Propagandan mot det mättade animaliska fetterna efter American Heart Associations (AHA) rekommendationer 1961 fick bl.a. till följd att en rad experter som inte begrep bättre, rekommenderade en ökad övergång till mer vegetabiliska omättade fetter som börjat introduceras i början av 1900-talet. Dessa och raffinerade former av dem, har inte ingått i kosten tidigare under människans utveckling.
De mättade fetterna finns i animalieprodukter, såsom ost, smör, grädde och kött, men också inom växtriket i form av kokosolja och palmolja. De enkelomättade fetterna finns i riklig mängd i olivolja, rapsolja, hasselnötter och mandlar. De fleromättade fetterna återfinns i de flesta fröoljor, exempelvis olja från bomullsfrön, solros, majs, soja och raps. De vegetabiliska oljorna med undantag av kokos-, oliv-, avokado- och sesamolja ingick inte i kosten hos våra förfäder, de är alltså främmande inslag i kosten för vår nedärvda metabolism och tarmflora. De är helt enkelt inte människoföda.
För att minska sina råvarukostnader började industrin för över hundra år sedan att experimentera med de mycket billigare fröoljorna. Man ändrade deras egenskaper och sammansättning på kemisk väg för att få dem att tekniskt efterlikna smör. Rapsolja till exempel härdas genom hydrering för att ge den egenskaper för att den skulle kunna användas i margarin. (Jag själv doktorerade på 60-talet på matematisk modellering av denna process.) Härdningen leder till bildandet av så kallad transfetter som visat sig vara ett starkt bidragande upphov till de inflammationer som bl.a. orsakar åderförfettning.
När de vegetabiliska oljorna upphettas bildar de även toxiska oxidationsprodukter med bl.a. cykliska aldehyder som orsakar inflammationer och skador på magtarmkanalen. Fröoljornas förödande hälsoeffekter har alltså en tydlig evolutionär förklaring. Vårt intag av dessa raffinerade, uppvärmda, hexanbehandlade, kemiskt avdeodoriserade oljor som aldrig tidigare konsumerats i människans historia, har ökat mer än 1000 gånger under de senaste 100 åren. Naturliga mättade fetter gör kolesterolmolekylerna stabila och mindre benägna att oxidera och härskna. Det är oxiderade kolesterolpartiklar som figurerar vid åderförfettning. Fröoljorna är instabila och befrämjar oxidation och härskning av det kolesterol de kommer i kontakt med vilket befrämjar uppkomst av åderförfettning.
I en artikel av David Gillespie visar han hur användningen av upphettade fröoljor i matlagning blivit en betydande källa till att vi får i oss de skadliga aldehyderna i en kraftigt ökande utsträckning (upp till några hundra ggr WHO:s gränsvärde). Han visar ett diagram där man tydligt kan se att bildandet av aldehyder är långt lägre för naturliga mättade fetter som kokosolja (bäst) och smör. Även olivolja är bättre även om det lämpar sig sämre att steka i. Ni kan ju fundera på vad som finns i de frityroljor som står och kokar i fritöser i dygn. Ser man på vilka oljor som används i flertalet restauranger kan man nog sluta sig till att det ökande uteätandet är en bidragande orsak bakom den metabola pandemin.
I takt med att en diet med mindre naturligt mättat fett blev normen har hjärtkärlsjukligheten skjutit i höjden, vilket tydligt visar att de mättade fetterna inte varit den bidragande orsak som fortfarande en rad skolmedicinare, Livsmedelsverket och nutritionister framhärdar med att hävda.
Dr Michael Eades har i ett föredrag som ligger ute på Youtube visat de mekanismer som visar hur kolhydrater och vegetabiliska oljor samverkat som orsaken bakom fetmaepidemin i USA. Han visar där även de mekanismer i cellernas ämnesomsättning som gör att vi inte blir feta av mättade fetter.
Nu var det inte bara cancer som började öka på 50-talet, utan även diabetes ökade samtidigt. Antalet insjuknade i båda sjukdomarna fortsätter att öka epidemiskt efter 1980. Jag tror det är ganska riskfritt att gissa att det i huvudsak är den kostförändring som skedde under 1900-talets slut som ligger bakom att såväl cancer som diabetes ökar pandemiskt. Slutsatsen av detta resonemang är att vi nog inte kan minska vår risk att få cancer signifikant genom att helt sluta att steka vårt kött (om vi inte bränner det vill säga). Betydligt viktigare för vår hälsa är att undvika den processade industrimaten rik på kolhydrater och raffinerade fröoljor, för att istället äta naturlig mat med färre kolhydrater som vi lagar till själva, tillsammans med rikligt med grönsaker. Och framförallt att radikalt minska vårt intag av socker, vitt mjöl och industriprocessade fröoljor.
