images

I min förra femte artikel i serien skrev jag åter om globalisternas strävan att sjösätta en New World Order för att stärka sin globala hegemoni. De som vill dölja denna strävan har alltid sina troll ute och försöker ifrågasätta den typ av observationer som jag gör. I detta fall skriver en givetvis anonym person bl.a.: Jag har tidigare uppskattat dina krönikor men nu tycker jag att du har anslutit dig till konspirationsteoretikerna och knäppskallarna. New World Order… suck! … Lars, du är ju för h-e teknisk fysiker, liksom jag. Jag förväntar mig mer av dig än en massa konspirationsteorier. Argumentationen följer trollhandboken hur man förringar det skrivna utan att på en enda punkt komma med något i sak. Uppmärksamheten är hedrande.

Jag vill alltså upprepa att i den mån det förekommer en konspiration så är den väl dokumenterad. Jag upprepar det citat jag återgav i avsnitt I av vad globalismens grand old man David Rockefeller sa i samband med ett möte med oligarkernas egen Trilaterala kommission år 1991: Vi är tacksamma mot Washington Post, New York Times, Time Magazine och andra stora publikationer vars direktörer har deltagit våra möten och respekterat sina löften om diskretion i nästan 40 år. Det skulle ha varit omöjligt för oss att utveckla vår plan för världen om vi hade utsatts för publicitet under dessa år. Men världen är nu mer sofistikerad, och förberedd att marschera mot en världsregering. Den överstatliga suveräniteten hos en intellektuell elit och framträdande bankirer är säkert att föredra framför nationellt självbestämmande som praktiserats i tidigare århundraden.

År 1992 sjösatte FN Agenda 21 under ledning av Rockefellers handgångne Maurice Strong och i samband med klimatkonferensen COP21 i Paris lanserades Agenda 2030. Jag kan rada upp fler exempel på oligarkins försök att etablera sin NWO, men detta får räcka här. Om någon vill återkomma med påstående om ogrundade konspirationsteorier är ni välkomna, men precisera då vad som ni anser saknar grund.

 

Är nationalism ett hot mot en fredlig utveckling?

Som jag pekat på tidigare står de globala intressena bakom en NWO ofta i motsats mot nationella intressen. Eftersom demokratins institutioner nästan undantagslöst förutsätter nationell maktutövning uppkommer även en konflikt mellan demokratin och globalismen, vilket ju även Rockefeller konstaterar. Bildandet av överstatliga EU som drivits av globalisterna, motiveras väldigt ofta som ett fredsprojekt efter hundratals år av krigande mellan Europas nationalstater. Visionen för EU var att vi skulle lägga bakom oss tidigare ofred orsakad av den starka nationalismen i Europa som under de två världskrigen lagt kontinenten i ruiner och kostat miljontals liv. Ni som kan er historia minns Ein Volk, ein Reich, ein Führer! Tanken har varit att en gång för alla förhindra ett upprepande. Denna välgrundade tanke öppnade för det överstatliga EU-projektet.

Problemet med EU är som Olof Stenhammar skrev i SvD i lördags att dagens EU i väsentliga delar är ett misslyckande. I stället för att gagna freden i Europa – som var den ursprungliga tanken bakom bildandet – är risken uppenbar att den nuvarande konstruktionen i stället leder till söndring och splittring för stora delar av Europa. Brådskan i skapandet av unionen och den forcerade introduktionen av Euron har lett till att man missat den demokratiska förankringen och att Europaparlamentet fått en alldeles för undanskymd roll. Istället för att neutralisera de nationella krafterna har man väckt dem till liv med klåfingriga byråkratiska dekret som åsidosatt den viktiga principen om subsidiaritet. I flera EU-länder har nationalistiska partier redan tagit makten och de är på stark frammarsch i övriga. Detta överstatliga projekt har fått till effekt att nationalismen åter växer sig stark.

Den här processen styrs i många avseenden från den angloamerikanska oligarkin bakom planerna på NWO. EU är ett av deras instrument i vår del av världen och NATO är det andra. Man har satsat på en offensiv expansion av båda. Det är en gåta att samtliga borgerliga partier argumenterar för ett svenskt NATO-inträde, när man betänker bakslaget för EU-projektet. Har man inte lärt sig någonting?

Nu är globalisterna bakom NWO i full färd med att även driva igenom sina TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) och TPP (Trans-Pacific Partnership) handelsavtal som flyttar ännu mer makt från demokratiskt styrda länder till de globala jätteföretagen där oligarkin har kontrollen. Detta faktum har bl.a. den republikanska presidentkandidaten Trump påtalat.

Påtryckningarna på EU att ta in Turkiet i unionen är även en del av projektet, bl.a. har man engagerat sin hantlangare Bilderbergaren Carl Bildt för att argumentera för landets medlemskap. Ett Turkiskt medlemskap i EU saknar all folklig förankring och är idag otänkbart. NATO har uppenbara problem att hantera den maktgalne Erdogan så att han inte drar in alliansen i ett oönskat krig med ryssarna för att komma åt sina hatade kurder. Mycket tyder på att Turkiet utvecklas mot ett utdraget allt intensivare inbördeskrig med dem. Om turkarna attackerar Syrien så kommer PKK att hugga dem i ryggen samtidigt som de möter ett kompakt ryskt luftherravälde. Ett dödsdömt och ytterst farligt projekt m.a.o.. Självklart vädrar det kurdiska folket morgonluft efter sina stora militära framgångar mot IS-bödlarna och förhoppningarna om en kurdisk stat i skärningen mellan Turkiet, Syrien och Irak hägrar.

Den angloamerikanska oligarkin fanns även bakom statskuppen i Ukraina där bl.a. deras CIA och supermanipulatör Soros varit ytterst aktiv. Kuppen har lett det genomkorrumperade landet ur askan i elden. Det av väst uppbackade ledarskapet är om möjligt mer korrupt än det som störtades. Landet är ruinerat och befinner sig i upplösning. Det djupt splittrade EU har givetvis ingen möjlighet att ta hand om Ukraina. Om man låtit den demokratiska processen ha sin gång utan inblandning, hade Putin idag inte kontrollerat Krim och det hade sannolikt inte varit inbördeskrig.

Ett ännu större misslyckande för de angloamerikanska intressena var försöket att destabilisera Ryssland efter Sovjets upplösning, för att kunna inordna landet med sina enorma naturtillgångar i den nya världsordningen. I stället lyckades man även där att provocera fram en stark nationalistisk regim som nu står som det största hindret för den tilltänkta nya världsordningen. Självklart är de nationalistiska strömningar som är på stark frammarsch i Europa djupt oroande och kloka politiker måste på allvar fundera på en altarnativ strategi för att uppnå den eftersträvade avspänningen och samexistensen, främst med Ryssland. Dagens EU/NATO styrda av oligarkin står i vägen för en sådan utveckling.

Vi behöver en stark sammanhållande kraft mellan Europas länder som omfattar såväl EU som Ryssland, en kraft där man respekterar subsidiaritetsprincipen och varje nations suveränitet. Det största hotet mot en sådan utveckling är idag de NWO-krafter som försöker tvinga in världen i en maktstruktur som krossar nationalstaterna och allt folkligt inflytande.

Fortsättning följer.