Varför är högutbildade friskare och lever längre?

30

Förväntad kvarvarande livslängd hos 30-åringar enl SCB.

SCB har i sin statistik visat att medellivslängden mellan personer med eftergymnasial utbildning och personer med bara förgymnasial utbildning år 2015 skiljde sig med hela sex år och att gapet mellan dessa grupper ökar. Dvs personerna med den högsta utbildningen lever allt längre med livslängden stagnerat för de lägst utbildade.

Dessa siffror är bara statistik och det är svårt att analysera vilka underliggande faktorer som är mest avgörande för de högst signifikanta skillnaderna. Låt mig lansera en hypotes.

Jag tror att det finns två viktiga olikheter mellan de två grupperna som förklarar en stor del av skillnaden. Dels har en person med god skulutbildning lättare att suga upp och sovra i all den information om kost och livsstil som väller över oss i dessa tider, dels har ofta personer med hög utbildning bättre ekonomi och därmed bättre råd att köpa nyttigare matvaror och leva ett sunt liv.

Cirka hälften av konsumenterna anser att de dyrare ekologiska matvarorna är bättre för hälsan. Dessa personer är alltså öppna för att ta till sig information om matens sammansättning och hur det påverkar deras hälsa. Går man till grupper med låg utbildning så hittar man givetvis många som inte ens kan skilja på fett, protein och kolhydrater i maten, än mindre på skillnader mellan omega-3 och omega-6 eller betydelsen av olika livsmedelstillsatser, mineraler och vitaminer. Den här gruppen är även ett enkelt offer för Big Foods intensiva reklamkampanjer som säljer skräpmat som godis, chipps och sötade läskedrycker. Det är bara att kolla vad som upptar golvytorna i våra matmarknader.

Den traditionella köparen av ekologiska livsmedel har länge varit en medelålders kvinna med högre utbildning och god inkomst. På senare tid dyker även den unga välutbildade generationen upp i statistiken. Det är grönsakerna som man tycker är viktigast att de är ekologiskt odlade (=med mer vitaminer och mindre rester från syntetiska bekämpningsmedel). Samtidigt tycker en tredjedel att köttet är den viktigaste ekologiska varan på menyn. Den välutbildade vet skillnaden mellan gräsbeteskött och fulkött från köttfabriker som kan innehålla både antibiotika och tillväxthormon. Detta gäller framför allt yngre och medelålders. Största andelen ekologiska konsumenter finns i åldrarna 30-44 år samt över 60 år. Kvinnor är generellt sett mer positivt inställda än män, kanske en delförklaring till att de lever längre än sina gubbar.

Försäljningen av ekologiska livsmedel ökar över hela västvärlden och ligger idag på 5 -10% av hela marknaden beroende på land och region. Områden med många högutbildade ligger i topp. Den svenska försäljningen av ekomat var år 2008 6 miljarder SEK och har sedan stigit till 21,5 miljarder SEK år 2015. Prognosen för år 2025 är att marknaden då närmar sig 50 miljarder SEK. Världsmarknaden ligger på 450 – 500 miljarder SEK och den ökade cirka 10 procent år 2014.

Det är mot den här bakgrunden vi skall se den intensiva propagandakampanj som drar fram i våra MSM mot ekologisk mat och ekologisk odling. Det går nästan inte en dag utan att de stora tidningarna publicerar någon artikel som försöker döda konsumenternas intresse för den nyttigare maten. Vi har även sett hur de globala livsmedelsjättarna drivit på för det turligt nog havererade TTIP-avtalet som skulle gett dem möjlighet att stoppa nationella beslut om nyttigare mat, som t.ex. sockerskatter. Vi måste inse att dessa globala mastodontföretag inte kommer att förtröttas i sitt arbete med att få totalkontroll över världens matproduktion – den största och mest lukrativa marknaden. Deras intresse för den småskaliga lokalproducerade naturliga ekomaten är minimalt.

Vad statistiken visar är att den här frågan blivit en klassfråga. Ansvariga politiker måste inse att det allt större gapet i livslängd mellan välbärgade välutbildade och lågutbildade på sikt kommer att bli ett stort politiskt problem. Visserligen har vi ett Livsmedelsverk vars uppgift borde vara att bedriva en folkupplysning som även når ut till människor med låg utbildning. Tyvärr sköter man inte den uppgiften och vad värre är så går ofta verkat i industrins ledband och upprepar kostråd som är helt kontraproduktiva.

Här krävs en från industriintressen fristående folkkampanj för att upplysa alla om vad som är nyttigt för deras hälsa och inte. Vi behöver även en fristående forskning om sambanden mellan kost och hälsa.

Stöd Kostfonden http://www.kostfonden.se/.

Björn Lomborg kommer ut som lobbyist för Big Food

16OBS-ORGANIC-tmagArticle

Den kända ekonomen Björn Lomborg drar i dagens SvD en lans för Big Foods intressen. Livsmedelsindustrin är världens största industri som jag skrev om här. Den domineras av ett drygt halvdussin globala jätteföretag kontrollerade av den i väst härskande angloamerikanska oligarkin. Under senare år har vi sett hur dessa intressen systematiskt försöker skaffa sig kontroll över hela världens livsmedelsproduktion. Spridningen av patenterade grödor och olika likaledes patenterade bekämpningsmedel över världen är ett viktigt led, handelsavtal såsom TPP och TTIP är ett annat.

Big Foods offensiv möts av ett allt hårdare motstånd på många håll i såväl västvärldens som i många utvecklingsländer. På många håll har man förbjudit deras patenterade GMO-grödor och gifter. Efterfrågan på ekologisk mat ökar kraftigt år för år och utgör ett hot mot industrimatens lukrativa marknader. Ryssland som har världens största reserver av jordbruksmark känner sig hotade av den här offensiven och har beslutat sig för GMO-förbud och massiv satsning på ekologisk odling. Här har ni en viktig förklaring till den ursinniga antiryska kampanjen från amerikanska källor och som mindre insiktsfulla svenskar för okritiskt vidare.

Detta är bakgrunden till den intensiva propagandan mot ekologiskt jordbruk och matproduktion som sprids från amerikanska källor och sedan papegojas i vanlig ordning av svenska MSM. Det är med sorg jag konstaterar att Björn Lomborg som jag lärt mig respektera i andra sammanhang, har sålt sig till den här kampanjen. Jag tror det beror på att han är ytterst dåligt påläst när det gäller detta ämne. Det tar nämligen bara någon minut att hitta forskning som kraftigt motsäger vad han skriver.

