Efter det jag flyttade tillbaka till Sverige efter ca 30 år utomlands, har jag köpt ett hus i Småland. Eftersom jag översköljdes med reklam för solceller (exempel) från min elleverantör och andra beslutade jag mig för att försöka vara miljövänlig. Jag har försett huset med solceller. 12 paneler på ”gästhuset” och 24 paneler på ”huvudbyggnaden” sammanlagt ca 60 kvm och en teoretisk sammanlagd maxeffekt av ca 10 kW. Kalkylen från elleverantörerna var, att jag skulle kunna producera ca 10,000 kWh per år, ungefär lika mycket, som huset förbrukade då jag köpte det. Installationen skulle kosta 205,000 inklusive moms och efter det staten avstått från momsen (”Bidrag”) 165.000. Installationen kontrakterades och ansökan till länsstyrelsen om bidrag gjordes i början av februari 2019. Installationen gjordes under maj 2019 och kopplades på elnätet den 20de maj 2019, så nu har jag ett års erfarenhet. Och jag skall nu redogöra för mina förstaårserfarenheter.

Kalkyler

Min kalkyl delar jag upp i en marknadsmässig kalkyl och en planekonomisk kalkyl. Elmarknaden på grossistnivå är ju till stor del marknadsmässig, medan den på individnivå är i högsta grad planekonomisk.

Vad som förvånar mig en hel del hur elbolagens propaganda liknar Systembolagets: ”Följ våra råd, så du kan använda så lite som möjligt av våra produkter”. De sprider också mängder med tips hur man skall spara på deras produkter. Så reagerar inte en frisk marknad och det visar ju också att försäljning av kWh är en ointressant inkomst för dem. Pengarna tjänas istället på ”Linjeavgifter, Abonnemangsavgifter och kontraktskostnader” och andra fasta avgifter. För med dessa avgifter har ju bolagen en monopolställning. En bra liknelse är ju också telebolagen, där samtalsavgifterna blivit mer och mer ointressanta.

Eftersom mitt kontrakt med EON löper ut snart har jag börjat titta mig omkring. Träffat på en hel del mycket oseriösa försäljare från bland annat Vattenfall och Göta energi. Jag undrar, om det finns någon i den branschen, som är seriös? Jag får se, vem det blir, när det blir dags.

Marknadsmässig kalkyl

En marknadsmässig kalkyl är lätt att göra. Om jag producerar 9,150 kWh per år och grossistpriset på el under sommaren var i år max 0,25 SEK per kWh i södra Sverige, vilket gör att min anläggning producerar el i grossistledet för max 2.300 SEK per år.

Sedan tjänar jag ju en del på att undvika elbolagets påslag på den elen, ca 1864 kWh, som jag producerar och förbrukar själv mestadels under sommaren. På marknadsmässiga villkor uppgår den inkomsten säkert idag till ytterligare 2,500 SEK inklusive elbolagets påslag och skatter.

Investeringen var på ca 164,000 SEK. Om man skriver av detta på 25 år (väl bortom min återstående livslängd) så blir avskrivningskostnaden ca 6,560 SEK per år.

Sedan skall jag ju ha lite ränta på pengarna. Om jag önskar 4%, på beloppet efter avskrivningar borde jag ju få på detta konto ca 6,560 SEK per år i början och allteftersom beloppet skrivs av och blir det mindre och mindre. Låt os räkna med ett genomsnitt på hälften, 3,280 SEK per år. Och om jag skall nå detta, borde jag ju producera en inkomst på minst ca 10,000 SEK per år, så förlusten blir ju i en marknadsmässig kalkyl ca 5,200 per år. I industrin finns det ju inte något företag, som har en kalkylränta på anläggningsinvesteringarna på bara 4%, utan 8% är nog minimum.

Eftersom man inte vet hur de marknadsmässiga priset på el utvecklas, är det ju svårt att sia om en långtidskalkyl. Den senaste tiden har ju elpriset varit rekordlågt, ca 10-örigen per kWh. Jag har ju i min kalkyl inte räknat med några underhållskostnader. Så vitt jag vet, har ju inte växelriktare, som är en dyr komponent, evigt liv. Återigen politikernas manipulerande utgör ju en stor osäkerhetsfaktor.

Hur skall man sälja in detta till det svenska folket? Genom att göra en

Planekonomisk kalkyl

Hur skall man få folk att investera i solceller? Man manipulerar marknaden med avgifter och skatter. Det gör man genom att starta ett ”Ponzi-system” uppkallat efter en italienare, som gjorde det först. Detta är ett ”Ebberöds banksystem”, där man subventionerar utlovade avkastningen till insättare med insättningar från andra investerare.

Hur gör man detta? Jo man tillämpar ”Någonannanism” och lägger en massa skatt på elen för alla människor och sedan tar man av dessa skattepengar och ger till mig. Så länge få personer har solceller fungerar det ju. Men hur går det när alla villaägare har skaffat dem och hyresgästerna måste subventionera oss villaägare med exorbitanta elskatter.

Vi kan ju börja med ”investeringsbidraget”, som när jag ansökte om det och då beställde anläggningen, var 30% dvs 61,500 SEK. Sedan ligger länsstyrelsen på ansökan i 10 månader, för man visste väl att bidraget var under diskussion och när det till sist betalades ut, har bidraget sjunkit till 20%. Dvs staten har avstått från momsen och jag är grundlurad på ca 20,000 SEK.

När vi sedan tittar på inkomsterna från elproduktionen.