Den enorma utbredningen av användning av fröoljor i industrimaten, på restauranger och i matlagningen i hemmen som manats fram av råden från skolmedicinen har lett till en omställning som kraftigt ökar förekomsten av de kemikalier (aldehyder) och syntetiska transfetter som ligger bakom oxidation, inflammation och immunreaktioner. Kärlskadorna mobiliserar kroppens läkningsmekanismer som använder kolesterol för att försöka reparera skadorna, vilket sedan observeras som plack som i värsta fall kan sätta igen blodkärl. Skolmedicinen väljer sedan att skylla hälsoproblemen på kroppens läkningsmekanismer – som att skylla bränder på brandsoldater.
Margarinindustrin hävdar ofta som ett försvar att även smör innehåller transfetter som liknar margarinets syntetiska transfetter. Det är dock en enorm skillnad på dessa fetter, där smörets fettmolekyler är en naturprodukt som vår metabolism kan identifiera till skillnad från margarinets syntetiska molekyler som är främmande och inflammatoriska.
Eftersom kolesterol är livsnödvändigt och måste finnas i kroppen, har det liten betydelse att sänka kolesterolhalten, vilket man gör med statiner vars negativa biverkningar är skrämmande. Det kan möjligen försena en plackbildning några dagar, men det förhindrar den inte. Beviset för att det är så, framgår av att många infarktpatienter som tas in akut har låga kolesterolnivåer i blodet.
Vi ser samma fenomen med cancern, den ökade inflammationsnivån som orsakas av aldehyderna skadar även cellernas metabolism och leder till en ökad ombildning av friska celler till cancerogena. Skolmedicinen försöker hela tiden förklara cancer som en genetisk sjukdom, men även på den punkten har man fel.
Forskning från 2017 tyder utöver det jag nämnt även på att rapsolja som ofta får ersätta den dyrare olivoljan i matlagningen ökar risken för utveckling av Alzheimer i djurmodeller.
Slutsatsen av mitt resonemang är att ni inte får lita på de skolmedicinare som varnar för animaliska fetter och kokosolja och som rekommenderar er att ersätta dem med fröoljor och margariner. Jag tror ett säkert tips är att ni och era närmaste lever längre och friskare om ni avstår från alla fröoljor och då speciellt de som processats i kemiska fabriker. De är inte naturlig människoföda. Inse att margarin är en industriprodukt som inte vår metabolism är anpassad för att hantera.
Lars Bern
Texten till den här krönikan är hämtad från boken Den Metabola Pandemin.
Om ni vill stödja mitt arbete ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.
Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:
Bankgiro: 195-1607
Swish: 123 270 0441
Tack. En mycket lättförståelig text som jag kommer att dela med många!
GillaGillad av 1 person
Instämmer helt. Vi vet att omega-6 fetterna är skadliga då de bildar skadliga ämnen som aldehyder vid nedbrytning, vilket kan sätta press på ett redan överbelastat immunsystem.
Anledningen att omättade fetter är insatbila jmf med mättat fett är att de har ”brytpunkter” i fettkedjorna som där lätt kan gå isär. Raskt frågar man sig hur det kan komma sig att omega-3 som har fler brytpunkter än omega-6 då kan vara nyttigt. Svaret är lite förvånande. Omega 3 bildar nyttiga sönderfallsprodukter, medans omega 6 producerar nästan bara onyttiga produkter när de oxideras.
Dessutom, enligt Ray Peat, skyddas omega-3 från oxidation när det är ”inbäddat” i mättat fett. T.ex. när det används bara i cellmembran som kräver flexibilitet. Men om det är ”inbäddat” i omega-6 kan det alltså medföra kortare livslängd dels pga normal oxidation, dels pga oxidation av nedbrytningsprodukter när omega 6 bryts ned. Chris Knobbe, ophthalmologist, menar också att den enorma ökning av ”macular degeneration” (MD) som skett de sista 100 åren sammanfaller med ökad konsumtion av just de industrifetter Lars nämner, omega 6. I dag drabbas de över 65 upp till 30% av MD, medan det var en på 50,000 i början på 1900-talet. https://www.youtube.com/watch?v=SmrncwpaZRM
Om det är svårt att höra/förstå kan man åtminstone få Engelsk auto-text på youtube.
