Jag läser just nu den oerhört viktiga bästsäljande boken Grass-Fed Nation. Gårdagens krönika om det katastrofala industrijordbruket var i huvudsak baserad på material från boken. Idag skall jag ta upp en av klimatalarmisternas främsta hatobjekt – köttätande.
Världens jordar är ekosystemets största kolsänka med ungefär tre gånger så mycket kol som finns i atmosfären i form av koldioxid. Växtligheten är den näst största kolsänkan. Industrijordbrukets särande på djurhållning och en allt intensivare spannmålsodling har, som jag pekade på igår, börjat utarma jorden på dess levande organismer och därmed förmågan att fungera som kolsänka. När jorden på detta sätt förlorar sitt organiska material (främst kol) minskar bl.a. dess förmåga att absorbera vatten vilket påskyndar jorderosion och ökar förekomsten av översvämningar. Effekten liknar mycket det som sker efter avskogningar av marker. Nederbörden tar sig nedströms för snabbt och spolar med sig den utarmade jorden och orsakar upprepade översvämningar. Man ser detta även genom att vattendragen i industrijordbruksregioner alltid har jordens färg.
Larmen om översvämningar som ständigt dras fram av klimatalarmister har mycket lita med ett ändrat klimat att göra, utan beror till övervägande del på just industrijordbrukets jordförstöring och skövling av skogsmarker.
Den stigande halten av koldioxid i atmosfären som observerats under efterkrigstiden har gått från 0,03% till 0.04% och stigningen fortsätter. Orsaken anses vara de ökande utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen. Vad som däremot fått oförtjänt liten uppmärksamhet är att den stigande koldioxidhalten även sammanfaller med införandet av industrijordbruket med dess intensiva odling av spannmål. Det utarmar i sin tur jordarna på just kol och skadar jordens förmåga att fungera som kolsänka. Haltökningen beror sannolikt minst lika mycket på detta som på fossileldningen.
Koldioxiden är en växthusgas vars stigande halt hittills anses ha orsakat en uppvärmning av det globala klimatet med uppåt en grad C. Vetenskapsakademin menar att denna fortgående stegring kan leda till en uppvärmning under detta årtionde med 1 – 4 grader C. Vad som verkligen kommer att hända med klimatet vet vi inte. De mest alarmerande prognoserna som duggat tätt under senare decennier har hittills kommit på skam, vilket kan bero på att man räknat fel, alternativt att andra faktorer som en avtagande solaktivitet motverkar den väntade uppvärmningen. Men vi kan som sagt inte veta med säkerhet hur klimatet kommer att påverkas.
Klimatalarmisterna har bl.a. pekat ut köttproduktionen som en viktig faktor bakom en global uppvärmning som de menar kommer att fortsätta. Man lyfter då främst fram metan från idisslarnas matsmältning som anses vara en kraftigare växthusgas än koldioxiden. Metanhalten ökar dock inte på samma sätt som koldioxid och metanet oxiderar ganska snabbt, varför uppehållstiden i atmosfären blir kort. Mot denna bakgrund pågår inom klimatpropagandan en intensiv kampanj mot en köttrik kost. Det diskuteras såväl köttskatter som partiella förbud. Istället menar man att kosten ännu mer än idag skall baseras på bl.a. spannmål som redan är den främsta orsaken bakom den pandemi av metabol sjuklighet som värden är mitt uppe i. Den är på god väg att ruinera vår sjukvård på resurser.
Den här propagandan mot animalier är en mycket farlig strategi. Det sannolikt effektivaste sätt vi har för att minska en stigande atmosfärshalt av kol är att se till att kolet återförs till den levande jorden. Om jordarna istället utarmas av ett allt intensivare industriellt jordbruk för att kompensera minskad köttproduktion, kommer kolsänkan i jorden att släppa ifrån sig ännu mer kol till atmosfären och stegringen av koldioxidhalten hotar att accelerera.
