Ischemisk hjärt-kärlsjuklighet
I en kommentar till min senaste krönika om frukt och blodsocker blev jag uppmärksammad på en minst sagt anmärkningsvärd och åtta år gammal studie rörande den samverkande effekten av frukt och grönt och fet respektive mager kost. Jag har tidigare missat den studien som faktiskt är oerhört intressant.
Studien är utförd av MD Sara Holmberg och redovisades i Läkartidningen. Holmberg skriver att en hög andel mättat fett i kosten sedan 1950-talet har ansetts bidra till hjärt–kärlsjukdom. Allt fler studier talar nu emot detta paradigm. I en metaanalys, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, inkluderande 21 prospektiva epidemiologiska studier (347 747 individer) slår författarna fast att det inte finns något samband mellan intag av mättat fett och hjärt–kärlsjukdom generellt och inte heller för kranskärlssjukdom eller för stroke.
Jag har tidigare skrivit om en färsk metaanalys gjord av de svenska forskarna Björn Hammarskjöld, Uffe Ravnskov, Tore Schersten och Ralf Sundberg tillsammans med tretton andra forskare. Den studien visade att hög halt av det blodkolesterol av det som av skolmedicinen kallas det onda kolesterolet (LDL), kunde förknippas med en lägre dödlighet än låga halter av detta kolesterol, vilket går stick i stäv mot vad skolmedicinen predikat i decennier. Den falska hypotesen har sedan skolmedicinen lagt till grund för en mycket omfattande förskrivning av farliga statiner för att sänka kolesterolet.
Holmberg skrev vidare att vi har i en kohortstudie med medelålders svenska män som följts under tolv år undersökt matvanors betydelse för risken att vårdas på sjukhus eller avlida på grund av ischemisk hjärtsjukdom. Av 1 752 män som inte tidigare legat på sjukhus på grund av hjärtsjukdom utvecklade 138 män ischemisk hjärtsjukdom under uppföljningsperioden.
Bland de män som vid baslinjen uppgett att de åt frukt och grönsaker dagligen i kombination med mycket mejerifett (smör, grädde och fet mjölk) utvecklade endast 3,1 procent ischemisk hjärtsjukdom jämfört med 13,3 procent bland dem som uppgav ett lågt mejerifettintag i kombination med frukt och grönsaker. Bland dem som inte åt frukt och grönsaker dagligen, vilket var en majoritet av männen, hade intaget av mejerifett ingen inverkan på risken att utveckla hjärtsjukdom.
Den låga risken att utveckla ischemisk hjärtsjukdom hos de män som åt frukt och grönsaker dagligen i kombination med mycket mejerifett var statistiskt säkerställd (oddskvot 0,39; 95 procents konfidensintervall 0,21–0,73) också efter justering för ålder, BMI, LDL, systoliskt blodtryck, fysisk aktivitet och rökning.
Bevisen för att skolmedicinen varit på villovägar beträffande såväl fet kost som betydelsen av måttligt förhöjt blodkolesterol är mycket starka. Att Holmbergs studie inte fått mer uppmärksamhet kan i mina ögon bara förklaras av att det finns starka ekonomiska intressen inom skolmedicin och läkemedelsindustri som vill dölja dessa tydliga vetenskapliga fakta.
Det Holmbergs studie visar är att bl.a. en rad antiinflammatoriska effekter av att äta mycket frukt och grönt i kombination med ett intag av rikligt med animaliskt fett har en tydligt positiv effekt på människors hälsa. Detta är helt logiskt eftersom en sådan kost av allt att döma ligger betydligt närmare det våra friska förfäder en gång åt. Att lågfettkosten verkar öka dödligheten beror sannolikt på att de som äter den istället täcker sitt kaloribehov med mer kolhydrater.
Det moderna samhällets stora övergång till en kost rik på blodsockerhöjande socker och andra kolhydrater är den viktigaste orsaken till dagens växande metabola pandemi.
Riksförening mot metabola sjuklighet
Mitt upprop strax före nyår om bildande av föreningen fick ett positivt mottagande och många har anmält ett intresse av att medverka.
För att komma igång med arbetet att skapa föreningen kommer vi att ordna ett första ”konstituerande” möte i Tullhuset på Dalarö söndagen den 12 mars kl. 13.30. Jag hoppas att så många som möjligt kan ta sig ut till Dalarö den söndagen. Om ni vill vara med, sänd en anmälan till mig på mejladressen larsbern@live.se. Det finns några platser kvar.
