Den pågående kampanjen mot ekologiska produkter som orkestreras av Big Food rullar vidare med oförminskad kraft. Den globala matindustrin oroas starkt av den snabbt ökande efterfrågan på ekomat. Under senare år har den marknaden vuxit med nästan 40% per år. Självklart är denna utveckling ett farligt hot mot Big Foods strävan efter marknadsdominans. Den som senast gått i propagandafällan är Rebecca Weidmo Uvell som förmedlar budskapet att vi som väljer ekologiskt är korkade och att hela ekomarknaden är ett geschäft från ekobönder och detaljhandeln för att bara tjäna pengar på vår oro. Min fråga till Rebecca är vad hon tror det är som driver Big Food? Jag skall i en senare krönika återkomma till hennes naiva förmedling av ren propaganda för att misskreditera ekomaten.
I dagens krönika vill jag som ett exempel på hur fullständigt absurd propagandan mot ekomaten är, återge ett blogginlägg från vännen Rune Lanestrand om jordgubbarna som vi så gärna vill avnjuta till Midsommar.
Rune Lanestrand skriver:
Giftkriget mot jordgubbarna fortsätter med oförminskad frenesi i de stora industriodlingarna och är vid sidan av potatis det i särklass mest besprutade livsmedlet. I Livsmedelsverkets provtagning på svenska jordgubbar innehöll inte mindre än 83 procent av all prover restgifter. I något prov upp till tio olika växtbekämpningsmedel. Varav flera cancerframkallande.
Lantbruksuniversitet tycks främst utbilda kemister i takt med att GMO-företag som Monsanto, Bayer och andra gifttillverkare sponsrar utbildningen. Agronomerna tycks bara se hot och tar till alla slags kemiska medel. De ser inte vilka risker de utsätter konsumenterna och odlarna för eller den obalans de skapar i jorden och naturen som faktiskt bidrar till att på sikt öka angreppen från mögel och insekter. Forskare som är bäst på att blunda för riskerna och går gifttillverkarnas ärenden får de största anslagen.
Odling av jordgubbar har tyvärr antagit ren industrikaraktär där hela armadan av gifter används. I det statliga Jordbruksverkets broschyr, över skadegörare räknar man upp alla hot mot jordgubbarna. Allt från Gråmögel, Svartröta, Ludet ängsstinkfly, svartfläcksjuka, ögonfläcksjuka, rödröta, kronröta till Nålnematoder. Och allt ska sprutas bort. För hobbyodlaren måste det framstå som ett under att det utan alla dessa preparat går att odla jordgubbar överhuvudtaget.
Efter att i många år bevakat Jordbruksverket och giftindustrin har jag funnit att myndigheten är nära lierad med de stora GMO- och giftbolagen. Det är inga ofarliga preparat. Har själv en skadad lunga efter att ha ätit jordgubbar som besprutats med ett växtgift som enligt tillverkaren kan ge obotliga lung- och njurskador. Gifterna kan också bidra till ökad allergi, astma och cancer. Värst utsatta är förstås de som arbetar i jordgubbsodlingarna. Särskilt de som sprutar. Även om de skyddar sig med gasmask, handskar och skyddskläder.
Så här beskriver fabrikanten själva de flesta preparat som används i jordgubbsodlingar. Under riskupplysningar kan man läsa:
”Mycket giftigt vid inandning. Irriterar andningsorganen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Giftig för fjärilar, bin, humlor och andra pollinerande insekter.”
Det förekommer också att gifttillverkarna och LRF begär dispens för förbjudna växtgifter. Avslår då Kemikalieinspektionen dispensansökan vilket händer så sker det otroliga. LRF överklagar beslutet till Miljödomstolen som kör över KEMI och ger dispens. Det behöver kanske inte nämnas att Lantmännen som ryms under LRF-paraplyet är storsäljare av växtgifter.
LRF organiserar de allra största jordgubbsodlarna. Det är också LRF som har märket Svenskt Sigill som tillåter både konstgödsel och växtgifter medan många luras tro att det är något slags Kravmärke.
Ska vi då inte kunna få äta våra efterlängtade jordgubbar till midsommar? Jo, tack vare allt fler vakna konsumenter och odlare så finns i dag fler som Kravodlar jordgubbar. Sök på Krav och giftfria jordgubbar så kommer sajten upp. Köper du ekologiska jordgubbar hjälper du också till att rädda utrotningshotade humlor och bin.
Glad midsommar önskas alla som är rädda om Moder Jord!
Kan det giriga vansinne som Big Food driver för att maximera sina vinster utan ringaste hänsyn till miljön, våra jordar och oss konsumenter illustreras bättre? Ni som ständigt försöker förtala strävan efter giftfri ekomat och naturlig föda bör skämmas. Industrimaten är motorn bakom den skenande metabola pandemin som utöver förgiftning med socker och andra kolhydrater även förgiftar oss och miljön med livsfarliga kemikalier.
Köp ekologiskt om ni kan även om det är kostar mer. Det behöver inte bli dyrare för er, om ni vänjer er vid att äta lite mindre, vilket även befrämjar er hälsa.
Otroligt att det fortfarande finns folk som inte tvekar att stoppa i dig dessa giftbärande bär. Men med mördande reklam och köpta profet-inlägg går det. Fabrikanterna använder även ett annat språk: Dom kallar inte gifterna för gifter, utan numera talar t.o.m. deras kunder om ”växtskydd”, i ren Orwellisk anda har även denna ”krigsindustri” döpts om till något som värnar om fred, försvar.