GillaGillad av 3 personer
Utmärkt att du lyfter ovanstående artikel igen och igen ! Tack !
En kommentar angående detta ditt inlägg får bli att Bern härmed på sitt briljanta sätt kan sägas revidera Hippokrates mest berömda tes :
Låt maten bli din medicin och låt medicinen vara din mat !
Denna tes kan man säga att Bern bejakar men via en nytolkningen enligt : Låt INTE MODERNA
maten bli din medicin!
Tack för kaffet Bern !
GillaGillad av 1 person
Hej
Angående statiner. Om man är typ 1 diabetiker som har ett LDL kolesterol värde på 5,0 och
HDL 1,3 enligt blodprover och läkaren vill förskriva statiner, för att sänka LDL, hur ska man göra? Har läkaren rätt här?
GillaGillad av 1 person
Jag är inte läkare, så jag kan inte ge dig råd. Däremot kan jag säga hur jag gör. Jag har ett LDL på 9 mmol/l och hDL på 1,7 och jag skulle aldrig drömma om att ta statiner igen.
GillaGillad av 3 personer
Steker oftast i olivolja, ska jag fortsätta med det eller börja med kokosolja? Sesamolja var väl bra och ha i salladen? eller har jag missuppfattat din tidigare artikel om sesamolja?
GillaGillad av 1 person
Steka i kokosolja alt smör – och stek inte för hårt. Ringla olivolja över maten om du så önskar (sallad). Smör över varm mat, gärna örtblandat. Ge sesamolja till katten …
Eller hur, Lars B?
GillaGilla
Så gör jag och katten spinner
GillaGilla
Går det bra att fortsätta steka med olivolja? eller ska jag välja kokosolja istället? Hur är det med sesamolja till salladen?
GillaGilla
Du skall inte steka i olivolja utan i smör eller kokosolja. Sesamolja är utmärkt till sallad, men som olivoljan tål den dåligt uppvärmning. Kokosoljan är mest motståndskraftig mot värme.
GillaGillad av 1 person
Så är det alltså!
GillaGilla
Eller i talg, flott eller ister.
GillaGilla
Absolut!
GillaGilla
Den är bara så laxerande, det är ett problem. Jag tål den, men inte frun.
Stek smör en emaljerad stekpanna, den blir inte lika fort varm som en gjutjärnspanna.
GillaGilla
Klockrent som vanligt! Livsmedels- och läkemedelsindustrin fungerar i symbios och tar livet av oss (men sakta, så det inte blir så omedelbart tydligt). På sistone ansluter också telekomindustrin med sina ”strålande” innovationer. Snart kan bara bakterier överleva…
GillaGillad av 2 personer
Inte bakterierna – men kackerlackorna som säkert gillar kolloidalt silver … …
GillaGilla
Just nu smälter jag det stekta fläsket och bruna bönorna från min lunch som jag nyss intog på Folkets Hus restaurang i Trollhättan. Där träffade jag också ett tiotal av mina forna arbetskamrater som regelbundet träffas för att där inta sina tisdagsluncher. De kallar sig själv ”Fläskligan” och har blivit inspirerade av mina tidigare föreläsningar kring kost och hälsa. Häftiga diskussioner uppstår därför varje gång jag råkar ansluta mig. Idag hade någon hört ett inslag på radion om det farliga med höga kolesterolvärlden. Vi slåss hela tiden mot en massiv propaganda.
Det är många restauranger som har just fläsk och bruna bönor på sin tisdagsmeny. Varför just på tisdagar vet jag inte men att rätten är populär tvivlar jag inte på efter att ha sett den stora anslutningen av gäster på flera olika restauranger.
Folk har trots all en självbevarelsedrift.
GillaGillad av 3 personer
Tack Lars . Som vanligt lärorikt och trevligt att läsa dina texter . Det är bara att suga i sig visdomen denna sida förmedlar . Mvh Sjöström
GillaGillad av 1 person
Nej, inte för oss. Forskarna får ta och gmo:a ett embryo till någon sorts hybrid som tål industrins smörja.