Gynna Kostfonden för ökad kunskap om kost och hälsa.
Vi som har diabetes 2 skulle gärna vilja veta om det är BAADE frukt och grönsaker som behövs eller om det räcker med enbart grönsaker? Som tidigare angetts här innehaaller dagens fruktutbud alldeles för mycket kolhydrater.
GillaGilla
Jag tror att det räcker med att äta rikligt med olika överjordgrönsaker, bär och nötter. Någon hel frukt då och då skadar inte heller.
GillaGilla
Men rötter har väl människan alltid ätit, särskilt kokta? (Efter att människan lärde sig behärska elden – homo erectus för ca 500 000 år sedan). Kålrot är ju en typiskt nordisk rot som växer bra här. Kan tänka mig att vikingarna åt kålrot, kål, lök och bär (som förmodligen barnen fick plocka) och äpplen lite längre söderut förutom fisk, kött och mjölkprodukter (de var ju huvudsakligen boskapsskötare och jägare och inte så mycket odlare här uppe i norr efter att de blivit bofasta). Men köttet var oftast konserverat (genom saltning, torkning mm) i varje fall på medeltiden.
Mvh
Ina
GillaGillad av 1 person
Flest antioxidanter etc. fås nog i Sverige genom blåbär. Köper torkade blåbär som äts med grädde vilket var en delikatess redan när vi var små!
Om torkningen hårdnat bären låt dom ligga i grädde kanske en timme och ät sedan med vispgrädde. Blåbären innehåller en hel del fettlösliga nyttigheter som karonetener vilka absorberas med hjälp av grädden. Dessa går rakt igenom de som fortfarande följer nyckelhålsmärkningen, men blåbären innehåller turligt nog även vattenlösliga nyttigheter.
GillaGillad av 1 person
Men det är ju inget annat än den gamla `kostcirkeln` som man lärde sig i grundskolan i början på 1960-talet. Den har vi alltid hållt oss till.
GillaGilla
Der er jo en kjent studie, og bilde, av to hamstere. Ene smellfeit etter å ha spist fett + sukker og den andre ikke fet, etter bare å ha spist sukker. (Eller var det fett??)Vel, poenget er at de to sammens lagrer fett i kroppen…..fruktose + fett mao er ikke d samme…..og dette gjaldt jo hamstere da…..
GillaGilla
Tack att du kämpar på, Lars. Jag vill rikta blicken mot läkarna. De berövade morfar livsuppehållande åtgärder 1986. En läkare punkterade min trumhinna tre gånger och varje gång var jag blind i flera sekunder. Jag har bara ett fungerande öra. Innan en av mina döttrar föddes, fick vi veta att vi var på väg att få en son. Jag misstror läkarna.
GillaGillad av 1 person
SUPERVIKTIGT!
Snälla– lyssna på detta!
(Tålamod behövs för den första delen)
GillaGilla
GillaGilla
Utmärkt information. Stämmer väl med min erfarenhet. Det är ju beprövade livsmedel tillverkat av den bästa producenten, naturen.
GillaGilla
Jag känner också att frukt och grönt behöver preciseras i proportioner. Att äta mycket söt frukt tillsammans med fett låter som ett recept på insulinjojo och fetma.
Spenat, Biff och kryddsmör är mer min melodi.
GillaGilla
Nej nej nej. Det där tror i alla fall inte min kropp på. Frukt varje dag och mycket fett. Då skulle jag ”vara där igen”. Grönsaker? ja.
GillaGilla
LCHF med andra ord!
GillaGillad av 1 person
Exakt Göran.
GillaGilla
sista åren måste jag erkänna att jag ätit uselt men det har inte alltid varit så. när jag tränade och stod i som värst så tyckte jag att det oavsett fördelning mellan energislagen så var det mängden extra grönsaker som gav resultaten viktnedgång och allmän energi. jag tror absolut inte att vi ska/behöver äta några större mängder ”snabba” kolhydrater men för de som tränar extremt hårt och frekvent så gör väl placerade intag av kolhydrater gott, för träningsresultaten åtminstone. frukt är godis och innehåller inte speciellt mycket mikronutrienter, (vitaminer mineraler osv.). bär däremot, de kan vara riktiga bomber av de viktiga mikronutrienterna och innehåller ofta betydligt mindre mängd snabba kolhydrater. som någon nämnde, svenska blåbär, ett verkligt super-bär! 🙂
GillaGilla
Mattihas Rath och Linus Pauling har upptäckt att hjärt-kärlsjukdom är i första hand en degenerativ sjukdom som orsakas av kronisk C-vitaminbrist.