En bekant beättade att en släkting jobbade för ett tågbolag med att bespruta banvallar då och då. Släktingen hade berättat att det var mycket varningar på växtgiftbehållarna, typ dödskalla. Men vätskan frätte inte och hade ingen direkt effekt på händer om man råkade spilla det på sig. Jag förklarade att dessa medel gör ingen synbar skada såvida man inte drycker det. Exponering av hud och lungor har istället en osynlig långsiktig verkan som kan visa sig i oförklarliga krämpor och kanske cancer månader eller år efter exponering. Jaha, sa bekanten, släktingen bara dog ”utan anledning” för något år sedan. Han var inte ens 50, sa bekanten och insåg att ingen hade ens tänkt på att det kunde vara hans jobb som orsakat hans hastiga oförklarliga frånfälle. Har själv sett råttor springande omkring med tumörer nästan lika stora som dom själva, släpande i marken i ren Seralinistil. Att det får fortsätta att var godkänt baserat på tester utförda i tillverkarens regi är skandalöst.
GillaGilla
Jag hade en släkting som arbetade med att bespruta banvallarna med hormoslyr. Han fick cancer.
GillaGilla
Happ, åt nästan hela halvlitern som det stod svenska bär på, en fin bild av prästkrage och svenska flaggan på kartongen men ingen kravmärkning. Vet inte varför en inte tänkte på den viktigaste märkningen av alla? Jordgubbarna har ”mind control” över en :)))
GillaGilla
Ja, jordgubbar är det godaste som finns. Man kan inte motstå.
GillaGilla
Egna jordgubbar från trädgården, solvarma och goda. Dottern testar odla dem på sin balkong, finns viljan kan man.
GillaGilla
En annan sak… hur många ”svenska” jordgubbar är ompaketerade. Har sett en försäljare som stod och bytte förpackningar på en parkeringsplats. Gissar att många av dessa jordgubbar kommer från länder med ännu sämre koll på gifter.
GillaGilla
Det talas ofta i media om huruvida något kemiskt växtbekämpningsmedel är cancerframkallande eller inte.
Man skulle kunna uttrycka det som så, att det pågår en ständig kamp mellan förespråkare för industriella intressen och andra.
Många blir förvirrade av detta, och har svårt att ta ställning till frågan. För mig var det också så under en lång tid. Men när man undersöker vilka i denna forskardebatt som har motiv att ljuga och vilka som är motiverade att tala sanning, så hittar man kanske bort ifrån det här bryderiet.
Ännu viktigate, tycker jag, är att detta på sätt och vis inte är den viktigaste frågan, när det gället kemiska bekämpningsmedel.
Neurologen David Perlmutter varnar i sin bok Hotet mot din Hjärna för de förödande effekter växtgifter som pesticider, herbicider, fungicider har på nervceller – och det med omedelbar verkan, medan cancer tar många år att utveckla.
Så fråga dig själv om du är villig att välja efter andra kriterier än prissättning och lättillgänglighet när det gäller matvaror!
Det här är en mycket klargörande bok om hur vi kan skydda hjärnan mot farliga kemiska ämnen som tyvärr finns i mycket av den mat som fortfarande säljs i våra livsmedelsaffärer:
http://www.bokus.com/bok/9789163611193/skydda-din-hjarna-om-tarmbakteriernas-formaga-att-laka-och-skydda-din-hjarna/
GillaGillad av 1 person
Tänker på ingressbilden (Möllevångstorget i Malmö?): Ät ”suenska jordgubbar”, bli’ själv en jordgubbe!
(Möllevångstorget är slutstation varje år 1:a maj för sossarnas demo-tåg; ”upp till kamp emot kvalen, internationell solidaritet och proletärer i alla länder, förenen eder! (att det skulle bli i Malmö visste inte mäster Palm, då när det begav sig. När Malmö växte till en blivande stor industristad, en ypperlig parkstad, med en mångfald av dagstidningar och rik. Nu utfattig , men här talas iaf 100 olika språk, av 170 olika tidigare nationaliteter).
GillaGilla
Det är alltid lätt att tycka, men kan vara svårare att komma med bra alternativ.
Det är väl jag bl.a. som ska skämmas, men det gör jag inte. Jag väntar fortfarande på att Lars ska komma med ett inlägg om hur han menar att maten ska produceras. Men då kommer väl ett om att det är bra med fler kreatur för att de skapar gödning (grundämnen).
Visst är det tråkigt med gifterna, tyvärr kommer problemen att öka med klimatförändringarna. Men dem tror ju inte Lars på heller. Det är lätt att vara emot både kemikalier och GMO, det är lätt att vara religiös också. Bara någon annan gör jobbet.
Ekologiskt köper jag inte, men svenskt. Tycker faktiskt att det är för j…..igt att folk får ha djur till matproduktion utan att de avmaskas.
Allt är inte vitt eller svart och allt är inte Big Food. Den svenske bonden som odlar potatis och jordgubbar, sköter djuren i stallet – gör ett bra jobb.
GillaGilla
Du hänger fortfarande kvar i din lustiga föreställning att allt handlar om grundämnen. Har du aldrig hört talas om kemiska föreningar? Samma grundämnen förekommer i såväl mycket nyttiga kemiska föreningar som i helt livsfarliga. Huvuddelen i ett brett spektrum av mikronäringsämnen som håller människor och djur friska är just olika kemiska föreningar. Och det går alldeles utmärkt att producera bra mat utan syntetiska gifter och bevisligen även jordgubbar. Jag har prövat själv, gör det du också så kanske du håller dig frisk längre.
http://www.naturalnews.com/2017-06-19-liver-cancer-deaths-are-skyrocketing-as-food-becomes-increasingly-toxic-due-to-pesticides-and-herbicides.html
GillaGillad av 1 person
Det är väl klart att det är grundämnen som ingår i allt, även kemiska föreningar. Som klorofyllet som är nödvändigt för fotosyntesen, måste ha en magnesium jon att bildas vid. Kemisk formel C55H72O5N4Mg
Vad är det om inte kol, väte, syre, kväve och magnesiumet ?
