Redan när Thomas Edison anlade sitt Pearl Street kraftverk i New York City i 1892, använde han kol som bränsle, inte trä. Trä kunde inte ens då konkurrera med kostnaden för kol och det kan det fortfarande inte. Förbränning av olika former av biomassa betraktas allmänt som klimatmässigt hållbart och särskilt i Europa åsätts det noll utsläpp av koldioxid. Men frågan är hur korrekt det verkligen är.

Idag producerar Europa 17 % av sin energi och 29 % av sin el från s.k. förnybara källor. Biomassan står för cirka 19 % av den el som genereras från förnybara energikällor. Sedan år 2000 har Europas biomassaförbrukning för energiproduktion gått upp med 84 %.

Till exempel stod biomassabränsle för 18 % av Danmarks El år 2017. Under de senaste två decennierna har Danmark minskat produktionen från koleldade kraftverk och ersatt det med biomassadrivna anläggningar. Sedan år 2000 har Danmarks användning av kolbränsle i elproduktion minskat med 63 %. Medan användningen av biomassa för elproduktion ökade med en faktor fem, vilket nästan exakt ersatt minskningen av kolproduktionen. Omkring tre fjärdedelar av den biomassa som konsumeras av Danmark är trä, det mesta är importerat.

Hållbarheten för biomassa är tveksam och det styrs främst av den naiva uppfattningen att allt du odlar måste vara hållbart. Men förbränning av ved avger långt mer koldioxid än kolförbränning per kWh.

En studie år 2012 av energiekonomin för olika bränslen uppskattades det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från förbränning av amerikansk biomassa till ca 1,67 ton CO2 per MWh genererad El, eller 50 % till 85 % högre än utsläppen från en koleldad anläggning. I en jämförelse av CO2-utsläpp från eldning med naturgas och biomassa blir det mer än tredubblade CO2-utsläpp.

Trots dessa mycket välkända siffror, räknar varken den amerikanska Environmental Protection Agency (EPA) eller Europeiska kommissionen (EU) med CO2-utsläpp från kraftverk som förbränner biomassa. EPA angav år 2009 att ”den CO2 som avges från förbränning av biomassa-baserade bränslen ökar inte atmosfäriska CO2-koncentrationer, förutsatt att det biogena kol som släpps ut kompenseras av upptag av CO2 till följd av tillväxten av ny biomassa.” EU hävdade år 2007 att ”biomassa anses vara CO2 neutral. En emissionsfaktor på 0 skall tillämpas på biomassa.”

Tanken att brinnande biomassa är ”koldioxidneutral” härstammar från en inventering av växthusgaser i ett papper från IPCC år 1996. Man antog att när träd växer, absorberar de lika mycket CO2 som frigörs när de bränns i ett biomassakraftverk. Om det är korrekt skulle ersättning av kol med trä minska nettoutsläppen.

Men i ett yttrande från Europeiska miljöbyrån år 2011 beskrevs ett ”allvarligt fel” i redovisningen av växthusgaser. Antagandet om koldioxidneutralitet stämmer inte eftersom när skogar avverkas för att ge flis för kraftverk, frigörs redan stora mängder koldioxid från död biomassa som blir kvar och ruttnar. Det tar flera årtionden av trädåterväxt för att återabsorbera utsläppt CO2 från mark och förbränningsanläggningar. Eftersom klimatalarmisterna menar att vi redan fram till 2030 måste reducera utsläppen av koldioxid kraftigt för att undvika en klimatkatastrof, leder den ökande biomassaförbränningen i realiteten till kraftigt ökande CO2-utsläpp fram till dess i jämförelse med fortsatt fossilförbränning – inte minskande.

Satsningen på biobränslen är med andra ord fullständigt kontraproduktiv.

De utsläppssiffror som EU rapporterar är helt felräknade. Eurostat rapporterar att Europas utsläpp av växthusgaser sjönk med 16 % från år 2000 till år 2016. Men då nollställde man felaktigt utsläppen från anläggningar som förbränner biomassa och utsläpp från fordons biobränslen. Europeiska nationer kommer inte att låtsas om detta uppenbara fel rörande utsläpp från biomassa, eftersom redan svåra klimatmål då skulle bli helt omöjliga att uppfylla.

Som bränsle innehåller trä mindre energi och är dyrare per kWh än kol eller naturgas. Kol innehåller cirka 46 % mer energi per ton än trä eftersom trä är delvis oxiderat (C12H22O11)n och mindre tätt än kol (CnH2n+2). Mer än dubbelt så mycket trä krävs för att producera samma antal kWh.

I USA går biomassaanläggningarna inte bra. Tack vare subventioner och klassificeringen som ”koldioxidneutralt” fördubblades antalet amerikanska kraftverk nästan mellan år 2003 och år 2016, från 485 till 760. Men år 2017 genererades endast 1,1 % av amerikansk el från biomassa.

Ett av de största industriella utsläppen av koldioxid i Europa är det engelska Drax kraftverket i North Yorkshire. Drax anläggningen producerar 3.900 megawatt el, cirka 6 % av Storbritanniens elförsörjning. Tidigare konsumerade kraftverket 36.000 ton kol per dag.

Av klimatpolitiska skäl har fyra av de sex Drax generatorerna konverterats till att bränna flis under de senaste sju åren, till en kostnad av £700.000.000 ($1.000.000.000). Detta hyllas som ”den största dekarboniseringsprojektet i Europa”. Anläggningen förbrukar nu ca 9.000.000 ton träflis per år, levererade från USA och Kanada.

Uppskattningsvis 12.000 kvadrat km skog behövs årligen för att mata den glupska Drax anläggningen. Nyplanterade träd kommer uppskattningsvis att ta 50-100 år att återuppta den emitterade koldioxiden beroende på var man odlar, och då är ju redan klimatkatastrofen ett faktum enligt alarmisterna. Och katastrofen har påskyndats av biobränsleanvändningen.

Det förhåller sig i stort sett likadant med alla växtbaserade biobränslen som med vedeldningen. Slutsatsen landar i att klimatpolitiken istället skyndsamt måste börja inriktas på ny kärnkraft om man menar allvar med minskande CO2 utsläpp, men den slutsatsen lyser med sin frånvaro i den politiska debatten. Är det någon som innerst inne verkligen tror på alla domedagsprofetior om klimatet, eller handlar klimatpolitiken egentligen om något helt annat? För det måste väl även bland våra ansvariga politiker finnas någon som kan räkna?

Lars Bern

 

Denna krönika är baserad på en artikel av Steve Goreham.