Lösningen på det problem jag pekar på är att återgå till ett jordbruk där djurhållning och odling åter integreras på det naturliga sätt som det var före Andra Världskriget. Vad man skall göra är att släppa ut nötkreaturen som nu är inlåsta i stallar på bete och sluta utfordra dem med kraftfoder av olika slag som därtill gör dem sjuka.
Stora delar av världens idag allt för stora spannmålsodlingar bör ställas om till ett artrikt långväxande bete med en hög diversitet. Betet skall organiseras så att man så långt möjligt efterliknar det naturliga bete som t.ex. miljontals bisonoxar hade på USA:s prärier innan de utrotades av vansinniga nybyggare som inte insåg deras betydelse. Masslakten av bisonoxarna och uppodlingen av prärien ledde till historiens kanske mest kända jordförstöring, det som går under benämningen the dust bowl och som skildrats i litteraturen av Nobelpristagaren John Steinbeck.
En återgång till intensiv djurhållning baserad på den typ av näringsrikt bete som jag pekat på medför på sikt ett återskapande av förlorat organiskt material i jordarna. Kolhalten i jordarna stiger och den i atmosfären minskar. Den mat vi på detta sätt får fram till mänskligheten är långt nyttigare för vår hälsa. Vi minskar på de kolhydrater som idag ingår i industrimaten och ersätter dem med mer nyttiga animalier av olika slag. Vi kan på detta sätt hitta en lösning på såväl den metabola pandemin som på risken för stora klimatförändringar.
Miljörörelsen propaganda mot den animaliska maten är totalt kontraproduktiv och ett svek mot såväl miljön som mänskligheten. Det är säkert ingen slump att vi hittar samma ekonomiska intressen bakom klimatlarmens köttpropaganda och Big Food som driver industrialiseringen av jordbruket.
Stäng alltså kött- och mjölkfabrikerna, släpp ut djuren på bete och se till att människor livnär sig på det vi en gång under jägar/samlarstadiet blev genetiskt präglade att äta.
Lars,
Det verkar som om jag har en ny bok att beställa och det verkar som vi hela tiden drar åt samma håll.
Jag kanske därför kan få slå ett slag för den motion som jag skrev Naturskyddsföreningen i just denna fråga och som jag till min förvåning också fick antagen på Riksstämman i juni.
http://annikadahlqvist.com/2016/02/02/naturlig-mat-utan-att-skada-naturen/
GillaGilla
Den motionen kunde inte annat än bli antagen om SNF inte ville avslöjas som förespråkare av industrijordbruk. Väl skrivet Göran.
GillaGilla
Lars här har du helt rätt. En gång frågade jag min tandläkare vad som var bäst att äta, Svaret blev med utgångspunkt av tänderna så kan du äta allt. Människan är en allätare. Då jag är född i mitten av 1930-talet så har jag upplevt fäbodliv. Bönderna i Ådalen släppte sina hästar fria i skogen efter det att höet var bärgat.
Efter midsommar släpptes korna fria i skogen om gården hade rätt till mulbete i skogen. På kvällen kom korna tillbaka till ladugården på vallen. Mjölken togs tillvara och bearbetades till grädde, smör mm. När det blev tid för att skörda säden återvände stintorna till gården men korna var kvar i skogen och där hade man en sommar ladugård. Korna togs tillbaka till gården när skördearbetet var avslutat. Skogen var rik på svamp och bär. Det var inget gräs som täckte svampen som det nu är. Dagens skogsbruk omöjli gör att kor får beta i skogen. Numera kan man inte vandra i skogen där en modern skördare dragit fram. Timret tas tillvara men kvistar och ris lämnas kvar. En operatör i en skördare avverkar på en natt vad en hel bys alla skogsägare behövde minst en vinter för att avverka. Var det bättre förr? Levnadsstandarden har ju kraftigt förändrats men varför är nu så många utbrända. På den arbetsplats min far var chef för kom den första jobbaren 45 min innan arbetet startade. Många hade kommit 30 min innan arbetsstart. Alla samlades i maskinverkstaden. Resonemangen var mycket intressanta. Jobbarna var harmoniska och vekade inte alls olyckliga.