Aminosyror till proteiner består av kväve, väte och syre.
Askorbinsyra (c-vitamin) har
C6H4O2(OH)4.
Wikipedias beskrivning av kemiska föreningar:
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner. Kemiska föreningar skiljer sig från grundämnen, som består av en enda sorts atom, och från blandningar, som inte hänger samman kemiskt. Ett exempel på en kemiska föreningen är vatten.[1]
Så om lustigt är rätt ord, men ingenting kan växa mer än vad det finns av det ämne, som det är minst av i jorden. Därför tillsätter en bonde såväl makro som mikro näringsämnen.
GillaGilla
Jag har faktiskt doktorerat i kemi, så det känns lite lustigt att bli undervisad av dig. Du skriver ”men ingenting kan växa mer än vad det finns av det ämne, som det är minst av i jorden.” Det påståendet är helfel eftersom växterna tar upp koldioxid ur luften och från den koldioxiden bildar de huvuddelen av växtinnehållet och sina näringsämnen, en mindre del tillförs via rötterna från jorden och den viktigaste komponenten är vatten. Det är ju därför regn är viktigt.
GillaGillad av 2 personer
Men vad du än är doktor i, så kan du inte inbilla mig att växterna gör sina egna näringsämnen, de berömda grundämnena. Om det finns en viss mängd för växterna tillgängliga grundämnen i marken, så kan man inte få det att växa mer. Du kan få en plansch med vilka symptom en växt visar vid olika brist, på en handelsträdgård eller så. Vid en mindre mängd i marken, får växterna brist, kvävebrist ger gulaktiga blad och växten slutar växa t.ex.
Detta gäller så klart mest när man odlar, för naturligt växer ju bara de växterna på en mark, som har de näringsämnen som växten vill ha.
Vissa växter skyr kalk, andra vill ha kalk. En blomsteräng är vacker, men dessa blommor vill ha mark med lågt näringsvärde, gödslar man så trivs gräsen.
Brännässlor växer där det är rikt på näring, gamla gödselhögar och så vidare.
Det blir inte en växt av bara CO2, ljus och vatten – det vet du också. Men dessa behövs i större mängd,
Förstår inte varför du försöker säga något som inte alls stämmer, man kan ju fråga eller googla det hur lätt som helst.
Man höjer proteinhalten i gräs och spannmål, med kvävegivan. Det står i foderstaten hur man måste gödsla för att få önskat foder. En ko tillverkar heller inga grundämnen, den måste äta proteinrikt gräs.
GillaGilla
Du fortsätter att hänga upp dig på grundämnen och inser tydligen inte naturens förmåga att bygga organiska molekyler som även är essentiella näringsämnen.
GillaGilla
Men herregud, allt består av grundämnen. Vad ska det annars bestå av? Det finns ingen annan materia än de grundämnen vi har. Dessa grundämnen bildas när stjärnor dör och sprider sitt stoft, som blir till planeter. Vi kan inte förstöra materia och inte skapa ny. Det krävs enorm hetta och tryck.
Allt i våra kroppar och allt vi kan se omkring oss, kommer från materia som stjärnor gjort till olika grundämnen. Hos oss på vår planet, ingår alla grundämnen i olika kretslopp. De kan inte förbrukas, men vi kan göra dem svårare att använda på nytt. Som när fosfor läcker ut i haven.
När vi inte använder vårt avlopp till gödning, måste vi ersätta denna näring till jordbruksmarkerna.
Vi kan inte skapa, men gräva fram ämnen och göra ammoniumkväve från annat håll, som annars inte varit åtkomligt för växterna.
GillaGilla
Signaturen Mariannes militanta försvar för kemikaliejordbruket är nästan pinsamt. Huvuddelen av de viktiga näringsämnen som finns i en frisk natur med rik mångfald har skapats av växterna med främst de organiska grundämnena kol, väte, syre och kväve. Sedan behöver växterna viss tillförsel av mineraler vilket kan ske på naturlig väg (det har funnits rik växtlighet långt före konstgödningen) eller genom tillförsel på konstlad väg. Det senare medför ofta att att högst oönskade mineraler som t.ex. mycket giftigt kadmium och kvicksilver följer med och förgiftar jordarna.
Växternas bildande av organiska näringsämnen styrs i huvudsak av deras DNA och därför är biologisk mångfald en nödvändighet för att få ett jordbruk rikt på alla viktiga näringsämnen. Det industriella kemikaliejordbruk som du vurmar för handlar i stor utsträckning om att ta död på så mycket DNA-mångfald som möjligt för att skapa högproduktiva monokulturer. Ekologiskt jordbruk handlar om att bibehålla ett spektrum av mikronäringsämnen och att undvika gifterna, man får helt enkelt acceptera en ngt lägre produktivitet för att få vara friska och för en god miljö.