Matthias Rath upptäckte redan 1987 att det INTE var mängden kolesterol i blodet som var ett problem, utan snarare mängden lipoprotein(a) som liknar kolesterol. Lipoprotein(a) produceras vid brist på C-vitamin.
Under istiden blev skörbjugg det största hotet för våra förfäder att överleva. Lipoprotein(a) lagar eller förtjockar artärväggen under långa perioder av C-vitaminbrist. Detta för att hindra blödningar från artärerna i kroppen, med risk för dödlig utgång.
Problemet är att dessa molekyler ger en sämre ”reparation” jämfört med när vi har tillgång till C-vitamin – varför det på sikt utvecklas åderförkalkning. Men utan egen produktion av lipoprotein(a) hade blodkärlen brustit och vi hade dött vid brist på C-vitamin.
Om dagens människor inte får tillräckligt med C-vitamin från kosten så kommer samma skyddsmekanismer att uppträda på de artärer som är mest utsatta för mekanisk påfrestning (kransartärer, halsartärer och hjärnans kärl). Det är därför de flesta infarkter sker på dessa ställen.
De behöver större mängder kollagen för att hålla sig starka och stabila och för att undgå skador och sprickor, och för att undvika att lipoprotein(a) fäster på kärlväggen. Aminosyrorna – lysin och prolin kan tillsammans med C-vitamin bidra med än större effekt.
GillaGillad av 1 person
Vid låga C-vitaminkoncentrationer är tillverkningen av kollagen och elastin nedsatt och utfällning av lipoprotein(a) hjälper till att kontrollera den resulterande instabiliteten i kärlväggen. Ökat intag av C-vitamin eliminerar behovet av lipoprotein(a) och stärker blodkärlen och därmed kan C-vitamin ersätta lipoprotein(a).
C-vitamin reparerar såret, lämnar kärlväggen slät OCH starkare. Lipoprotein(a) reparerar också skadan, men lämnar resterande ”fångare”, dvs. ett klibbigt omslag, med möjlighet till fortsatt tillväxt av plack. Om du har mer än 20mg/dl av lipoprotein(a) i blodet börjar plackbildning som orsakar åderförkalkning.
C-vitamin har en förmåga att inte bara att reparera skador men också att börja bryta upp existerande plack tillsammans med lysin och prolin. Lysin binder till receptorer på lipoprotein(a) och gör den mindre klibbig så att den inte fastnar på kärlväggen. Lysin och prolin kan binda till redan fastnat lipoprotein(a) i kärlväggen och frigöra den och därmed minska plackbildningen på väggen.
Högt intag av socker/kolhydrater gör att vi inte kan tillgodogöra oss C-vitamin. Djur som gör sitt eget C-vitamin använder glukos som råvara, och C-vitamin och glukos molekyler är likartade. Både molekylerna behöver hjälp av insulin för att kunna tränga igenom cellmembranen och in i cellerna.
Det finns en viktig receptor kallad GLUT-1-receptor som är beroende av insulin för att tillåta både glukos och C-vitamin att komma in i cellen. Emellertid har glukos en större dragningskraft för insulinreceptorn. Detta innebär att ju större innehållet är av cirkulerande blodsocker desto mindre C-vitamin kommer in i cellen.
GillaGillad av 1 person
En fråga till den kunnige:
Vi är rikligt försedda med inhemska, naturliga barrträd: gran, tall och en; barren innehåller mycket C-vitamin – granbarrste smakar gott men
jag undrar: finns vitaminerna kvar efter uppkok?
GillaGillad av 1 person
Det var mycket intressant kunskap.
Nypon är den frukt/bär som har överlägset mest C-vitamin i svensk natur.
GillaGilla
Hur mycket C-vitamin ska man äta per dag? Och vilken sort? Är Ester-C bra?
GillaGilla
Jag tar 5 g per dag, vilket kraftigt minskat mina giktbesvär. Jag tar askorbinsyrapulver. Ester-C är säkert bra men alldeles för dyrt.
GillaGilla
Jag köper idag askorbinsyra per kilo. Normalt tar jag så där åtta kryddmått (åtta gram) per dag och som jag löser upp i ett stort glas med ljummet vatten och som jag sedan tar små klunkar av då och då under hela dygnet.