GillaGillad av 1 person
Kallpressad linfröolja då, hur nyttig / skadlig är den? Hälften är Omega 3-fettsyror och resten mestadels Omega 6- och Omega 9-fettsyror. Jag vill tro att den är nyttig. När det blev människoföda vet jag inte. Jag använder mest smör, sedan kallpressad olivolja och ungefär lika mycket kallpressad linfrö-, d:o sesam- och d:o kokosolja.
GillaGilla
Grafen är väldigt illustrativ. Ökningen av aldehyder i tiden för samtliga oljor är linjär. Om vi nu antepolerar i tiden ner till cirka 2 minuter i en temperatur av 180 grader så finner vi att att det knappt finns några toxiner. Detta är glädjande när man tänker på fritering av pommes frites och små köttbitar eller grönsaker. Man tar då exempelvis ekologisk varmpressad (!) rapsolja, exempelvis av svenskt ursprung.
Man skall inte dubbelfritera utan man kokar egengjorda pommesstavar av god kvalité i saltat vatten i 12 minuter, därefter får de svalna i kylskåpet några timmar eller rent av frysas. Dessutom får man en ytterligare fördel med kylan nämligen att kolhydraterna i potatisen omvandlas till resistens stärkelse. Man steker en perfekt ryggbiff i mycket smör och friterar därefter potatisen i cirka 60 sekunder i 180-190 graders olja till gyllene krispiga pommes. Inga aldehyder. Tack för denna graf.
Ryggbiffen för mig skall vara rare eller eventuellt medium-rare med nyfriterade egna pommes och hemslagen bearnaise. Därtill föredrar jag en kall skarpöl framför rött vin. Ett glas sådant kan man ha bredvid sig när man lagar maten.
Tänk er bara.
GillaGilla
Bra tips, det skall jag pröva.
GillaGilla
Blev du hungrig?
GillaGilla
WOW!
GillaGilla
Blir det inte svårt att minimera tiden som oljan är varm till 2 minuter?
Aldehyderna bildas kontinuerligt vid 180C och kan sedan tas upp tillsammans med oljan när maten doppas i 2 minuter.
Kokosolja b´verka enda som kan passa.
Kanske man kan göra det i stekpannan och slå bort överskottsoljan efter? Annars fattas mättade djurfetter från oxe och gris i graferna. Men de senare innehåller nog en hel del omega-6 idag då de idag vanligen matas med billig soja. Gräsbetat och -avslutat oxkött bör dock vara nästan bara mättat fett plus en del omega 9.
Annars krävs extra NAC för att kroppen, åtminstone levern, får hjälp att omvandla aldehyderna till oskadliga acetat, eller vad det blir.
GillaGilla
Men kallpressad rapsolja är väl inte dåligt ? Det är väl först när den upphettas som den blir sämre. Använder kallpressad rapsolja i sallader då olivolja ger en stark smak som alla familjemedlemmar inte gillar
GillaGilla
Ja det är säkert bättre än den raffinerade, men det är ändå ett främmande livsmedel för vår metabolism.
GillaGilla
Olivolja är generellt bättre och det finns många olika smaker att välja på. Kallpressad till sallader och varmpressad till lättstekning, exempelvis ägg. Avocadoolja är gott också. Smör och riktig kokosolja är bäst att steka i.
Man skall inte äta långstekt förkolnad mat. Crock pot och souvide är bra hjälpmedel. Gott och mört blir det också.
GillaGilla
Såg en video med Chris A Knobbe, From Heart Disease to Cancer and Macular Degeneration . Intressent då den beskriver en mekanism cellens mitokondrier som orsak, relaterade till Omega 6. https://www.youtube.com/watch?v=pHnPinYI2Yc
GillaGillad av 1 person
Apropå olja; Vill man ha en olja med neutralare smak än olivolja eller cocosolja, så kan man variera med kallpressad palmolja. Den passar för all matlagning och är god i salladsdressing.
Jag använder ”Carotino Healthier Palm Oil” (www.carotino.eu) som har en angenäm, neutral smak. Innehåll per dl: 92g fett (39g mättat, 41g enkelomättat, 12g fleromättat), 49mg beta & alfa karoten (gör oljan rödfärgad), 19mg vitamin E, och 11.5mg Q10.