GillaGilla
Marianne! Du får väl läsa alla Lars Berns artiklar. Det finns t.ex. flera artiklar om kossor på bete. Så ska kött produceras. För att få bra mat till bra pris behöver vi skrota en massa regler på jordbruksområdet. T.ex. måste varje djurägare få slakta själv. Det funkar inte som i dag med förbud för egen slakt utan djuren ska transporteras långa sträckor för slakt. Köttet ska sedan tillbaka till trakten det producerades i och säljas till konsumenten. Totalt löjliga och fåniga transporter.
En produkt som kan tas bort direkt som föda till människor är vete. Det finns ingen enskild produkt som är så skadlig för människans hälsa som vete.
GillaGillad av 1 person
På vilket sätt är vete skadligt?
GillaGilla
Det är inte skadligt direkt, men idag processas det extremt. Förr i tiden valsades hela kornen mellan två malstenar kort tid innan dat skulle användas. Då åt man allt, även skal och grodd. Nu äter vi bara innanmätet i väldigt fint mjöl. Det nyttigaste finns inte med.
Det är från början bara tänkt att användas till finbak, som kakor. Men många äter bara vitt bröd.
När vi ger det i djurfodret finns allt med, så det går inte att jämföra riktigt.
GillaGilla
Det är strikta livsmedelsregler, för att få sälja kött. Men gårdsslakterierna ökar. Men att köttet behöver kontrolleras är nog givet. Trikiner och annat vill man inte ha på köpet.
Jag brukar läsa denna bloggen, men Lars har faktiskt fel på många punkter vad gäller växtodling och köttproduktion. Han och andra tycks tro att djuren skapar näring. Hade det varit så väl, så hade vi aldrig haft någon svält eller bristsjukdomar hos människor och djur. Jag vänder mig emot hans allt för förenklade bild av hur allt fungerar. CO2 är inte det enda grundämne som behövs.
GillaGilla
Hur ska man då tolka detta?
Forskarna: Därför ska du inte använda kokosolja.
Kokosprodukter marknadsförs ofta som ett hälsosamt alternativ – såväl vad gäller matlagning som skönhetsprodukter. Men nya forskningsrön pekar i en annan riktning, rapporterar CBS…
http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WVbeK/darfor-ska-du-sluta-anvanda-kokosolja
GillaGilla
Detta är kvardröjande effekter inom skolmedicinen från den falska hypotesen om kolesterol och mättat fett. Varningen bygger alltså på helt förlegade och överspelade hypoteser som är motsagda av senare tids forskning. Ekologisk kokosolja är ett mycket nyttigt livsmedel. Jag äter det själv dagligen.
Klicka för att komma åt 12937_2017_Article_254.pdf
GillaGilla
Ja, det bör väl bli en huvuduppgift för den nya föreningen att visa jornalister tillrätta, så att de slutar trycka artiklar av denna typ? I ett tiotal år har vi väntat på att någon skulle göra det.
GillaGilla
Jordgubbar från Möja i skärgården var populära förr. Hemligheten är att havet kyler på nätterna. Mina bär och grönsaker på ön smakar mycket bättre än vad man kan köpa i affärerna. Rädisorna har smak, är det någon som minns hur bra det var förr? Det är likadant med vin i bergsområden. Det utvecklar helt andra egenskaper. Bl.a. resveratrol, som anses ha hälsosamma egenskaper. Natten är kylig i alperna och i det sydfranska centralmassivet och i skärgården.
I Ryssland kan alla medborgare få en hektar jord i östra delen av landet. Några miljoner medborgare står i kö. Den lilla jordplätten kan försörja en familj, som är villig att arbeta hårt. De kan odla, ha hönor och hushållsgris. Reglerna är inte lika stränga som i Sverige. Några satsar på turism. En sak är säker. Där finns det inte pengar till miljögifter och konstgödsel. Ekomat.
GillaGillad av 1 person
Det man skänker är 5 hektar.
GillaGilla
Fem hektar? Då vet du mer än vad jag gör och det verkar inte stämma.
”Last year, the Russian government launched a program giving citizens the opportunity to claim a free hectare of land (2.5 acres) in the Far East, provided they engage in economically useful activity. As of early 2017, it was calculated that over two million Russians had shown interest in getting their own slice of land in Russia’s ‘frontier country’. Foreigners have also shown interest in the project, which is presently limited to Russian citizens.”
https://sputniknews.com/russia/201706061054363698-russian-far-east-investment-conditions/
GillaGilla
Min källa var en artikel i SvD.
https://www.svd.se/gratis-mark-och-frihet-ska-locka-ryssar-till-kamtjatka
GillaGilla
Wow , sjuka siffror ang besprutningen på de svenska jordgubbarna.. Jag som hade tänkt att bjuda dig på en ask goda gubbar herr Bern. Sitter vid Vegabaren i Haninge och kör det som sommar jobb, (du är välkommen oavsett !)
Tack för att du är en underbar vis herre, tack för att du upplyser den sovande ignoranta befolkningen , tack för att du finns!
Mvh en 22 årig studerande som sommarjobbar med jordgubbsförsäljning..
GillaGilla
undra på att bina försvinner med vanvettiga giftbesprutningar. I Frankrike tar man hotet mot bina med stort allvar. I städer över hela landet placeras sen flera år bikupor på taket på offentliga byggnader. Bin älskar stadslivet med alla dess blommande aldrig giftbesprutade balkonger. Honung är för övrigt starkt bakteriedödande och används sen antiken i sårbehandling. Dagens läkemedelsindustri vill inte låtsas om det förstås. Jag har besökt en avdelning på universitetssjukhuset i Limoges som med lysande resultat smetar honung på operationssår av olika storlek vilka läker på nolltid utan att behöva sys. Även vid liggsår. Bäst är timjanhonung. Självklart har man även i Sverige en gång i tiden använt den bakteriedödande honungen men idag törs väl ingen.