Låt mig bara peka på två studier som dels visar att ekomaten innehåller mycket mer nyttiga antioxidanter och mindre giftrester och att de ekologiska animalierna har en långt nyttigare sammansättning än animalier från djurfabriker. Där står djuren inne året runt och äter en mat som inte är deras naturliga. Djurfabrikerna gör djuren sjuka så att de ständigt står på antibiotika som är en starkt bidragande faktor bakom den snabbt ökande förekomsten av multiresistenta bakteriestammar som hotar såväl djurens som människors hälsa. På många håll produceras även fulköttet med hjälp av tillväxthormoner som människor får i sig med maten och som bidrar till den snabbt ökande metabola sjukligheten.

Lomborg levererar även svepande påståenden om en kraftigt lägre produktivitet för ekologisk produktion. Detta är till stor del en myt som beror på att industrijordbrukets jordförstörande massproduktion av tomma kalorier i form av t.ex. vete, majs och oljeväxter jämförs med om man med ekologiska metoder skall producera detsamma utan att förstöra jorden. Självklart kommer den övergång till ekologisk mat som nu sker att få ett annorlunda innehåll där skillnaden i produktivitet blir långt mindre.

Lomborg hänvisar till ett uttalande från fadern till det på sin tid undergörande s.k. Borlaug-vetet som påstås ha sagt att miljarder människor skulle bli utan mat om man går över till ekologiskt jordbruk. Problemet med Borlaugs vete är att det nu några decennier senare visar sig att hans industrivete gör miljarder människor sjuka p.g.a. dess höga innehåll av gluten. Detta anses ligga bakom en lång rad olik metabola sjukdomstillstånd.

Lomborg skriver föraktfullt att i allt väsentligt handlar ekologiskt jordbruk om att rika människor ska lägga lite av sitt överflöd på att känna sig goda. Jag har väldigt svårt att känna igen mig i det påståendet. När jag väljer det ekologiska framför Big Foods fulmat gör jag det därför att jag är övertygad om att det är bättre för min och mina näras hälsa. Att Lomborg inte ser ett samband mellan industrimaten och den pandemi av metabol sjuklighet som vi är mitt uppe i är anmärkningsvärt för att komma från en så pass bildad person.

Lomborg påstår avslutningsvis att världen behöver mer mat. Världsproduktionen av mat motsvarar idag 4000 kcal per person och dag, medan varje person bara behöver 2000 kcal. Så även på den punkten har Lomborg fel, det handlar inte om behovet av mer mat utan om att fördela den något bättre och rättvisare.

 

Industrimaten är inget annat än ett stort bedrägeri

screen shot 2014-07-07 at 10.58.44 am

Världens största industri är Big Food som genom ett intrikat nätverk kontrolleras av ett fåtal globala megaföretag där den angloamerikanska oligarkin har ett avgörande ägande. Den här industrin har seglat upp som en av världens viktigaste makthegemonier efter andra världskriget. Man har byggt sitt imperium på processad industrimat som är baserad på mycket billiga råvaror, främst i form av vete, majs (råvara för bl.a. det hälsovådliga high fructose syrup) och vegetabiliska oljor. Allt som hotar denna billiga råvarubas motarbetas frenetiskt. Det innebär att den växande marknaden för ekologisk mat och mat från naturligt gräsbete är ett stort hot mot denna mäktiga hegemoni.

När jag igår skrev om hur ett mer naturligt sätt att producera vår mat skulle befrämja såväl vår hälsa som jordens ekosystem, dök det genast upp en kommentar med en länk från Kellogg Foundation som mångordigt försöker misstänkliggöra dessa naturliga metoder. Personer ur familjen Kellogg är några av dessa hyperrika amerikanska oligarker som kontrollerar Big Food, man har ju t.o.m. gett namn åt en rad av de livsmedelsprodukter som gör människor metabolt sjuka. Den länken var uppmuntrande, eftersom den visar att de tankar som framförts i boken Grass-Fed Nation är på rätt spår.

Den som följer samhällsdebatten kan själv lätt konstatera att elitens medier numer överflödas av artiklar och debattinlägg som försöker övertyga konsumenterna om det meningslösa i att köpa ekologisk mat. Varje gång jag skriver om detta eller lägger ut länkar om ekologisk mat på Facebook, dyker det alltid upp troll som försöker förminska värdet av den naturliga maten. Man underblåser givetvis även veganers och klimatalarmisters farliga propaganda mot animalisk mat som ju hotar tränga undan den processade industrimaten.

Självklart känner Big Foods mycket mäktiga ägare en stor oro över den stadigt ökande efterfrågan på ekologisk och mer naturlig mat. Självklart vet Ryssland att detta är en av den styrande amerikanska oligarkins känsligaste akilleshälar. Att Ryssland proklamerat att man förbjuder GMO-produkter och att man tänker ställa om sitt jordbruk till ekologiskt är givetvis en viktig del i kraftmätningen mellan USA och Ryssland.

Hur förhåller det sig då i verkligheten? Officiella mätningar av näringsinnehållet i form av viktiga mineraler och andra essentiella komponenter i våra jordbruksprodukter som uppmätts under de senaste 40 årens övergång till industrijordbruk, har fallit med 15 till 65% beroende på vad man tittar på.

Ekologisk gammaldags mjölk innehåller 30% mer livsviktig omega-3 än den industriella fulmjölken och även CLA samt vitaminerna E och A (beta karoten) är mycket rikligare.

Industrijordbruket har halverat artrikedomen, minskat insekterna med en tredjedel och fyra femtedelar av fåglarna har försvunnit från jordbruksmarken. Medan Europas fågelpopulation föll 10% mellan 1980 och 2006 så var nedgången 48% i industrijordbruksregionerna. I Storbritannien har fågelpopulationen i jordbruksbygder halverats mellan 1970 till 2013 enligt Farmland Bird Index.

Storbritanniens jordbruksministerium redovisar förändringar matens sammansättning  mellan 1940 till 1991 i The Composition of Foods.