Bör vi inte ibland titta i backspegeln?
GillaGillad av 3 personer
När jag var barn på 1950-talet, tillbringade jag varje sommar i min mormors by i södra Jämtland. I byn fanns på den tiden nio hushåll, varav sex livskraftiga små jord- och skogsbruk. Fjällkor var allmänt förekommande liksom nordsvenska hästar som hjälp med slåtter, skörd och skogsarbete. Alla hjälpte alla under skördetiden.
Det var gott om folk i byn. Buss gick dagligen till och från Östersund trots att byn inte låg centralt utan avsides. Post kom varje dag.
Idag är byn befolkad med folk som jobbar i Östersund och pendlar. Där finns en enda lantbrukare/bondgård kvar och fjällkorna är borta sedan länge. Nu är det högmjölkande kor. Och marker och skog har tillförts den enda gården, som annars inte skulle överleva. Denne mjölkbonde har kommit upp i åren dessutom och förmodligen läggs verksamheten ner inom några år. Nog är det en konstig och onaturlig utveckling.
GillaGilla
Med uttrycket intensiv djurhållning eller intensiv djuruppfödning brukar vanligen menas uppfödning på kraftfoder. Att använda uttrycket intensiv i diametralt motsatta betydelser är olyckligt. Jag kommer inte på rak arm på ett uttryck som beskriver allmän, men extensiv djuruppfödning, möjligen för att det inte finns något då det är motsatt tankegång än det vanligen förespråkade industrijordbruket.
Inom ffa det spannmålsbaserade ekologiska jordbruket har man insett nyttan med mellangrödor som håller marken grön när huvudgrödan mognar, är skördad och fram tills nästa huvudgröda etableras. Vinsterna med ett sådant förfarande är att människan utnyttjar hela växtsäsongen, att konkurrerande växter får mindre utrymme, att mellangrödan blir effektiv gröngödsling till huvudgrödan när den brukas ner ytligt då den blir mat till mikroberna som huvudsakligen finns ytnära, att jordförlust med ytavrinning minskar och att kolförrådet i matjordslagret ökar.
GillaGilla
” Det är säkert ingen slump att vi hittar samma ekonomiska intressen bakom klimatlarmens köttpropaganda och Big Food som driver industrialiseringen av jordbruket.”
Nej… – det är ju logiskt. Följer hen pengarnas väg så finner hen förklarande svar på det mesta.
GillaGilla
Ska nog också läsa den, även om jag är skeptisk. Och blev inte mindre efter att ha googlat hans kritiker, t ex denna:
http://www.slate.com/articles/life/food/2013/04/allan_savory_s_ted_talk_is_wrong_and_the_benefits_of_holistic_grazing_have.html
GillaGilla
Har du funderat på trovärdigheten hos en tankesmedja från Kellogg Foundation som är en del av den angloamerikanska oligarki som står bakom industrijordbruket och äger stora delar av Big Food. Det finns ju faktiskt rader av jordbruk där man med stor framgång tillämpat Savorys metoder.
GillaGilla
Att äta mycket mättat fett
Jag prövade att äta mycket mättat fett och behöver idag endast äta en gång om dagen (tar dock tillskott av vitaminer och mineraler). Volymen mat minskar således kraftigt.
Om vi ska äta vegetariskt samt mycket spannmål (mycket socker/kolhydrater), måste vi äta ofta och mycket större volymer mat. Troligtvis vet oligarkerna att detta med tiden skulle leda till massvält. Det är därför dessa idéer framförs.
Kolsänka
50 gånger mer koldioxid är löst i haven än i atmosfären. Hur mycket koldioxid som löses i haven beror dels på atmosfärens partiella tryck och dels på vattnets temperatur. Historiskt sett finns inget samband mellan högre halter koldioxid i atmosfären och temperaturen.