GillaGillad av 3 personer
Min mamma läkte våra sår bl a på benen, när vi sprang barbenta och barfota hela somrarna, med honung. Hon tuggade rågbröd, honung och smör till en massa och la ett groblad över vilket läkte fint. Blev ett sår infekterat så vände hon grobladet med växttrådarna ner som snabbt drog ut varet. Både farfar och pappa tog bistick mot sin reumatism. Jag har också känning av reumatism och håller den i skick med ett par bistick varje sommar.
GillaGilla
Rödvin är också bra på sår, läker fort och fint.
GillaGilla
Jag tror att Rumänien är det land i Europa som har allra mest utvecklad medicinsk kultur när det gäller bin, honung, propulis, bivax,
Här är några länkar till filmer på franska:
GillaGilla
Jag var själv en liten biodlare under några år men efter en vinter var alla bin spårlöst borta. Det underliga var att de hade lämnat all honung de samlat under sommaren kvar i kuporna (jag lät den medvetet vara kvar i kuporna) men detta är nog det sista man kan tänka sig.
Vi själva misstänker grannen som bedriver ”konventionellt” jordbruk.
GillaGilla
Tack för en rapport från Frankrike. Kommentera gärna igen. Som ung hyrde jag moped i Nice och bodde i tält några veckor (allt var möjligt och ingenting omöjligt på den tiden). Jag fick se en del av Frankrike och minns speciellt lavendelfälten. Jag minns inte honungen från barndomen, men jag minns grobladen. Farmor strök tvål på getingsticken. Vi hade en getingsommar i skärgården på 50-talet och jag fick tretton stick.
Tomaterna var fantastiska och billiga. I Frankrike kan man tillaga lever fick jag lära mig och grönsakerna var inte sönderkokta.
GillaGilla
Hörde på TV i morse, Gomorron Sverige, att en märkbar skillnad på svenska och andra jordgubbar är t ex att svenska håller sig i kylskåpet 3-4 dagar medan andra i 12-14 dagar, vilket säger något om besprutning.
GillaGilla
När jag var i nedre tonåren odlade jag faktiskt själv jordgubbar på några hundra kvadratmeter mark och utan några besprutningar. Jordgubbarna sålde jag sedan från en bord vid vägkanten och de blev inte många timmar gamla på bordet. Det var mycket slit med att skyffla ogräs och vattning men på det sättet lyckades jag spara ihop till en begagnad moped på ett par år.
Nu måste jag erkänna att jag häromdagen köpte en liter jordgubbar av ”standardtyp” helt enkelt för att det inte fanns några kravodlade i butiken – ett impulsköp!
GillaGilla
För ”tvivlare” kan kanske den här intervjun väcka en del tankar när det gäller vad jordbruksgifter kan ställa till med.
GillaGilla
Till lars bern 22 juni, 2017 kl. 09:46
Jag tror jag förstår vad Svd menar. Den som brukar marken på ett bra sätt i några år får äganderätt och kan sälja. Den som har en hektar kan köpa några till. Jag tror gränsen går vid fem år. Det är möjligt att en framgångsrik bonde kan få mer gratis mark, men jag har inte sett det rapporterat. Det börjar med en hektar.
Artikeln är bra. Den lyfter fram hur uppfinningsrika människorna är. Det är spännande att läsa om de olika näringarna. Åsnorna fascinerar mig. Guvernören gör rätt i att oroa sig. President Putin sparkar guvernörer och även ministrar på löpande band. Han bekämpar korruption och inkompetens. Jag har hört honom säga: jag vet att det är svårt, men lös problemet till hösten, annars. En välbetald vetenskaplig organisation befolkades av okunniga politiker och byråkrater. De förlorade sina statiga uppdrag, men kunde inte sparkas från organisationen.
Svenskar och finnar fick gratis mark i Sverige förr i tiden. En norrlänning berättade att en nybyggare i Arjeplog anlände på våren, röjde mark och byggde hus. Familjen kunde flytta in till hösten. Det var ett hårt arbete och utfördes med handkraft. Träden togs ned och stubbar, rötter och stenar avlägsnades. Kan dagens unga göra sånt? Kan en enda man avlägsna stora stenar? Dem tar man med släde på vintern. Nybyggaren fick fiska och jaga för att överleva det året. Våra förfäder var fantastiska och jag vill att de unga ska veta det.
Det finns flera ekokollektiv i Ryssland och de kan studeras på youtube.
GillaGilla
Jordbruksverket har mycket rådgivning till ekoodlare.
Lantmännen är den största köpare av ekospannmål i Sverige.
LRF och Lantmännen är några av organisationerna som äger KRAV.
Så att dessa skulle vara motståndare till ekologiskt jordbruk är nonsens.
Jag är själv kravcertifierad ekobonde på heltid.
GillaGilla
Efter att ha drabbats av ”ågren” slängde jag det som var kvar i jordgubbskartongen i komposten. Dessutom såg de inget vidare ute efter några dagar i kylskåpet.
GillaGilla
Hjälp till med att rädda Sveriges småbrukare!
Småjordbruket är i mina ögon en mycket bra lösning när det gäller härproducerat/närproducerat, ekologi, beredskap, jordkvalitet, naturhänsyn, livskvalitet för djur och människor.
Av allt att döma pågår en mycket lömsk plan med syftet att avveckla det svenska småjordbruket. Det har redan skett i andra länder.