Grönsaker har förlorat mineraler motsvarande -24% magnesium, -46% kalcium, -27% järn och -76% koppar. Morrötter förlorade -75% magnesium, -48% kalcium, -46% järn, -75% koppar. Potatis förlorade -30% magnesium, -35% kalcium, -45% järn, -47% koppar. Tomater förlorade -90% kopparmineral.

Frukt har förlorat -16% magnesium och kalcium, -27% zink, -24% järn, -20% koppar samtidigt som man odlat fram frukter som innehåller mycket mer socker än förr.

Köttet från köttfabrikernas kraftfoderuppfödda köttdjur förlorade -54% av sina järnmineraler och -24% kopparmineral. Industrimaten innehåller allt mindre av vitaminer som C och B2.

Så här kan man fortsätta att plöja igenom statistik som visar att dagens industrimat har allt mindre gemensamt med den mat vi åt i min ungdom. Det hela är givetvis ett av historiens största bedrägerier, hela upplägget handlar bara om att sälja Kg och kcal. Den här hanteringen backas sedan upp av forskare som tjänar industrin, likt vår kände professor Rössner som menar att maten bara är kalorier in och kalorier ut. Hans tes är att människokroppen är som en motor. Men det är fel, våra celler är levande organismer som dör och nybildas hela tiden medan vi lever (det gör inte motorer). För att det skall fungera räcker det inte med energi, vi måste även ha alla dessa mineraler och andra essentiella föreningar som byggstenar. Om vi inte får det blir vi sjuka, vilket är exakt vad som nu sker med allt fler människor.

Aldrig tidigare har marknaden överflödats av så många olika kosttillskott som nu. Orsaken är givetvis att i takt med att näringsämnena försvinner ur maten så får vi olika bristsjukdomar. Det försöker vi lappa och laga med en ständigt växande ström av piller som dels döljer symptomen och dels ersätter det som inte längre finns med i maten.

Rådet är att kosta på er ekologiska produkter och bara gräsbetat kött, vilt och vildfångad fisk då behöver ni inte alla kosttillskotten. Bär är även nyttigt om de kommer från den vilda skogen, de odlade är bara framförädlade för att bli stora och söta. Sedan mår vi bra av att äta lite mindre så denna kosthållning behöver inte bli dyrare. Och, tro inte på locktonerna från Big Foods troll som påstår att det inte är någon skillnad. De försvarar bara sin guldkalv.

Slå ett slag för klimatet – ät mer kött!

grass-fed-nation

Jag läser just nu den oerhört viktiga bästsäljande boken Grass-Fed Nation. Gårdagens krönika om det katastrofala industrijordbruket var i huvudsak baserad på material från boken. Idag skall jag ta upp en av klimatalarmisternas främsta hatobjekt – köttätande.

Världens jordar är ekosystemets största kolsänka med ungefär tre gånger så mycket kol som finns i atmosfären i form av koldioxid. Växtligheten är den näst största kolsänkan. Industrijordbrukets särande på djurhållning och en allt intensivare spannmålsodling har, som jag pekade på igår, börjat utarma jorden på dess levande organismer och därmed förmågan att fungera som kolsänka. När jorden på detta sätt förlorar sitt organiska material (främst kol) minskar bl.a. dess förmåga att absorbera vatten vilket påskyndar jorderosion och ökar förekomsten av översvämningar. Effekten liknar mycket det som sker efter avskogningar av marker. Nederbörden tar sig nedströms för snabbt och spolar med sig den utarmade jorden och orsakar upprepade översvämningar. Man ser detta även genom att vattendragen i industrijordbruksregioner alltid har jordens färg.

Larmen om översvämningar som ständigt dras fram av klimatalarmister har mycket lita med ett ändrat klimat att göra, utan beror till övervägande del på just industrijordbrukets jordförstöring och skövling av skogsmarker.

Den stigande halten av koldioxid i atmosfären som observerats under efterkrigstiden har gått från 0,03% till 0.04% och stigningen fortsätter. Orsaken anses vara de ökande utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen. Vad som däremot fått oförtjänt liten uppmärksamhet är att den stigande koldioxidhalten även sammanfaller med införandet av industrijordbruket med dess intensiva odling av spannmål. Det utarmar i sin tur jordarna på just kol och skadar jordens förmåga att fungera som kolsänka. Haltökningen beror sannolikt minst lika mycket på detta som på fossileldningen.

Koldioxiden är en växthusgas vars stigande halt hittills anses ha orsakat en uppvärmning av det globala klimatet med uppåt en grad C. Vetenskapsakademin menar att denna fortgående stegring kan leda till en uppvärmning under detta årtionde med 1 – 4 grader C. Vad som verkligen kommer att hända med klimatet vet vi inte. De mest alarmerande prognoserna som duggat tätt under senare decennier har hittills kommit på skam, vilket kan bero på att man räknat fel, alternativt att andra faktorer som en avtagande solaktivitet motverkar den väntade uppvärmningen. Men vi kan som sagt inte veta med säkerhet hur klimatet kommer att påverkas.

Klimatalarmisterna har bl.a. pekat ut köttproduktionen som en viktig faktor bakom en global uppvärmning som de menar kommer att fortsätta. Man lyfter då främst fram metan från idisslarnas matsmältning som anses vara en kraftigare växthusgas än koldioxiden. Metanhalten ökar dock inte på samma sätt som koldioxid och metanet oxiderar ganska snabbt, varför uppehållstiden i atmosfären blir kort. Mot denna bakgrund pågår inom klimatpropagandan en intensiv kampanj mot en köttrik kost. Det diskuteras såväl köttskatter som partiella förbud. Istället menar man att kosten ännu mer än idag skall baseras på bl.a. spannmål som redan är den främsta orsaken bakom den pandemi av metabol sjuklighet som värden är mitt uppe i. Den är på god väg att ruinera vår sjukvård på resurser.

Den här propagandan mot animalier är en mycket farlig strategi. Det sannolikt effektivaste sätt vi har för att minska en stigande atmosfärshalt av kol är att se till att kolet återförs till den levande jorden. Om jordarna istället utarmas av ett allt intensivare industriellt jordbruk för att kompensera minskad köttproduktion, kommer kolsänkan i jorden att släppa ifrån sig ännu mer kol till atmosfären och stegringen av koldioxidhalten hotar att accelerera.