Vi kan börja med den el jag producerar själv och förbrukar ca 1,900 kWh och som jag inte behöver köpa. Det blir ca 1,40 Sek per kWh eller ca 2,600 SEK inklusive skatt och moms.

Sedan säljer jag resten ca 7,300 kWh till elbolaget för ca 0,30 SEK per kWh vilket ger ca 2,200 SEK per år plus en uppstartpremie om 1,00 SEK per kWh under första året dvs i år ytterligare 7300 SEK

Sedan lär man få en skatteåterbäring på den el man sålt om ca 0,60 SEK per såld kWh. Så länge det är sant så inbringar det på min produktion av ca 7,300 kWh för avsalu ytterligare ca 4,400 SEK.

Hur ser då i sammanfattning kalkylen ut det första året, när man räknar in alla skattetransfereringar?

Investering                                                205,000

Investeringsbidrag 20%                             41,000

Netto investering                                    164,000

Kostnader

Avskrivning 25 år                                         6.560 per år

Servicekostnader t.v.                                            0

Ränta på invest. 2%                                      3,280

Total kostnad                                                9,840

Inkomster

Såld el 7,300 kWh                                          2,200

Skatteåterbäring                                           4,400

Inbesparat på egen prod.                            2,600

Tillfällig premie                                            7,500

Total inkomst                                             16,700

Vinst för första året                                    6,860         

Första året har således givit ett positivt bidrag till min investering, men när den tillfälliga premien från EON faller bort efter 12 månader kommer projektet att visa en nollvinst eller en liten förlust. Hur mycket det blir, är ju oerhört beroende på hur priser och skatter på el utvecklas de kommande åren. Hur länge kan man räkna med att staten fortsatt ger ett skatteavdrag för producerad el? Med all sannolikhet kommer år 2 att ge en förlust. Beroende på låga elpriser och avskaffad ”premie”.

Staten kommer givetvis att se till att subventionerna minskas i takt med att elpriserna och skatterna ökar. Man får ju inte tjäna för mycket. Involveringen av skattemyndigheten tyder ju på att man förbehåller sig rätten att intervenera i systemet. Man kan absolut inte lita på att politikernas löften innehålls någon längre tid, det har ju ändringen i investeringsbidraget visat.

Slutsats

Min slutsats är, att investeringar i solceller i Sverige, är en mycket tveksam investering.

I en marknadsmässig kalkyl kommer det aldrig att gå ihop sig, om man inte antar att skatter och priser på el under sommaren stiger till absurda nivåer. Regeringen gör ju sitt bästa, för att detta skall hända, genom att fasa ut kärnkraften. Om priserna stiger till absurda nivåer, så tycker jag mycket synd om svensk elintensiv industri med åtföljande kollaps av välfärden.

I en planekonomisk kalkyl kan ju allt hända beroende på vilket parti, som för tillfället sitter vid köttgrytorna och jag litar inte ett ögonblick på svenska politiker. Just nu ger ju investeringen ett positivt bidrag, men hur blir det nästa år? Jag får väl återkomma om det.

Hur ser propagandan ut i svensk press. Förutom elbolagens hurtiga tillrop förkommer det ju en hel del artiklar i olika tidningar, som propagerar för solceller. Ett exempel är här. Enligt min mening saknar en artikel av det här slaget helt relevans. Bara påståendet att solparken de refererar till kan försörja 1300 villor är ju häpnadsväckande. Vilka villor förbrukar bara 5,000 kWh per år. Mitt relativt nya och välisolerade hus drar ungefär det dubbla och då drivs spisen med gas. Hur många minuter per år kan dessa villor försörjas? Måste säga att den akademiska standarden i Sverige tycks ha sjunkit rejält medan jag bott utomlands.

En realistisk artikel finns här. Om hur Tyskland har överinvesterat i förnyelsebar energi och konsekvensen av det. Även BBC har låtit en del kritiker komma till tals här.

Vad vi borde göra i Sverige är att satsa mer på vattenkraft. Sverige har ju tillsammans med Norge en unik fördel i detta avseende. Det finns fortfarande några outbyggda älvar och de befintliga vattenkraftverken kan säkerligen förbättras och kanske kan dammarna förstoras så de håller mer vattenreserver. Ökar man sedan förmågan att exportera el, kan ju detta bli en stor inkomstkälla. Sedan kan man ju fundera på om det är så klokt att skrota kärnkraften. Men skall vi vara en ”ekologisk stormakt” borde vi ju ta en funderare på vad, som är bäst för Europa, inte bara tänka på Sverige. Sedan kan man ju ha olika åsikt om koldioxidens inverkan på klimatet, men det råder väl lite tvekan om, att vattenkraft är hälsosammare än kolkraft.

Kineserna, som ju tillverkar de flesta solcellspanelerna, skrattar nog hela vägen till banken. Läste nyligen att även vindkraftsföretagen i Sverige har ekonomiska problem och ropar på mer subventioner. Var skall det sluta?

Det vore intressant att veta hur många kWh det går åt att producera en solcellspanel och att transportera den till Sverige. Hur många år tar det att återvinna den energi, som gått åt att producera den?

Till sist

Vilka människor är det som investerar i solcellanläggningar. Antingen är man ekonomiskt mycket outbildad, miljöfanatiker eller så har man tillräckligt med pengar för att köpa en skrytanläggning. Vilken kategori jag tillhör får ni gissa själva.

Allra sist

The difference between men and boys

Is the price of their toys

 

Anders Thorén