Politikern och författaren Gore Vidal varnade redan 2002 i boken Evigt krig för evig fred för att detta då höll på att hända i USA. På sidan 47 skriver han att mäktiga bolagsdirektörer hade utarbetat en plan ”för att eliminera jordbrukarna och deras gårdar. Den var detaljerad och väl genomtänkt.”
Vidal skriver på samma sida:
”Idag arbetar en handfull livsmedelskonglomerat med att köra bort Amerikas återstående småjordbrukare från deras gårdar genom att systematiskt betala dem mindre för deras produkter än vad det kostar att odla, varigenom bönderna tvingas ta lån från konglomeratens banker, inteckna sina fastigheter och drabbas av utmätning och försäljning av marken till de bolagskontrollerade jordbruksföretagen.”
Jonas Wangsten som är ordförande i Förbundet Sveriges Småbrukare skriver i senaste numret av tidskriften Småbrukaren: ”Vi närmar oss en gräns där hela det svenska jordbruket kommer att försvinna.”
Den tyske teologen Martin Niemöller, som 1937 greps och fördes till koncentrationslägret Sachsenhausen, skrev följande poem:
“ First they came for the Socialists, and I did not speak out—
Because I was not a Socialist.
Then they came for the Trade Unionists, and I did not speak out—
Because I was not a Trade Unionist.
Then they came for the Jews, and I did not speak out—
Because I was not a Jew.
Then they came for me—and there was no one left to speak for me. ”
Här är en debattartikel som jag anser att vi bör ta på största allvar, även om vi själva inte är småbrukare:
http://www.land.se/asikt/har-ar-lomska-planen-som-baddats-in-i-livsmedelsstrategin/
Och här är en mycket intressant sida om perkakultur – en form av småjordbruk som jag är mycket fascinerad av:
https://eldoga.wordpress.com/category/permakultur/
GillaGilla
Jag menar förstås permakultur.
GillaGilla
RÄTTELSE AV MIN KOMMENTAR OVAN
Citatet av Jonas Wangsten ska vara:
”Vi närmar oss en gräns där hela det svenska jordbruket kommer att förtvina.”
GillaGilla
Hej Lars, Rebecca har solida referenser. Du pekar på (i överlägsen stil!) Rune Lanestrand och en Amerikansk? Nature site. Och blandar in (ot) metabola syndrom. Mer krävs för att straffa Rebecca. Det vet du också. Kom igen!!
Eilif Hensvold mjölkbonde
GillaGilla
Hon diskvalificerar sig genom att hävda att ekomarknaden drivits fram av cyniska vinstintressen utan att med en stavelse beröra att Big Food handlar om lååångt större ekonomiska intressen. Det är ju självklart att alla som agerar på en marknad gör det för att generera en vinst, att använda det som ett argument mot ekoodling inger ingen respekt. Big Food i sin tur strävar efter att kunna dominera hela marknaden så att man ensamt kan styra priserna och lokala odlare och ekobönder sätter käppar i hjulen för dem. Därför har man dragit igång en intensiv antiekokampanj. Uvell har lånat sin penna till dessa intressen.
GillaGilla
Hej Lars,
igen, kom igen!
Eilif Hensvold Mjölkbonde
GillaGilla
Äntligen en som har erfarenhet av matproduktion, som är med i kommentarerna.
Jag vill börja med att tacka för att ni gör ett bra jobb.
Vidare vill jag höra om du tror det funkar om alla
producerar med de regler ekologiskt har idag.
Jag anser att man borde ta bort reglerna kring gödning. Att man borde få använda konstgödning och odla i näringslösning (inte jord) också.
När man ser hur fantastiskt naturen kan omvandla konstammonium till proteiner, så förstår jag inte hur man kan vara emot det. Bättre att styra med gödning, så att man får bra skörd på bra jordar, än att odla på större areal. Som då ger mindre plats för annan natur.
Jag är faktiskt bekymrad över att ekologiskt gör det svårare för småjordbrukare. Det är lättare för de stora att ställa om en del av sin areal. Stora gårdar med djur, lägger bara all djurgödsel på den omställda arealen. Mindre gårdar, speciellt utan djur, har ingen chans.
GillaGilla
Problemet med det industriella kemikaliejordbruk som signaturen Marianne försvarar så starkt, är att det inte bara handlar om lite konstgödning utan att med detta kommer även en rad gifter som används för att öka ”produktiviteten” och då främst glyfosat (Roundup) som är starkt cancerogent.
http://newsvoice.se/2017/06/28/glyfosat-cancerframkallande/
Det har gått så långt att bönder som inte använder GMO-grödor ändå besprutar skörden med glyfosat det sista de gör för att döda av stråna och därmed lättare få loss alla sädeskornen i skördetröskorna. Det innebär att halten glyfosat i det mjöl som sedan produceras blir hög.
Om man väljer ekologiska produkter får man i sig långt mindre mängd gift vilket sannolikt minskar risken att bli sjuk av maten och samtidigt skonar man miljön i jordarna.
Jag råkar av egen erfarenhet veta att glyfosat finns på i stort sett alla större svenska jordbruk.
GillaGillad av 1 person
Det där med att döda av stråna, tror jag du har fått om bakfoten. Men där emot har jag läst att man i andra europeiska sydligare länder, sprutar med Roundup innan skörd, för att döda grönskotten. Alltså korn som ramlat och börjat gro. Detta beror på att skörden mognar väldigt oregelbundet med det lynniga vädret. Grönskotten gör att det blir för hög vattenhalt och dålig kvalité.