När jag nu kände i halsen att en förkylning var på gång ökade jag dosen till upp emot 30 gram under några dagar på detta sätt och detta verka ha fungerat när jag nu inte känner någonting i halsen längre. Gränsen går där man blir lös i magen men jag har nog vant mig.
Detta är helt enligt Linus Paulings hypoteser kring förkylningar och vitamin C.
GillaGilla
Bra Göran, brustabletter är svindyrt och innehåller en massa annat än C-vitamin.
GillaGilla
Har positiv erfarenhet av stort intag av askorbinsyra varje dag. Fram till 30-årsåldern var jag ständigt förkyld/febrig. Fick ett råd att äta C-vitamin av en bekant. Tyckte det verkade hokuspokus, men varför inte, hade inget att förlora, mer än ständiga infektioner. 40 år senare har jag varit i stort sett problemfri, inte en sekund i säng pga förkylningar och liknande.
GillaGilla
Den dubble Nobelpristagaren Linus Pauling tog 10g askorbinsyra per dygn, han blev 94år.
GillaGilla
Ina Höst: ”Men rötter har väl människan alltid ätit” människan har väl alltid varit lat, av naturen. Är det enklare att äta av det som finns ovan jord, än det som finns under jord? Speciellt om man slipper det omotståndliga kokande?
GillaGilla
Jag har blåbär i frysen. Tar fram lite i sänder, lagom för2 – 3 dagar, som jag har i kylen.
Tar ett par matskedar blåbär + 1 msk skalade hampafrön + lagom med grädde. Det blir både gott och nyttigt.
GillaGilla
Hampafröna, var köper du dem? På stormarknader som fågelmat eller eko över webben?
GillaGilla
Försök med Borgeby Kryddgård
GillaGilla
Tja, jag äter mest kål, potetar och sånt under mörkartiden, gris, ko och får är bra bas i maten.
Tomat och gurka finns under vår sommar, liksom allahanda bär och svamp finns under hösten.
Inte för att vi alla ska gå ut och renraka skogen för mat, men nog mer ett litet vink åt det lokala där det odlas och djuren föds upp i vår närhet.
Varje årstid har sin karaktär, det med allt från mat till klädsel.
Det var väl allt för denna gång.
GillaGilla
Då ska vi se. Idag äggviteomelett som jag åt till frukost stekt i rikligt med smör toppad med lite ost, stekt lök, tomater och paprika borde alltså vara ganska bra? Nämnas kan att gulorna hade använts under helgen i en hemgjord beasås till stora saftiga stekar. Det var kanke inte så bra?
GillaGilla
Gulan är det nyttigaste på ägget.
GillaGilla
Då jag var barn i förra seklets mitt, åt storebrorsan och jag ofta helt nylagda och befruktade rå ägg från våra hönor, fortfarande lummiga.
Det var gott och ingen dog av det.
Var tid, sitt godis.
Det var väl allt.
GillaGilla
Animaliskt fett är det bästa vi kan äta. Det är livsnödvändigt och behövs för att vi ska få energi och byggstenar till kroppen. Det kan aldrig vara skadligt då vi var och en alltid bär minst 10 % av kroppsvikten i form av animaliskt fett. Det finns enstaka personer som bär på uppåt 400 kg animaliskt fett utan att dö av fettet, det är andra orsaker som de dör av.
Animaliskt protein är också livsnödvändigt men det räcker med ½g protein/kg kroppsvikt och dag, det räcker för att en nyföding ska tredubbla sin vikt på ett år. Vegetabiliska proteiner har för låga nivåer av enstaka livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta 5-10 gånger mer vegetabiliskt protein än animaliskt protein. Dessutom finns det för låga nivåer av protein i växter. om man ska äta de av Livsmedelsverket älskade bönorna, som torkade innehåller lika många gram protein som kött per 100 g. Men man måste äta 15 till 3 0 hg kokta bruna bönor för att motsvara 1 hg kött ur proteinsynpunkt
Kolhydrater är inte livsnödvändiga, vi behöver inte äta en enda molekyl socker för att överleva, levern gör alla sockerarter vi behöver.