Däremot finns det ett samband mellan en högre temperatur och en högre halt av koldioxid i atmosfären. När temperaturen stiger löser haven mindre koldioxid. Således kommer temperaturökningen först och först därefter ökar halten koldioxid i atmosfären.
Växthusgaser
Vattenångan är en kraftfull växthusgas. Koldioxid och metan är mycket svaga växthusgaser. Växthusteorin bygger helt och hållet på att en svag växthusgas först ökar och att detta ger en pytteliten temperaturökning. Denna pyttelilla temperaturökning leder i sin tur till en mega-super-enorm temperaturökning genom att vattenångan ökar litegrann i atmosfären.
Det finns inga vetenskapliga bevis för att detta sker. När koldioxiden ökar i atmosfären har det uppmätts mindre vattenånga i atmosfären. Dessutom skulle jordens temperatursystem bli superinstabilt om detta var sant. Temperaturen skulle i så fall variera mycket kraftigt.
Metan
Metan är i sig själv en svagare växthusgas än koldioxid. Det man inte nämner är att alla växthusgaser har en logaritmisk avtagande effekt. Vid en viss nivå av en växthusgas ger den inte längre någon temperaturökning. Atmosfären är mättad av just denna gas.
Koldioxid har idag uppnått en nästan 100%-ig mättnad. Eftersom det endast finns små mängder metan i atmosfären påstår man att metan har en kraftigare växthuseffekt. Men så är det således inte. Dock krävs mer mängder metan för att en 100%-ig mättnad ska uppkomma (för en mycket svag växthusgas).
Koldioxid
Idag har vi endast 0,04% koldioxid i atmosfären. Detta är väldigt lite under jordens långa historia. Under exempelvis dinosauriernas tid var halten 0,2 %, vilket ledde till enorm växtlighet. Under istiderna är förstås halten lägre eftersom kalla hav löser mer koldioxid.
Det är således inget vetenskapligt bevis att påstå att halten koldioxid har ökat sedan förra istiden. Halten koldioxid ökar alltid efter en istid och de fossila bränslen vi använder idag har tidigare funnits i atmosfären i form av koldioxid.
GillaGilla
Att oligarkernas Big Food föredrar kolhydrater beror på att råvaran som passar deras industrimat bättre, är otroligt billig och lätt att hantera, medan animalier är dyrare, kräver mer färskhantering och ofta är mer lokalt förankrad.
Koldioxid har ännu inte nått sin mättnadsgrad som du skriver även om halten ligger relativt nära den nivån. Klimatlarmmodellerna bygger på ett antagande om en förstärkningseffekt av ökad vattenånga på upp till fyra ggr. Hittillsvarande utveckling har inte verifierat det antagandet.
GillaGilla
”Svagare växthusgas” känns fel då metan tekniskt sett(per ppm/ppb) är en mer potent växthusgas.
Men metan har totalt sett en betydligt svagare inverkan på växthuseffekten än koldioxid och dessutom pekar halterna man uppmätt på att det inte skett någon ökning i modern tid iaf.
Fler kossor åt folket, bra skit 🙂
GillaGilla
Det mesta av informationen som kommer från etablissemanget får man ta med en stor skopa salt. Eftersom vi tidigare levde som jägare och samlare under många tusen år så har våra kroppar utvecklats till att må bäst med denna föda. Det vittnar inte minst de arkeologiska fynd för, som tidigare belysts i denna blogg, där de jägarmänniskorna var fria från många sjukdomar som vi dras med sen spannmålsodlingen tog över.