Lösningen på det problem jag pekar på är att återgå till ett jordbruk där djurhållning och odling åter integreras på det naturliga sätt som det var före Andra Världskriget. Vad man skall göra är att släppa ut nötkreaturen som nu är inlåsta i stallar på bete och sluta utfordra dem med kraftfoder av olika slag som därtill gör dem sjuka.

Stora delar av världens idag allt för stora spannmålsodlingar bör ställas om till ett artrikt långväxande bete med en hög diversitet. Betet skall organiseras så att man så långt möjligt efterliknar det naturliga bete som t.ex. miljontals bisonoxar hade på USA:s prärier innan de utrotades av vansinniga nybyggare som inte insåg deras betydelse. Masslakten av bisonoxarna och uppodlingen av prärien ledde till historiens kanske mest kända jordförstöring, det som går under benämningen the dust bowl och som skildrats i litteraturen av Nobelpristagaren John Steinbeck.

En återgång till intensiv djurhållning baserad på den typ av näringsrikt bete som jag pekat på medför på sikt ett återskapande av förlorat organiskt material i jordarna. Kolhalten i jordarna stiger och den i atmosfären minskar. Den mat vi på detta sätt får fram till mänskligheten är långt nyttigare för vår hälsa. Vi minskar på de kolhydrater som idag ingår i industrimaten och ersätter dem med mer nyttiga animalier av olika slag. Vi kan på detta sätt hitta en lösning på såväl den metabola pandemin som på risken för stora klimatförändringar.

Miljörörelsen propaganda mot den animaliska maten är totalt kontraproduktiv och ett svek mot såväl miljön som mänskligheten. Det är säkert ingen slump att vi hittar samma ekonomiska intressen bakom klimatlarmens köttpropaganda och Big Food som driver industrialiseringen av jordbruket.

Stäng alltså kött- och mjölkfabrikerna, släpp ut djuren på bete och se till att människor livnär sig på det vi en gång under jägar/samlarstadiet blev genetiskt präglade att äta.

Industrijordbruket är ett större hot mot människans livsmiljö än klimathotet?

800px-2013-05-03_Fotoflug_Leer_Papenburg_DSCF7329

Under efterkrigstiden har jordbruket undergått en total förvandling. Det har gått från småskaliga lokala familjejordbruk med en blandning av djurhållning och odling, till storskaliga jordbruksindustrier med hård specialisering till monokulturer för enbart odlade grödor eller jättestora animaliefabriker med stallade djur.

 

Småskaligt familjejordbruk

Det typiska småskaliga familjejordbruket i min barndom var en blandning av djurhållning och odlingar som kompletterade varandra. Åkermarken användes vissa år för att odla olika sädeslag och rotfrukter eller gräs för att bygga upp foderförråd åt de gräsätande djuren. Första gången jag hässjade hö till djurens vinterfoder var jag bara 11 år. Andra år fick marken ligga oplöjd och återhämta sig som betesmark för gräsätande kor och hästar. Andra sekunda marker inhägnades bara och kunde ge betesfoder åt får. Djurens stallgödsel var den dominerande gödning som användes på åkrarna.

Den här typen av jordbruk var inget hot mot biodiversiteten, på ängar och betesmarker kunde mångfalden av växter frodas och gav de betande djuren en idealisk mix av olika viktiga näringsämnen. Något som sedan fördes vidare till människan via ett näringsrikt välbalanserat kött och mejerivaror. Människor som levde av den mat som dessa jordbruk producerade hade få metabola sjukdomar.

En intressant reflexion man kan göra är att många av de ogräs och blomster som frodades på de gamla gårdarna samtidigt är viktiga medicinalväxter som levererade en rad vitala beståndsdelar till främst djuren, men en hel del togs även tillvara av människor. Idag kan vi köpa dessa växtdelar i vår hälsokostbutik, men hur många gör det? Under människans evolution före jordbrukets tid då vi var samlare och jägare fick vi i oss en rad av dessa växter som var viktiga för vår hälsa.

 

Industrijordbruket

Kraven på en ökad jordbruksproduktion som befolkningstillväxten medförde, gjorde att jordbrukspolitiken allt mer inriktades på hur man enklast kunde öka jordbrukets produktion. Det lilla familjejordbruket var arbetskraftintensivt och verksamheten var för liten för att kunna bära kostnaderna för en mer långtgående mekanisering.

Politiken blev att ta efter industrialismens modell för att nå högre produktivitet, vilket innebar hård specialisering och strukturering mot storskalig produktion. Problemet var bara att detta inte lämpade sig för ett levande system. Eftersom industrijordbruket inte längre bedrevs som en mix av odling och djurhållning, var det viktigaste ledet för maximalt utbyte en massiv insats av konstgödning. Även om man hade djur kvar räckte inte det stallgödsel som uppstod. Ur denna strävan har vi idag fått ett industriellt drivet jordbruk vars långsiktiga konsekvenser vi nog inte riktigt insett.

De små familjejordbruken har tagits över av industrijordbrukare som lagt under sig stora markarealer där man odlar en gröda där mångfalden tidigare frodades. Resultatet är onaturliga monokulturer med hög produktivitet i ton per area. För att pressa ut det maximala börjar man redan på hösten före sådden med besprutning av långtidsverkande gifter för att ta död på allt ”ogräs”, oftast rör det sig om glyfosat (Roundup) som är det mest använda. Utsädet som sedan planteras är även behandlat med gifter mot svampangrepp, insekter och annat. När sedan de gröna skotten kommer upp fortsätter giftbesprutningen, ofta med olika medel för att gardera sig mot giftresistens. Besprutningen med gifter och insektsmedel fortsätter ofta under hela grödans växtperiod för att strax före skörd ofta även bli avdödat med Roundup igen, för att göra det lättare att skörda.

När det gäller de omdiskuterade GMO-grödorna är användningen av Roundup ännu större och givetvis blir giftresterna i produkterna på motsvarande sätt större. Och detta gift finns inne i växterna och kan inte sköljas eller behandlas bort.

En konsekvens av den massiva giftanvändningen är att alla ”ogräs” som tidigare var bärare av en rad essentiella näringsämnen och en rad mikroorganismer i jorden försvinner. De stapelvaror i form av säd, vegetabilisk olja, socker/stärkelse m.m. som produceras innehåller därför mest en massa kalorier men är utarmade på andra näringsämnen, samtidigt som det finns spår av alla gifter som sprutats på grödorna. Brittiska studier 2011 visade t.ex. att 97% av alla icke ekologiska mjölsorter innehäll giftrester. Det är dessa stapelvaror som sedan utgör de viktigaste råvarorna i den industrimat som når människors tallrikar.