Men det är oförsvarbart, det håller jag med om. Man får försöka hitta på ett annat sätt, att sortera dessa från de torra kärnorna.
Men i Sverige tror jag inte det förekommit, än i alla fall.
GillaGilla
Varför använder då svenska bönder massor av Roundup?
GillaGilla
Det beror bl.a. på en massa konstiga EU-regler. Som att när du har s.k. träda, alltså att marken vilar en säsong med grönt som du sedan plöjer ned på hösten, för att förbättra jordhumus och få bort ev. skadegörare. Så får man inte röra detta över hela sommaren. Förr putsade man bort fröställningar för att inte få en massa ogräs. Nu får det inte röras förrän i september. Så då sprutas det, för att döda ogräset.
Man plöjer lite mer sällan nu. Efter vissa grödor kör man bara med tallriksredskap, för att skära ned växtmaterialet innan harvning och sådd. Då blir mer ogräs, tyvärr mer att spruta.
Förr plöjde man nästan allt på hösten, då man la ut stallgödseln. Mycket av näringen rann ut under vintern. Nu är det mer vanligt med vårplöjning, för man sår mer på hösten, efter en andra skörd. Man vill undvika att jorden ligger bar och läcker näring.
Därför plöjs det mer vart annat år nu. Efter sena grödor i växtföljden som potatis och betor.
Man sparar näringsläckage, men får mer ogräs som tyvärr måste bekämpas med sprutan, då man inte vänder det ned i marken.
Här i Skåne märks det tydligt att höstsådden ökat, för Grågässen stannar hela vintern, De har mycket mat att äta. Rådjur och andra djur, får också mat hela vintern. Här hemmavid var ett stycke med höstsådd raps, som rådjuren åt av hela vintern. Men det kom igång till våren ändå. Men visst har de vilda djuren mycket nytta av våra odlingar. Det ökar deras intag av protein mycket. Eftersom markerna blivit gödslade och det växer frodigt.
GillaGilla
Herr Las har fel, fru Marianne rätt Liebigs lag, borde alla kemiutbildase ha i bakhuvudet – begeppet begränsande ämne.
grundämnena förekommer där växterna växer inte i exakt som de gör i växten.
logiskt tvingande är därför slutsatsen att ett visst grundämne tar slut först.
Antag växten 16 kväve och 1 fosfor. Antag det finns 32 kväve och 1 fosfor.
Fosfor begränsande.
Herr Lars och min gemensamme vän Gösta Walin kan förklara.
GillaGilla
Svårbegriplig formulering. Konstigt att det växer någonting ute i guds fria natur med ditt resonemang. Du förbiser huvudproblemet med dagens industrijordbruk – att vi blir systematiskt förgiftade med glyfosat, kvicksilver, kadmium och annat fanstyg – men det kanske du inte bryr dig om herr Olle?
GillaGillad av 1 person
”Konstigt att det växer någonting ute i guds fria natur med ditt resonemang”
inte alls. fullt logiskt att det växer till dess det begränsande ämnet – det där tillgången i förhållande till behov är som minst, det tar slut. Försök till
pedagogisk liknelse. En bil har fyra hjul och en ratt. I förrådet finns allt utom dessa i överskott (motsvarande för fosfor, kol, väte mm i växtens miljö). Antag i förådet finns 100 rattar och 400 hjul. Det blir hjul och rattar som tar slut samtidigt. Och 100 bilar. Antag: 50 rattar och fortfarande 400 hjul. Men det blir bara 50 bilar, och ett antal – 200 – hjul över i förrådet.’
Så ser växtens, t ex den marina algens – tillväxtbetingelser ut. Därav den berömda kvoten 16:1 – N/P-kvoten. Helt central i diskussionen om övergödning.
En helt annan fråga gäller t ex kadmium . Det ökar i marken pga jordbruk. Ökningstakt högre med slamgödsling än utan. Dock alltid en viss ökning. Gäller även ekologiskt. Det är på sikt, kanske hundra år eller mer ett hot mot allt jordbruk.
Kvicksilver och glyfosate, vet jag preliminärt för lite om för att ha en genomtänkt uppfattning – just nu.
Jag tror att prakiskt taget alla kemister – disputerade eller ej – känner till Liebigs lag och principen om begränsande nutrient.
GillaGilla
Vill kommentera Olle H. jämförelse med att tillverka bilar med att göda växter, som jag tycker var väldigt bra.
Man kan vidareutveckla jämförelsen:
Att karossen är ljuset, CO2 och vattnet – som det behövs mycket av. Hjulen är Kväve, ratten Fosfor, sittdynorna Kalium, Tändsystemet Magnesium osv
Tar man bort en grej, blir det ingen bil, men kanske en moppe istället (en växt vi inte kan äta).
Därför kan man inte säga att bara en del är viktig, alla är viktiga. Varje tändstift kan vara något mineral.
Det blir ingen skörd av den växt man vill ha, om en del saknas.
Växtförädlingen kan jämföras med teknikutvecklingen på bilar.
Så, om man då inte ersätter bortförda delar. Hur ska man då få till det? Det blir som att ta bort ett hjul med punka, men inte fixa den, så går ett hjul till sönder. Ett tändstift går osv
Det blir ingen bra resa.
I de delar av världen där man odlar så, där finns också svälten.
GillaGilla
Tack för logiskt resonemang.
Självklart är det så här, det märker man snabbt ute i växthuset där det växer mycket på liten yta. Utan extra gödning där, blir det gulare och gulare blad, tills stjälkarna står kala.
Då göder jag hellre så att jag får äta mina tomater.
