Lars Bern

 

Göran Värmby skriver:

När jag för ett halvår sedan såg ett reportage i Västnytt om den planerade utbyggnaden av Preems raffinaderi i Brofjorden blev jag häpen. Folk i Lysekil oroade sig för att vinden ofta ligger på och kan sprida de stora koldioxidutsläppen till samhället. Utan några speciella kommentarer från reportern. Lite märkligt med tanke på att koldioxiden är en livsviktig gas och byggstenen för all växtlighet. Har alarmismen och skrämselreportagen i media gått så långt att många tror att de så kallade växthusgaserna är giftiga och skadliga för människan?

Visst, vi behöver minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser eftersom de flesta forskare anser att de bidrar till den pågående uppvärmningen. Frågan är i hur hög grad, något som det finns olika uppfattningar om.

Vad som är helt odiskutabelt är dock att vi inte kan hålla på att förbruka ändliga resurser. Vi måste också konstatera att Preems dubblering av sina koldioxidutsläpp är synnerligen omfattande och kommer att bli den största punktkällan i landet om utbyggnaden genomförs.

En annan sak som förvånar mig är hur lite som kommer fram i debatten om de fördelar och miljövinster som Preems utbyggnad innebär. Hela ärendet är kopplat till en av världens genom tiderna mest omfattande och efterfrågade miljöåtgärder: sänkningen globalt av svavelhalten i fartygsbränsle efter beslut av FN´s maritima miljöorgan IMO för några år sedan. En åtgärd som kan rädda 10 000-tals liv och stoppa naturförstörelse i en tidigare ej skådad omfattning.

”Över en natt” – från den 1 januari 2020 – kommer ett utsläpp av svavel som motsvarar i storleksordningen 5-6 gånger EU´s totala landbaserade utsläpp av svavel till luft att elimineras. Även utsläppen av cancerogena partiklar med mera kommer att minska kraftigt.

Det Preem vill göra är en av de viktigaste åtgärderna i sammanhanget: rena ”vid källan”, det vill säga ”plocka ur” svavlet ur den så kallade restoljan som används som fartygsbränsle – eller Bunker C som den populärt kallas – och göra om den till lågsvavlig lågaromatisk bensin och diesel, varav en del kan bli fartygsbränsle.

Skälet är att marknaden för Bunker C kommer att minska eller försvinna helt medan marknaden för bensin, diesel och lågsvavliga bränslen är fortsatt intressant. Att Preemraff i Brofjorden är ett av de raff som har Europas högsta avsvavlingskapacitet är säkert okänt för många. Totalt kommer Preem att avskilja ca 150 000 ton svavel per år – som annars skulle förorena luft och miljö – och istället sälja det som prima råvara för tillverkning av svavelsyra. En klockren så kallad ”cirkulär” åtgärd. Denna mängd svavel motsvarar nästan dubbla Skandinaviens landbaserade utsläpp av svavel.

Det bästa vore om fler raffinaderier gjorde samma sak, det vill säga omvandla ett ”avfall” till användbara bränslen. Ett alternativ för sjöfarten är att fortsätta med ”Bunker C” och installera rökgasrening, det vill säga en ”end-of-pipe-lösning” som i huvudsak innebär att ”skiten” tvättas ut med en skrubber rakt ner i havet.

Utsläppen från Preems två raffinaderier på Västkusten av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxider är 20, 70 respektive 90 procent lägre per producerad enhet än motsvarande medelraffinaderi i Europa. Även på vattensidan har Preem betydligt lägre utsläpp än övriga 89 raffinaderier i Europa. Därför har just Preemraff goda förutsättningar från miljösynpunkt att bygga en ”omvandlingsanläggning” för restolja.

Det kan också konstateras att Preem var ett av de första oljebolagen som började producera förnybara fordonsbränslen med tallolja från skogsindustrin som råvara. Nyligen gick man ut med att man siktar på att helt ersätta råolja med skogsavfall och andra förnybara råvaror.

Även när det gäller den egna fartygstrafiken har företaget varit en föregångare ifråga om miljökrav. Företaget driver dessutom ett projekt om att avskilja ca 30 procent av raffinaderiets utsläpp av koldioxid genom Carbon Capture Storage-teknik med driftstart 2025.

Är det därför kanske så att fördelar överväger nackdelar med den aktuella utbyggnaden – om man ser till fler miljöaspekter än bara klimatet. Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers och tidigare engagerad i FN´s klimatpanel menar att Preems utsläpp av koldioxid med fördel kan regleras via EU´s system för handel med utsläppsrätter. Det innebär att företaget måste köpa utsläppsrätter av någon annan, som då måste minska sina utsläpp. Därmed blir EU´s totala utsläpp av koldioxid oförändrat. Även detta tycks vara svårt att förstå och diskutera i den svenska debatten.

Göran Värmby

bilden hämtad från Wikipedia