Studier av jordbrukare som varit exponerade för Roundup har visad ökad förekomst av non-Hodgkins lymfomcancer, missfall och koncentrationsstörningar. Min egen hustru fick ett missfall efter att en åker bredvid vårt hus intensivbesprutades under en graviditet. Det kan vara en slump, men vi tror på ett samband.

Djurhållningen är ofta koncentrerad till enorma stallar där djuren går inne hela året och utfordras med olika former av kraftfoder och i bästa fall ensilerat gräs. Man ger majs och vete till gräsätare, vilket inte är deras naturliga kost och därför ger sjuka djur med långt sämre kött och mjölk än det som en gång kom från familjejordbruken. Massiva insatser av antibiotika används för att hålla djuren gående och multiresistenta bakterier frodas. Därtill kommer rester av alla gifter som använts vid den industriella produktionen av djurfodret.

Det behöver knappast påpekas att den pandemi av metabol sjuklighet som rasar har sina rötter i detta onaturliga industrijordbruk och den industrimat som det gett upphov till.

 

Enda räddningen är tillbakagång till ekologisk odling

Resultatet av det långt drivna industrijordbruket är döende åkrar som förgiftas allt mer och utarmas på levande organismer som kännetecknar friska jordar. För att hålla produktionen igång har jordbruket fastnat i en spiral som hela tiden kräver ökning av konstlade insatser. På längre sikt kommer vi att få en jordförstöring som kommer att göra det svårt att upprätthålla dagens höga produktivitet.

Idag skördar vi frukterna av industrijordbruket och den näringsfattiga industrimaten i form av skenande metabol sjuklighet som är på väg att ruinera vår hälsovård. Imorgon kommer de allt sjukare jordarna inte ens kunna producera tillräckligt med kalorier om utvecklingen får fortsätta.

Jordbrukspolitiken måste skyndsamt börja orienteras om så att vi kommer tillbaka till ett ekologiskt balanserat jordbruk där odling och djurhållning åter kombineras och där gräsätare skall få sin föda genom att beta eller via hö och ensilerat gräs. Miljörörelsens propaganda mot köttet i kosten är ett stort svek, eftersom det bara kommer att förstärka industrijordbrukets destruktiva utveckling. Animalier är en ytterst essentiell del i en hälsosam kost. Forskningen måste omorienteras för att hitta tillbaka till brukningsmetoder som minimerar giftanvändningen och som återskapare friska levande jordar fulla av viktiga mikroorganismer. Vi måste även tillbaka till fria bönder som odlar vår mat lokalt i vårt närområde. Att Sverige är på väg att förlora sina mjölkbönder visar att utvecklingen går åt rakt fel håll. Beredskapen i vår livsmedelsförsörjning har inte varit sämre på hundra år.

Tyvärr har vi starka globala krafter som vill riva alla skyddande gränser för jordbrukare och som ser produkterna som vilka råvaror som helst. De stora globala företagen eftersträvar totalkontroll över världens livsmedelsmarknad genom att göra den beroende av deras patenterade grödor, kemikalier och gifter och genom öppna gränser där man kan spela ut olika producenter mot varandra och därmed pressa priserna. De aktuella handelsavtal som nu diskuteras är i detta avseende ett stort steg i helt fel riktning.

Det vi själva kan göra är att sluta med processad industrimat och fortsätta att köpa de ekologiska produkterna på livsmedelsmarknaderna så att producenterna tvingas till en allt större omställning. Den här utvecklingen har redan börjat och de globala livsmedelsjättarna är djupt oroade – deras makt är hotad. Det är därför som artiklar om det meningslösa med att köpa ekologiskt duggar tätt i etablissemangets medier. Detta skall ni inte lyssna på, det är ren desinformation. Ekologisk mat är nästan undantagslöst nyttigare och innehåller långt mindre gifter.

Industrijordbruket är idag det största hotet mot en hållbar utveckling för såväl ekosystemet som för mänskligheten. Det är ett långt större och mer näraliggande hot mot våra liv och vårt välbefinnande än det klimathot som den politiska eliten och miljörörelsen snöat in på.

 

 

Vaccinationsindustrin på väg att bli ett nytt brott mot mänskligheten

bill-gates-evil2

 

Försöket att stämpla zika som en pandemi

Den mest infekterade frågan i dagens hälsodebatt är vaccinationsfrågan. Massvaccinationer har under senare decennier seglat upp som ett av Big Pharmas absolut mest lukrativa affärsområden. Den styrande angloamerikanska oligarkin, bakom den nya världsordning som man försöker skydda sin hegemoni med, har även av politiska skäl visat ett skrämmande stort intresse för massvaccinationer vilket väcker många oroande frågeställningar.

Industrins strateger har formulerat två huvudlinjer som man jobbar efter för att maximera sin profit. Dels handlar det om att genom cynisk skrämselpropaganda piska upp maximal rädsla hos allmänheten för olika infektioner. På så sätt skapas efterfrågetryck som ger möjlighet för industrins lobbyister att driva fram politiska beslut om massvaccinationer. Ett aktuellt exempel är den pågående skrämselpropagandan runt zika viruset, som jag återkommer till. Ett annat exempel var när Big Pharma genom sina handgångna experter i WHO härom året, likaledes med en massiv ogrundad skrämselpropaganda, fick den förhållandevis harmlösa svininfluensaepidemin stämplad som en pandemi. Det kostade vårt folkhushåll mångmiljardbelopp som var mest till skada.

Sedan man skrämt allmänheten skjuter man in sig på i sammanhanget ofta helt illitterata politiker för att få dem att helst lagstifta om obligatoriska massvaccinationer. Det senare ger enklare marknadsföring och mycket större volymer. Att marknadsföra vaccinerna direkt mot allmänheten blir mycket dyrare och ger betydligt lägre profit. Alternativet är att efter en pandemistämpel få länders myndigheter att erbjuda gratis vaccination och samtidigt propagera för att alla skall vaccinera sig. Så skedde i Sverige i samband med svininfluensan. Den som ledde propagandan var statsepidemiologen Annika Linde från Smittskyddsinstitutet, som inte själv brydde sig om att vaccinera sig. Alla vet vi hur denna vansinniga vaccinationskampanj slutade, hundratals unga människor fick sina liv förstörda av narkolepsi som orsakades av vaccinets biverkningar. Det finns säkert även ett mörkertal som inte kommit i dagen.