Kolhydrater är giftiga, mer än 25 g glukos i blodet hos en 70 kg person orsakar akut död i glukosförgiftning. Sen vill Livsmedelsverket att jag ska äta 480 g glukos per dag, alltså försöka begå självmord minst 20 gånger per dag. Lyckligtvis kan kroppen hos en frisk person via alla försvarsmekanismer överleva Livsmedelsverkets kostråd på kort sikt. Men alltför många drabbas av fetma, sockersjuka typ 2, inflammationer, hjärt- kärlsjukdom med många flera sjukdomar.
Fruktos är 5-10 gånger giftigare än glukos så mer än 10 g fruktos bör man inte äta per dag.
Grönsaker behöver vi äta frysta eller kokta eller torkade (the och kaffe) för att få i oss alla de salter vi inte annars får i oss.
Frukt, bär och nötter bör minimeras på grund av för mycket inflammationsdrivande fruktos och omega-6-fetter
Med andra ord, ät riktig mat med kött, fisk, ägg och animaliskt fett. Lägg till grönsaker och rikligt med salt, helst äkta havssalt med högst 78 % natriumklorid (NaCl) och resten bestående av andra salter (mikronäringsämnen) . Saltet behövs för att minska blodtrycket (ja du läster rätt! Läs mer om salt http://kostkunskap.blogg.se/category/salt.html )
GillaGilla
Ja tycker det verkar som om förhöjt blodsocker o diverse hälsoproblem uppstår när man blandar kolhydrater o fett i samma måltid vilket även ger den kick man kallar matkoma vilket är ett starkt rus som är svårt att vänja sig av med.
Ett vettigt sätt att äta skulle kunna vara att äta frukt, bär o grönt utan fett under dagen o sen på kvällen äta en middag rik på fett o protein i någon form o även grönsaker som är neutrala i dom flesta fall o varken innehåller kolhydrater eller fett i större utsträckning. Vill man inte äta djur så är ju nötter, avokado o ägg bra mat.
Sen tror ja det är en fördel att vila systemet lite då o då med en dags fasta då man bara dricker vatten/färskpressad juice blandat med vatten en dag i månaden, alt en dag i veckan om man vill gå ner i vikt.
GillaGilla
Fasta är mycket bra för hälsan, det kan räcka med att äta all mat inom en tid på 6 timmar och sedan inte äta något under resterande 18 timmar.
GillaGilla
Sen tror ja det är viktigt att inte ha skuldkänslor för det man äter för det har nog också en väldigt stor effekt på hälsan, det är det som kallas för placeboeffekt.. Så kan man äta godis utan att tro att det är dåligt/farligt så kanske det inte är så farligt vem vet? Det tråkiga är att det är snudd på omöjligt att tro att godis är nyttigt utan att tvivla pga att man blivit indoktrinerad i den tron sen man va liten..
Det va ju en vis man som sa en gång att det räcker om din tro är liten som ett senapsfrö så kan du flytta berg o tror man då nånstans i bakhuvudet att godis är onyttigt är det ju kört, haha!
GillaGilla
Ät apelsin, paprika, broccoli , potatis etc och sluta mäta C-vitamin i mg varje dag.
IMO att fokusera på isolerade ämnen istället för att äta tex en apelsin eller en tomat som är ett komplext nätverk av olika näringsämnen.
GillaGilla
Tack lars bern och Göran Sjöberg.
Tyvärr kan jag inte äta askorbinsyra eftersom min mage inte tål det.
Så jag köper Ester-C. Hittills har jag bara köpt den med enbart 200 mg C-vitamin, men kommer att köpa en starkare variant framöver, men kommer ju ändå inte upp i era mastodontdoser 🙂
Jag är bara förkyld en eller två ggr om året, så jag har nog inget akut behov av mer c-vitamin. Mår bra annars också såvitt jag vet.
Äter en varierad kost, med både kött, fisk, grönsaker, frukt, bröd, ost, ägg, m.m. Ibland en chokladbit, eller en god kaka också……
GillaGilla
Ann-Margret,
Jag tror som du att man ska lyssna på sin kropp och mår man bra av något så låter det som ett vinnande koncept.
Du kan förstås göra som min hustru och neutralisera syran genom att också tillsätta lika mycket bikarbonat. Hon brukar bara ta ett enda kryddmått – 1 gram.
GillaGilla
PS.
Glömde säga att jag äter riktigt smör också. Ett tjockt lager under osten på mackorna. Gott!
Är 67 år och, åtminstone än så länge, frisk. Har ätit så här största delen av mitt liv.
GillaGilla