GillaGilla
Ja den viktigaste gödningen i växthusen är koldioxid i överflöd.
GillaGilla
Jag har ett litet växthus på 10 kvadrat. Några koldioxidtankar har jag inte. Men när det blir gulaktiga blad, är det dags att göda upp kompostjorden jag byter ut varje år, där inne.
Om jag då trott att det var CO2 brist, som gör bladen gula, så hade jag nog blivit besviken om jag så pratat livet ur mig med plantorna. För med gödning i jorden blir plantorna gröna, frodiga, med blommor, tomater och håller på att växa så glasrutorna spricker.
GillaGilla
rättelse till mitt inlägg ovan, liknelsen: ordet ”fosfor” tredje ord i parentesen – skall vara ”svavel”
GillaGilla
Hej Marianne och Lars. Ekologiskt kan betyda mycket. I Sverige har vi KRAV som dominerar med stränga regler. Internationellt är det upp och ned. Normalt krävs ingen systemanalys. Det är synd. Behöver du t ex köra hundra varv med traktorn eller använda fyra gånger mera åker eller transportera grejer tusen mil så gör det inget. Fortfarande ekologiskt. Normalt relateras inte heller till hur mycket ”mat” som producerats per miljöbelastning. Så a priori är det inte lätt att säga att ekologiskt är ”bäst”. Konventionellt kan också betyda mycket. I Sverige, Norge, Finland har vi ganska lika regler. I EU något rymligare. Och går vi internationellt kan vi hitta rena katastrofer. Bananodling i Mellanamerika, sockerrör i Brasilien (ironiskt nog bas för falskeligen lovprisade bioplaster). Nu refererar Rebecca till jämförelser mellan ekologiskt och konventionellt i vår mening. Hon har starka referenser som är svåra att straffa om vi inte skall skurkförklara rätt många som professionellt ägnar sig åt livsmedelssäkerhet och miljö. Det är helt enkelt svårt att racka ned på vår variant av konventionellt jordbruk. Men kom igen Lars, inga rallarsvingar utan ditt vanliga skarpa intellekt och omdöme.
Om kväve och fosfor. Visst kan vi sluta med ”industrivarianterna”. Köttet blir svindyrt och det kan vi väl leva med. Men värre, den fattiga delen av världen kan vi inte längre fixa mat till med nu kända metoder. Svält.
Om kemikalier för ogräs och växtskydd. Vi kan bannlysa sånt men får en förödande och omedelbar global produktionsminskning. Svält. Så säg mig Lars varför vi skulle göra så. Varför? Tro och ideologi mot sunt förnuft. Nej, vägen framåt ligger i att bejaka ett klokt konventionellt jordbruk, hand i hand med försök av ekologisk karaktär och med gemensamt ansvar för global försörjning, hälsa och miljö.
Eilif Hensvold, mjölkbonde
GillaGilla
Världen producerar idag dubbelt så mycket mat som behövs 4000 kcal/pers när vi bara behöver 2000 kcal/pers. Så ditt resonemang håller inte, svält beror inte på brist på mat utan på fördelningen. Kött från utegående djur som betar äng och skog är visserligen dyrare men inte svindyrt som du skriver. Jag skulle inte drömma om att köpa ngt annat och äter då hellre lite mindre och mår bättre.
Till detta skall läggas att Ryssland har enorma lågt utnyttjade jordbruksarealer, som man nu börjar använda för organisk odling. Landet är redan världens största veteexportör.
Jag kommer att återkomma i detta ämne i en översiktsartikel där jag kommer att visa på de övriga allvarliga bristerna i ditt resonemang.
GillaGillad av 1 person
Hej Lars och Marianne. Bra att du Lars släppt rallarsvingarna. Jag gillar dina kcal ansatser men då finns där annat. Logistik, hållbarhet och andra besvärande saker. Ser fram emot att du visar på de övriga allvarliga bristerna i mitt resonemang. På allvar!
Eilif
GillaGilla
Svält beror på att det finns människor som inte har råd att köpa mat.
Hade de haft råd så hade de fått del av fördelningen.
Svält beror också på, att vissa grupperingar hindrar mattransporter att nå fram.
Att tro att svältande fattiga människor får mer mat om vi börjar producera mer ekologiskt och gör produktionen väldigt mycket dyrare, låter faktiskt ologiskt.
Du skriver ju att vi ska odla ekologiskt, för att vi inte behöver överflödet. Men hur ska då de fattiga få någon mat?
I så fall skulle vi ju skicka ned av vår mat till de fattiga. Så att vi där igenom inte fick något över.
Problemet är hållbarhet och lagringsmöjligheter, som ofta är omöjliga i dessa länder.
Faktum är faktiskt att biståndsorganisationerna bara främjar traditionellt jordbruk i dessa länder, som bevisligen inte kan försörja dem. Även i dessa organisationer föraktar man det konventionella jordbruket, som kan mätta många fler.
Denna politik gör, att svälten aldrig kommer försvinna. De måste göda upp markerna, annars producerar de inget.
GillaGilla
Så tycker jag med. Det är så lätt att vara kritisk när mataffärens hyllor prunkar i överflöd. Men man kan förstå hur snabbt det blir brist, utan det konventionella jordbruket. Men vi ska värna om kunskapen, det behöver ut mer i media hur mycket mer de ekologiska måste bearbeta jordarna.
GillaGilla
Lars, den här välgjorda propagandafilmen innehåller en mängd påståenden som det skulle vara värdefullt ifall du kunde ta ställning till. https://www.youtube.com/watch?v=y_Y5-u5u1DQ
GillaGilla