Det nu aktuella zika viruset är ett virus som varit känt sjuttio år och som inte muterat vad man vet. Riktigt misstänksam mot skrämselkampanjen blir jag när jag konstaterar av Rockefeller Foundation har ett patent sedan 1947 på viruset. Skrämselpropagandan har gått ut på att viruset orsakar allvarliga hjärnskador hos foster s.k. mikrocefali och nu senast försöker man även göra gällande att det även kan orsaka hjärnskador hos vuxna. Varför kommer detta upp nu, viruset har ju funnits länge. Målet är givetvis att försöka upprepa den ytterst lönsamma massvaccinationen som skedde vid svininfluensaepidemin genom att skrämma allmänheten. Samtidigt vädrar giftindustrin stora inkomster från ytterst riskabel giftbesprutning av områden där den mygga som sprider zika finns. Man experimenterar även med genmanipulerade myggor. Att det är samma intressen bakom giftindustrin och Big Pharma behöver jag väl inte påpeka.

Mikrocefali har främst iakttagits i ett ytterst begränsat område runt Bahia i nordöstra Brasilien och bara bland foster från fattiga barnaföderskor. Det är något som man nogsamt försöker bortse från. Denna iakttagelse borde ha varit en tydlig indikation på att orsaken till hjärnskadorna inte var viruset utan sannolikt något miljögift eller möjligen viruset ihop med någon annan miljöfaktor.

Redan på ett tidigt stadium gick många forskare ut och påpekade det totalt ologiska i att koppla ihop zika med mikrocefalifallen. Dessa forskare försökte man tysta men det har inte lyckats. Igår hade t.o.m. MSM-tidningen SvD ett reportage där många forskare helt ifrågasätter dessa kopplingar. Vi får hoppas att Big Pharma och deras mäktiga ägare misslyckas den här gången med att provocera fram ett pandemilarm.

 

Nyttan med vacciner

Dagens allt intensivare propaganda för obligatoriska vaccinationer mot än det ena och än det andra har i stor utsträckning sina rötter i den angloamerikanska oligarkin med stora ägarintressen i berörda industrier. En av världens rikaste oligarker – Bill Gates har idag skapt ett vaccinationsimperium som ägnar sig nästan uteslutande åt olika sådana kampanjer. Det är givetvis ingen slump, han har samtidigt drivit oligarkernas gamla kampanj för nödvändigheten av att vidta åtgärder för en minskning av jordens befolkning. Det är ju befolkningstillväxten och den ekonomiska boomen i utvecklingsländerna som är det stora hotet mot deras globala hegemoni. Bill&Melinda Gates Foundation har ägnat sig åt en rad oetiska vaccinationsförsök på fattiga indier, något som nu lett till att Indien reagerat och är på väg att åtala stiftelsen för alla svåra biverkningar bland de som utsatts för deras vaccinationsexperiment.

Historisk har en rad vacciner haft en avgörande betydelse för folkhälsan. Det började med smittkoppsvaccinet år 1796. Vanliga vaccinationer i min ungdom var kikhosta, stelkramp, difteri, tuberkulos och polio. Senare har man börjat vaccinera mot mässling, påssjuka och röda hund som min generation genomlevde och vi fick vår immunitet på naturlig väg. Nästan alla barn fick dessa barnsjukdomar och jag kan inte dra mig till minnes att någon i min omgivning fick allvarliga komplikationer. Idag piskar vaccinindustrin upp skrämmande påståenden om dessa sjukdomars farlighet och på sina håll har man lyckats få politiker att lagstifta om obligatorisk vaccination. Och miljardbeloppen rinner in till Big Pharma.

Det faktum att Big Pharmas affärsstrateger har identifierat massvaccinationer som ett strategiskt prioriterat affärsområde, är nu på väg att helt underminera allmänhetens förtroende för att vaccinera sig över huvudtaget. Det duggar ständigt in rapporter om massor av allvarliga biverkningar från dessa vaccinationskampanjer och vanligast är att den epidemiska ökningen av autism bland barn skylls på vaccinerna. Bl.a. har skådespelaren Robert de Niro ett barn som blivit autistiskt efter en vaccination. Han ställde sig därför bakom dokumentärfilmen VAXXED om detta problem. Hela den av oligarkerna styrda etablerade medievärlden och skolsjukvården riktade en massiv koordinerad och simultan attack mot filmfestivalen Tribeca för att få dem att censurera visningen av dokumentären.

Som vanligt i USA har industrin infiltrerat statsapparatens myndigheter och deras lobbyister kryllar runt politiker som stiftar lämpliga lagar för att sätta turbo på vaccinförsäljningen. Korruptionen är av allt att döma enorm. Oligarkin jobbar frenetiskt på att sprida detta hysteriska vaccinerande till resten av världen och som vanligt svassar svenska myndigheter okritiskt för de amerikanska påtryckningarna. Människor som vägrar att rätta in sig i vaccinationsköerna skuldbeläggs grundlöst som farliga för sina medmänniskor. Summan av allt massvaccinerande kan bli en dödlig cocktail som kan få ytterst otäcka följder. Konsekvenserna är på väg att helt spåra ur och vi kan notera ytterligare ett allvarligt svek mot mänskligheten från det västliga medicinska etablissemanget.

Den mycket lovande grenen inom hälsovården som vaccinationer var fram till andra halvan av 1900-talet är på väg att förstöras. Om den nuvarande profitdrivna utvecklingen får fortstätta ohämmat hotar vaccinationer att bli ett långt större hälsoproblem än de sjukdomar de förebygger. Alternativet till att söka vacciner mot precis alla sjukdomstillstånd skulle kunna vara att den medicinska forskningen istället inriktades mer på, hur vi med kost och gamla vedertagna naturliga metoder kan möta hoten mot vår hälsa med sådant som stärker det immunförsvar som miljoner år av evolution utrustat oss med. Men i gengäld ger det bara liten profit till de styrande oligarkernas globala storföretag inom Big Pharma och Big Food, så sådan forskning existerar knappt inom skolmedicinen.