Regeringsorganet Aftonbladet skriver idag om att socker inte orsakar fetma. Det är en +sida och jag har ingen lust att bidra med en enda krona till detta miserabla alster. Dock är rubriken talande om dessa lögner som man sprider till den inte ont anande allmänheten.
http://www.aftonbladet.se/halsa/article23392307.ab?teaser=true
Bakom denna felaktiga information eller ska vi säga lögner ligger som vanligt pengar. Vad kan man göra mest vinst på, det råkar vara just spannmål och inte djuruppfödning. Snabba cash hägrar och dessa oligarker gör som vanliga gangsters begår brott, fast på ett mer förfinat sätt och med en hel propagandaapparat till sitt förfogande.
Ät mer ekologiskt och svenskt kött o grönsaker.
GillaGilla
Om Aftonbladet skriver att socker är en av orsakerna till fettma så kan de avsluta sina artikelserier om dieter. Det skulle inte gagna dem eftersom de behöver ha artiklar om dieter dag ut och dag in. Aftonbladet struntar fullständig i om en diet är bra eller dålig. Det handlar bara om att producera artiklar. Jag har väldigt svårt att förstå att det finns någon människa i Sverige som vill läsa den tidningen.
GillaGillad av 1 person
Huvet på spiken i det här och tidigare inlägg som vanligt Lars. 🙂 Offtopic men jag antar du sett det. Hoppas du gör ett eget inlägg om det:
Biden: Nordstream en ”dålig affär”
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/biden-nordstream-en-dalig-affar
”Europa behöver flera olika energikällor, säger Biden och pekar på att marknaden måste vara öppen och konkurrenskraftig.”
Amerikanarna är så hopplöst arroganta. Dom kommer hit och ska diktera vår och europas energipolitik. Lika klantigt som när Obama tog Airforce1 till Storbritannien och förklarade hur dom skulle rösta.
Och vi får ju verkligen mindre konkurrens om vi råkar ha gas från ryssland som ett alternativ till övriga energikällor. Jätte logiskt…inte
GillaGilla
Bra sammanfattning av läget i USA just nu
GillaGilla
Äsch fel video.Den här skulle det va
GillaGilla
Migrationen tillför oss ett stort antal herdar som behöver jobb. Så arbetskraften finns.
GillaGilla
Om inte kött så i alla fall fet icke-odlad fisk såsom sill, strömming eller makrill med ekologiska ägg och ekologisk naturell yoghurt med naturlig fetthalt, kombinerat med gräslök och kanske en god sallad? 🙂
GillaGilla
Inte strömming från Östersjön bara, annars är det fina fiskar du nämner.
GillaGilla
Jag brukar säga att hästen räddade oss under andra världskriget och folk förstår inte vad jag pratar om. Jag fick köra häst och vagn som barn och var stolt som en tupp. Jag tror att Lars har vittnat om samma privilegium. Vi gjorde det nästan omöjliga när vi gick över till gengas på bara ett år, men vi hade inte klarat oss utan hästen.
Vi hade inte heller klarat oss utan den djurhållning som var vanlig på den tiden. Mamma gick varje dag och kollade om kaninerna var tillräckligt feta för att ätas. Familjen delade på en hushållsgris med två andra familjer. Barnen sändes att köpa svart smör av bonden mitt i natten för att lura länsman. Folket var radikalt och fick inte beväpna sig i det området. Det ledde till att de grymt fångade änder med krok, bete och fiskelina. Folket levde på fisk, fisk och fisk och allt vad skogen ger, förutom vad de kunde odla själva redan på det fattiga 1930-talet före min tid. Livet var fattigt, men folket var kärnfriskt. Barnen åt gröt, som är nyttigare än bröd. Romarna spred brödet överallt och jag tror att det var ett ohälsosamt misstag.
Karbidlampan brann, men bara när det fanns pengar. Jag undrar om min och andras fantastiska klassresa vore möjlig idag. Eliten tecknar in sina områden. Se på den lågutbildade socialdemokratiske hälsoministern.
Regnskogen i Kongo var uppodlad för omkring 4.000 år sedan och ingen vet varför. Fanns det ett stort afrikanskt rike som behövde dessa enorma arealer? Regnskogen är mycket näringsfattig på grund av utsugningen av jorden.
