Jag efterlyser skyndsam forskning rörande C-vitaminets roll vid Covid-19 infektion eftersom vitaminet av allt att döma är viktigt.

För att förstå C-vitamins betydelse vid behandling av svåra infektioner som Covid-19, är det viktigt att veta att närvaro av C-vitamin är av central betydelse för att stressmekanismerna, immunförsvaret eller nervsystemet skall fungera. Jag har inte stött på någon sådan forskning eller vetenskaplig analys i det intensiva rapportflödet från forskarvärlden under pandemin, mer än en fallbeskrivning av Sture Blomberg (där hittar ni även en rad viktiga referenser).

Blomberg skriver bl.a. om intravenös behandling med C-vitamin att när C-vitamin ges intravenöst omvandlas det till en pro-oxidant, som dödar alla slags virus, merparten av alla bakterie-arter och vissa svamp-arter i blodet. Han påpekar att det inte är för inte som askorbinsyra använts som konserveringsmedel vid brödbak sedan lång tid tillbaka.

Vid så höga plasmakoncentrationer, som man uppnår vid intravenös behandling, bildas superoxid i den extracellulära vätskan som i sig själv genererar andra radikala metaboliter som förmodas ge den virucidala och bakteriocida effekten. Mekanismen bakom detta skeende är enligt Blomberg ännu dock inte helt klarlagd. Detta skulle emellertid kunna förklara de omedelbara och annars oförklarliga uppklarningar på lungröntgen som man kunnat konstatera i vissa fall.

Eftersom askorbinsyran från blodbanan lätt passerar intracellulärt utan några kvantitativa begränsningar med hjälp av SVCT2 (Sodium dependent Vitamin C Transporter 2), så kan man spekulera över om denna snabba uppklarning på lungröntgen kan bero på, att virus och bakterier snabbt dödas när av askorbinsyran skapad väteperoxid, superoxid, hydroxylradikaler m.m. tränger in i alveolernas pneumocyter i stor mängd.

Människan kan inte som övriga djur producera sitt eget C-vitamin och är därför helt beroende av vad hon kan få i sig utifrån. Men här finns klara begränsningar, främst beroende på att det protein, SVCT1, som transporterar C-vitamin från tarmen in i blodet, har låg kapacitet och inte anses klarar av att transportera mera än maximalt 0,5 g/dygn över tarmens slemhinna – oavsett hur mycket frukt, bär eller tabletter C-vitamin man stoppar i sig. Nivån kan dock optimeras genom att sprida intaget över dygnet. Den mängd man får i sig via maten räcker oftast när man är frisk. Den kan däremot bli mycket kritisk vid sjukdom och i det närmaste katastrofal om man skulle drabbas av sepsis eftersom behovet av antioxidanter då är mycket stort och C-vitaminet därför snabbt konsumeras. Det har nämligen varit känt sedan 20 år att akut sjukdom, endotoxemi och sepsis ger akut brist på Vitamin C, uppmätt som låga serum- och intracellulära nivåer. Ett alternativ till intravenös injektion är att inta liposomal C-vitamin, där vitaminet är inkapslat i små fettlösliga liposomerer som lättare tas upp.

Studier av djur som bildar sitt eget C-vitamin i levern visar att vid stress och sjukdom kan produktionen av vitaminet tiodubblas eftersom kroppen då förbrukar det i snabb takt, precis som hos människa. Ett djur av människostorlek bildar när det är friskt ca. 10 g per dygn, medan när det är sjukt eller stressat så går bildningen upp till över 100 g per dygn.

I en studie på 14 kritiskt sjuka kirurgiska patienter varav två med septisk chock var vitamin C nivån så extremt låga som (6,1±1,7 micromol/L), vilket är klart under den nivå då man drabbas av skörbjugg. I fyra andra studier på kritiskt sjuka sepsis-patienter var vitamin C värdena också extremt låga och på vissa patienter t.o.m. omätbara.

Mot den beskrivna bakgrunden är det kanske inte så förvånande att konstatera att de Covid-19 patienter som blir kritiskt sjuka efter ett tag, verkar bli det därför att det bildas en massa små blodproppar i lungorna och andra organ. Dessa blodproppar kan hypotetiskt misstänkas bero på, att grav brist på C-vitamin i kroppen efter några dagars sjukdom orsakar en massa små skörbjuggsliknande blödningar i kroppens blodkärl. Jag har ingenstans i rapporteringen sett att denna förklaring till de uppkomna konstaterade blodpropparna, skulle kunna knytas till akut C-vitaminbrist.

Detta måste bli beforskat för att bättre förstå effekten av denna nya smitta. Frågan jag ställer mig är, vilka forskare vågar studera detta med tanke på att läkare som rekommenderat höga doser C-vitamin blivit anklagade för kvacksalveri av skolmedicinare och industrins lobbyister i tidningsartiklar? Här har vi ytterligare ett exempel där skolmedicinens skygglappar när det gäller vitaminer, kan komma att förhindra framtagningen av enkla billiga profylax mot och behandling av Covid-19 som skulle kunna rädda tusentals liv.

 

Lars Bern

 

Om ni vill fördjupa er kan ni läsa min bok ”Den Metabola Pandemin”. Om ni vill stödja Riksföreningen för Metabol Hälsa ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441