Som vanligt varnas för palmolja (https://en.wikipedia.org/wiki/Palm_oil) :
“A 2015 meta-analysis and 2017 advisory from the American Heart Association indicated that palm oil is among foods supplying dietary saturated fat which increases blood levels of LDL cholesterol and increased risk of cardiovascular diseases, leading to recommendations for reduced use or elimination of dietary palm oil in favor of consuming unhydrogenated vegetable oils.
Excessive intake of palmitic acid, which makes up 44% of palm oil, increases blood levels of low-density lipoprotein (LDL) and total cholesterol, and so increases risk of cardiovascular diseases. Other reviews, the World Health Organization, and the US National Heart, Lung and Blood Institute have encouraged consumers to limit the consumption of palm oil, palmitic acid and foods high in saturated fat.”
Den vanligaste mättade animaliska fettsyran är ”palmitic acid”. Att bränna sitt eget fett är alltså hälsovådligt enligt WHO, American Heart Association, mfl. Bevisligen ljuger dessa organisationer.
GillaGilla
Om sojaolja.
https://news.ucr.edu/articles/2020/01/17/americas-most-widely-consumed-oil-causes-genetic-changes-brain
GillaGilla
pogust
Läste precis om detta i en annan artikel, att generna inte fungerade korrekt i möss som fått sojaolja och då främst genen som producerar hormonet oxytocin. Möss som fått sojaolja visade lägre nivåer av oxytocin hormonet som är känt som kärlekshormonet, främjar även social interaktion och reducerar blodtrycket samt kortisonnivåerna.
Lägger in länken även om den är snarlik som Pogust
https://eurekalert.org/pub_releases/2020-01/uoc–amw011620.php
GillaGilla
Tänk att det skall vara så svårt att begripa.Vegoljor NEJ.Animalistkt fett JA.Finns inga vegoljor som innehåller fullvärdig verksam omega 3.Utan vegol kan eventuellt användas för att smörja ömtåliga maskindelar i bästa fall.
GillaGilla
Om du skall kommentera här vill vi att du följer policyn som syns på först sidan. /red
GillaGilla
Ekologisk avokadoolja är bra. Smaken är lite annorlunda, tar ett tag att välja sig.
GillaGilla
Här kommer några guldkorn:
Essential fatty acids
A healthy ratio of omega-3 and omega-6 fatty acids can enhance the activity of the ECS.[1] Endocannabinoids are produced from arachidonic acid, an omega-6 fatty acid. Having enough arachidonic acid is essential for endocannabinoid production, but having too much may lead to down-regulation of cannabinoid receptors. (Excessive omega-6 intake is also pro-inflammatory.
Most western diets already contain an excess of omega-6 oils, commonly found in cooking oils such as safflower, sunflower, corn, and soy, and in animal products like meat, poultry, and eggs.)
Omega-3 fatty acids are needed to balance the omega-6 fats so the ECS can function properly. These fatty acids are much harder to come by in the diet, and are also proven to have cardiovascular and neurological health benefits.
An ideal ratio of omega-3 to omega-6 in the diet is 1:1, and the typical western diet often has a 1:10 ratio. Animal sources of omega-3 are the most potent, but the vegetarian sources tend to provide other excellent health benefits.
Sources of endocannabinoid-enhancing fatty acids:
• Hemp seeds and hemp oil
• Flax seeds (grind at home in a coffee grinder) and flax oil
• Chia seeds
• Walnuts
• Sardines and anchovies
• Eggs (pasture-fed or omega-3 enriched only)
GillaGilla
Detta är den bästa video jag sett i metabola sammanhang.
Den som orkar att titta på den i 40 minuter kommer att finna den ytterst informativ och lärorik.
GillaGillad av 2 personer
Fantastiskt bra och sympatisk presentation.
GillaGilla
Ja – Tim Noakes vet ju vad han talar om, inte minst som medicinare.
Intressant är att han som de flesta andra medicinare blev ”konverterad” först när han själv drabbas av den galenskap som genomsyrar medicinen när det gäller kost och hälsa. I Noakes fall handlade det om övervikt och diabetes trots att han var specialist på idrottsmedicin och själv var en maratonlöpare.
Sedan utsattes han för en fullkomligt sanslös häxjakt från etablissemanget sida med Big Pharma i kulisserna.