Red.anm. Jag har lagt in en rad länkar till olika artiklar som jag föreslår att intresserade studerar, de ger en god bakgrund till detta medicinska problem. Sök själv på nätet det fullständigt jäser av artiklar i detta ämne, men läs med kritisk blick det finns mycket desinformation åt båda hållen.

Bilden hämtad här.

 

 

Sveket mot de cancersjuka

imgres

I samband med gårdagens krönika om skolmedicinens svek mot mänskligheten har jag fått en alldeles för lång kommentar från bloggen svaradoktorn. Den är dock intressant som ett exempel på vad jag vill säga med min krönika, varför jag väljer att publicera den här. Skälet till att jag tycker detta inlägg är av stort allmänintresse är en egen erfarenhet.

En tidigare medarbetare kontaktade mig på 90-talet med anledning av att jag satt i både Cancerfondens styrelse och forskningsnämnd och berättade om hur hans hustru blivit fri från en livshotande cancer i bukspottkörteln. Hon hade fått diagnosen icke längre behandlingsbar cancer och läkarna hade gett henne högst några månader kvar att leva.

Vad gör en cancerpatient som får sin dödsdom? Vissa lägger sig ner och dör, medan andra börjar söka efter ett sista halmstrå. Det gjorde den här kvinnan och kom då i kontakt med ett hälsohem som drevs av en naturläkare som rekommenderade henne en kur baserad på groddade mungbönor som innehåller just det B17 som svaradoktorns artikel handlar om. Hennes bukspottkörtelcancer gick i remmission och hon överlevde långt efter den behandlingen.

Den här informationen tyckte jag som lekman var ett otroligt intressant uppslag för Cancerfondens forskningsnämnd. Därför berättade jag om fallet för dåvarande ordföranden i nämnden – en mycket känd onkolog från Akademiska Sjukhuset. Hans reaktion chockade mig, han frågade inte ens efter vilket naturligt preparat hon fått, utan konstaterade tvärsäkert att cancerdiagnosen från början måste varit felaktig. Detta gav mig i blixtbelysning en inblick i det medicinska etablissemangets självtillräcklighet och ointresse för att pröva nya vägar.

Här kan ni lätt redigerat läsa om detta naturliga ämne B17 som anses kunna bota cancrar, men glöm aldrig bort att varje cancer i princip är en egen sjukdom, så bara för att några blivit botade är det ingen som helst garanti för att alla blir det.

Amygdalin, eller B17 har en verkningsmekanism som är oerhört sofistikerad, och för den som orkar läsa kommer här en beskrivning av historien om Laetrile och om hur B17 verkar:

När det gäller de naturliga, enkla och billiga behandlingsmetoder som funnits och finns mot cancer, så är dessa självklart ett hot mot läkemedelsindustrin, som drar in miljarder på sina dyra och i grunden skadliga preparat. Eftersom ”cancerindustrin” är en verklig ”mjölkko” för de stora läkemedelsbolagen, så är det nästan livsviktigt för dem att undanröja ”illegal konkurrens” från naturliga produkter, som man inte kan ta patent på. Tack vare sina nästan obegränsade ekonomiska resurser, så tycks de också ha goda möjligheter att ”påverka” även myndigheter och lagstiftare! Ändå döms bolagen regelbundet för bedrägeri, förfalskning och mutor till mångmiljonbelopp i böter. (Vilket framgår tydligt av boken Dödliga mediciner och organiserad brottslighet, red anm.) Men deras inkomster är så stora, att de betraktar dessa böter endast som ”driftskostnader” – och fortsätter som vanligt…

Det finns några särskilt flagranta exempel på botemedel mot just cancer, som läkemedelsbolagen i samverkan med korrumperade myndigheter och enskilda aktörer lyckats få förbjudna. En sådan produkt är LAETRILE. Det aktiva ämnet i Laetrile kallas Amygdalin, Nitroliside eller vitamin B17 och finns bl.a. i aprikoskärnor, bittermandel, slånbär, äppelfrön och vissa sorters gräs. I modern tid har själva ämnet använts mot cancer sedan åtminstone 1840-talet, men i kinesisk medicin har det förekommit i mer än 3000 år (Produktnamnet Laetrile tycks ha tillkommit på 1950-talet). Det handlar alltså inte om något ”nytt och konstigt”… Fast ”konstigt” kan man nog kalla detta märkliga ämne – särskilt i ljuset av modern forskning. Eller vad sägs om följande!

Amygdalinmolekylen består av fyra komponenter: Två delar glukos, en del vätecyanid och en del benzaldehyd. Vätecyaniden är som bekant ett extremt farligt gift i sin fria form och även benzaldehyd är livsfarligt. Dock är båda dessa ämnen, när de är kemiskt bundna i amygdalin, helt ofarliga.

Men nu kommer finessen: Det finns ett enzym som heter beta-glukosidase, och det kan lösa upp den kemiska bindningen och frigöra både cyaniden och benzaldehyden. Och – detta enzym finns nästan enbart i cancerceller! När amygdalinet kommer i kontakt med en cancercell, så frigörs alltså både cyanid och benzaldehyd, och dessa båda ämnen är tillsammans mer giftiga än summan av de båda ämnena var för sig. Man får en s.k. synergieffekt – och cancercellen dör! För säkerhets skull finns i kroppens övriga celler enzymet rhodanese! Detta enzym bryter ner vätecyanid och benzaldehyd till två andra ämnen – thiocyanate och bensoesyra – som faktiskt är gynnsamma för friska celler! Så om cyanid och benzaldehyd frigörs i kroppen utanför cancercellerna, så är det ingen fara. De tas om hand och oskadliggörs av enzymet rhodanese!

Är inte detta amygdalin en fantastisk Guds skapelse, så säg!