GillaGilla
Noakes framställning är bra och informativ, historiskt och medicinskt relevant. Som de flesta andra , som diskuterar det metabola syndromet, tar han enbart upp fett, kolhydrater och dietkonstellationer, men glömmer, enl min bedömning, bort det underliggande perspektivet. Således, varför var CHD, CVD, diabetes etc. mindre frekvent förr när kolhydrater, exkl. socker, spelade en större roll i dieten? Det ‘underliggande perspektivet’ är intaget av näringsämnen, främst mineraler och vissa vitaminer relativt då och nu. Det kan konstateras att:
• Brist på Krom III, vilket ger underskott på kroppens Glukostoleransfaktor (bestående av Krom III, dinikotinsyra och glutation, av vilka kroppen själv kan tillverka de två senare) ger förhöjda värden på triglycerider och kolesterol, allt annat lika.
• Brist på Vanadin, som minskar insulinsresistens och ersätter insulinets funktion i viss utsträckning, ger också upphov till förhöjda triglycerid- och kolesterolvärden. Vanadin minskar också uppkomsten av aortaplack.
Varför är detta relevant? Våra födoämnen är alltmer utarmade på mineraler. Vanadin är normalt en bristvara, men har avsevärt försämrad närvaro numera. Serumkromvärden har successivt minskat över tiden, medelvärdet hos den amerikanska befolkningen: 1948: >28, 1973: ca 5,0, 1985: 0,13 u/l . Vidare ökar kroppens utsöndring av mineraler vid ökande kolhyratintag, för Krom med 300% vid större kolhydratintag. När mineralförekomsten i vår föda drastiskt nu minskat till följd av det industriella jordbruket, blir vår enda utväg (förutom ordentligt och tillräckligt tillskott) att öka fettkomsumtionen i vår diet, för att därigenom förhindra för stor utsöndring av mineraler p.g.a för högt kolhydratintag och således fördröja uppkomsten av metabolt syndrom, fetma, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, förhöjt blodtryck etc. Detta är en orsak till LCHFs framgång.
I en kommande kommentar kan jag, om intresse finns, konkret ta upp ett antal näringsämnen, förutom Krom och Vanadin, omfattande vitaminer, essentiella amino- och fettsyror, och mineraler, som har direkt bäring på hjärt/kärlsjukdomar.
GillaGilla
Bra! Gärna det senare.
GillaGilla
Tack för denna utmärkta och initierade kommentar, jag ser fram mot nästa.
GillaGilla
Tack för länken till Noakes! Han är definitivt en ”hjälte” när det gäller kampen mot Big Pharma.
Om du har läst Gary Taubes storartade bok Good Calories & Bad Calories (min egen ögonöppnare!) kände du säkert igen denna historiska expose kring vår korrupta hälsovård.
GillaGilla
Ja, eller hur.
Ur historisk synpunkt var professor Gerald Reaven på Stanford U, en mycket viktig forskare och läkare som myntade begreppet Syndroma X men han fick givetvis mycket mothugg.
https://med.stanford.edu/news/all-news/2018/02/gerald-reaven-stanford-scientist-who-coined-syndrome-x-dies-at-89.html
Tänk så grundlurade människorna har blivit och så många människoliv som kunde ha räddats om inte Big Pharma gått in med kapitalet för statinerna utan istället finansierat ytterligare grundforskning och klinisk forskning på insulinresistens, socker och lipider och kommit fram till sanningen som nu sent omsider träder fram.
Triglyceriderna är de farliga fetterna men samtidigt viktiga som energibärare, inte kolesterolet och LDL som ju är ett protein men som härbärgerar triglyceriderna och släpper av dem där de behövs ungefär som en färjebåt som släpper av människor på olika ställen där de skall arbeta.
Statiner har endast en marginell effekt på triglyceriderna.
GillaGilla
Oj vilken fiende kokosoljan är för industrin.Man skriver t.o.m att den är giftig….
Vid en enkel sökning på Kokosolja kommer det upp.
GillaGilla
måste bara säga det här.jag jobbade för en kvinna som jobbar på skatte verket.ej intressant.men iallafall,hon sa så här att hon kände ett par som jobbar inom forsknings världen.han jobbar med cancer, hon jobbar med diabetes.hon sa så här………forskningen visar på att” ej bevisat”.men starka indicier
tyder på att vi skall….eller bör äta lokal mat aka grödor o liknande som vi har här tex päron bla bla bla osv.tydligen inte äta ris,från asien,frukter från andra delar av världen osv.kolla upp detta.jag skall göra mer jobb för henne senare ,
GillaGilla