Men läkemedelsbolagen kan inte ta patent och tjäna pengar på några ”Guds skapelser” och vill inte heller ha konkurrens av några. Därför gör man allt man kan för att förhindra spridning av information och användning av sådana. I detta fall lyckades det – och Laetrile är alltså sedan många år förbjudet i USA. Man ville t.o.m. förbjuda försäljning av aprikoskärnor (!) – men där misslyckades man faktiskt…

De som ägnade sig åt cancerbehandling med Laetrile i USA förtalades, förföljdes, åtalades och dömdes (för användning av ”icke godkända läkemedel”) efter att ha botat tusentals cancerpatienter. Där kan man alltså inte längre få denna behandling. Men åtminstone någon av klinikerna flyttade till Mexiko, där man alltså fortfarande kan få aktuell behandling. Vid en utvärdering nyligen visade statistiken, att man med Laetrile kunde bota ca 85 % av alla cancerfall. Men om patienten innan hade utsatts för strålning och/eller cytostatika, så var andelen botade endast 15 %! Det är dock svårt att få tillgång till vetenskapliga studier som bekräftar detta, varför uppgiften får betraktas som osäker.

Om man Googlar på Laetrile, så får man nog flest träffar som talar om att vetenskapliga studier visar att denna produkt inte har någon påverkan på cancer. En hel del energi lägger man också ner på att göra företrädarna för Laetrile till moraliskt undermåliga och ovetenskapliga charlataner. Detta med att Laetrile inte fungerar torde vara en av de grövsta lögner som publiceras på Internet! Och det kan jag säga för att jag tror mig veta hur det gick till, när det omdömet skapades. Det var en förfärlig karusell, där naturligtvis FDA (Food and Drug Aministration) i högsta grad var inkopplat – men trots att man vid försöken medvetet gjorde nästan allt fel (bl.a. en dosering som var bara bråkdelar av den som tillverkarna rekommenderade), så botades nästan alla försöksdjuren (råttor) från sina tumörer. Detta skrev också de som konkret utförde studien i sin rapport – men ändå lyckades FDA i sin sammanfattning få det till att ”ingen effekt kunnat iakttas”! Jag har lyssnat på en forskare som kände till allt detta, och han var så upprörd att han knappt kunde prata…

Processen när försök gjordes på människor har beskrivits bl.a. av författaren G Edward Griffin. Följande text baseras på ett föredrag av honom.

De invändningar som finns mot Laetrile – och ”bevis” om medlets oförmåga att påverka cancerceller – kommer nästan samtliga från en enda rapport. Den framställdes 1953 av ”The Cancer Comission of the California Medical Association”. Där fastslog man, att det “inte framkommit något tillfredsställande bevis för att någon giftig effekt på cancerceller förekommit”.

Resultatet av rapporten var att det blev förbjudet att förskriva, försälja, transportera eller rekommendera Laetrile.

Litet intressant kan det vara att veta, att rapporten författades av läkarna Dr E M McDonald och Dr Henry Garland. Dessa två herrars vetenskapliga bedömning kan nämligen kraftigt ifrågasättas, om man vet att det var de som skapade stora rubriker, när de gick ut och hävdade, att det inte fanns något som helst samband mellan cigarrettrökning och lungcancer. McDonald påstod att 24 cigarretter om dagen var ett fullkomligt harmlöst tidsfördriv. Han utformade t.o.m. denna slogan: ”A pack a day keeps lungcancer away” (en travesti på ”An apple a day keeps the doctor away – på svenska ”Ett äpple om dagen håller doktorn från magen”). Att röka ett paket cigarretter om dagen skulle alltså skydda mot lungcancer. I dag låter detta förstås helt befängt, men i början av 1950-talet förekom ju fortfarande reklamfilmer, där läkare i vita rockar rekommenderade vissa cigarrettmärken. ”Åtta av tio läkare röker Camel” var en vanlig reklamslogan.

I alla fall påstod nu McDonald och Garland 1953, att mikroskopisk undersökning av cancertumörer tagna från patienter som behandlats med Laetrile inte visade någon som helst fördelaktig påverkan av behandlingen.

Tio år senare visade det sig, att en av de patologer som gjort undersökningarna faktiskt HADE rapporterat flera fall av tumördestruktion, vilka han efter undersökningen förklarat att de mycket väl kunde vara ett resultat av behandlingen med Laetrile. McDonald och Garland berättade med andra ord inte sanningen i sin rapport! De påstod också, att laboratorietekniker utan framgång hade försökt att frigöra cyanid ur Laetrile. Detta togs då som ett bevis på att Laetrile helt och hållet var ett bedrägeri.

Men två månader tidigare hade AMA:s eget laboratorium rapporterat, att det hade lyckats med just detta – och det hade också andra fristående laboratorier gjort, t.ex. ”The California Food and Drug Lab” och det biokemiska laboratoriet hos ”The National Cancer Institute”. McDonald och Garland dolde alltså än en gång sanningen!

En annan viktig aspekt av denna rapport är att patienterna i försöket hade fått extremt små doser av Laetrile – alldeles för låga för att egentligen kunna bevisa något – och långt under de doser som tillverkarna av Laetrile rekommenderade. I dag är det vanligt att man ger 2 eller 3 gram vid en enda injektion, och vanligen krävs tillsammans 30 eller 40 gram, innan en patient visar tecken på en väsentlig förbättring. Men i California-experimentet var den maximala sammanlagda dosen endast ca 2 gram – och detta efter 12 injektioner! Fem patienter fick endast två injektioner, och fem fick bara en!

Allt var designat för ett misslyckande – och ändå måste McDonald och Garland förfalska rapporten för att få till ett önskat negativt resultat!

Förvånansvärt nog citeras just denna rapport av ”The American Cancer Society” fortfarande som ett bevis på att Laetrile inte fungerar.

Men vilka är då bevisen eller indicierna på att Laetrile skulle fungera?
Jo, Laetrile framställs av vitamin B 17 eller Amygdalin. Och några folkgrupper utmärker sig genom extremt liten frekvens av cancer. Det är grupper där man via sin vanliga kost får i sig mycket av just detta ämne. Det är bl.a.: Eskimåer, Hopi-indianer, Navajo-indianer, Abkhasier och Hunzafolket.

Olyckligtvis börjar ju de allra flesta med Laetrile som en ”sista utväg”, när den traditionella medicinen givit upp. Ofta har då patienterna fått veta, att de endast har några månader eller veckor kvar att leva. Och de som sedan dör registreras då som ”misslyckade fall av Laetrile-behandling”.

Men The American Cancer Society vidhåller (precis som ordföranden i Cancerfondens forskningsnämnd) att ”de enda som botats av Laetrile är de som är hypokondriker och aldrig haft cancer från början”. Om man tittar i patienternas journaler, så säger de emellertid något annat!