Ska vi muddra haven och sprida näringsämnen på åkrarna? I Östersjön gömmer sig gifterna på botten, men pristin, ren, havsbotten finns i andra områden.
Jord två-tre meter från vattendrag behöver nog inte gödslas eftersom näringsämnena kryper ned ditt i alla fall om det sluttar. Hur ska vi få politikerna att vakna? Förr gick katoliker omkring och petade med en käpp på de som somnade i kyrkan. Jag tycker mycket om tanken på en sådan käpp i regering och riksdag.
De misslyckade brittiska bevattningskanalerna i Egypten påminner mig om hur Scott försökte besegra naturen, medan Amundsen samarbetade med den och nådde sydpolen före Scott. En svensk antroposof har skrivit en viktig bok om Levande vatten. Läs den och studera grundkällorna om du är språkkunnig. Jag gjorde ett försök för flera år sedan (de tyska grundkällorna är mycket svårlästa för en svensk och typiskt, typiskt, österrikiska, som den arge socialdemokraten nog kan vittna om) och såg sedan att den boken avkastade mycket viktiga resultat på andra områden. Områden, som jag som svensk fosterlandsvän inte har lust att tala om.
Kompost ska grävas ned djupt. Då stannar metan och ammoniak i jorden, säger en skåning. Han dömer ut politikernas grunda förståelse av komposter. Jag kan inte gräva djupt, men han har rätt om gaserna. En fransman lade lång slingerslang i en stor kompost och fick ett viktig värmebidrag i huset. Nu görs samma sak i australiensiska växthus.
Jag talade med en norrländsk bonde på 1980-talet. Vi oroade oss för benmjöl och kadaverföda till kreaturen. Den brittiska kadaverfesten kan ha orsakat Alzheimers. Forskarna ger saken ett namn och tror att de har förklarat den, som Jan Fridegård skrev. Sedan får vi ingenting veta. Det förtryck vi nu lever under är redan nu moget för att falla ihop och det kommer att falla ihop.
GillaGilla
Ibland snubblar man in i eko-kammare som denna. Där alla läser samma rapporter och gillar eller ogillar samma saker och bekräftar därigenom mer och mer sin egen världsbild. Och med hjälp av ”nertystade forskningsrapporter” från lite olika hörn i världen så kan man alltid finna bevis för det man vill och motbevis för det man inte vill.
Tyvärr är sanningen inte så komplicerad för det mesta. Och samhällets olika delar som myndigheter, medier eller universitet är knappast i maskopi med Det Multinationella Företaget för att lura alla utom er i eko-kammaren.
Om vi tar det här med kött… Visst är vilt kött inget miljöproblem. Betande bisonoxar som konsumeras av människor bidrar inte till global uppvärmning. Men tyvärr har befolkningen på jorden ökat en hel del sedan den tid flera av er hänvisar till. Och visst är industrijordbruket och spannmålsproduktionen ett gigantiskt miljöproblem då det kräver mycket yta och därigenom minskar den naturliga variationen som ett ekosystem kräver. Problemet är ju bara idag att den gigantiska odling av växter vi har idag beror på att vi omvandlar en stor del av växterna till… kött. Basal kunskap är att fler kan äta sig mätta på vegetablisk föda än om samma mängd växter omvandlas till proteiner i en ko. Därför måste vi odla mer växter ju mer kött vi äter. Minskar vi köttkonsumtionen så kan vi minska odlingsytan.
Det gäller ju inte för vilt eller betande djur i hagmarker. Men tyvärr räcker inte varken de vilda djuren eller hagmarkerna till för dagens ökande köttkonsumtion.
Ni kommer säkert att finna argument mot detta, det tvivlar jag inte på. Men ibland är kejsaren naken hur mycket man än beskriver kläderna. Livet är inte så krångligt. Grundläggande biologi. Jag har inget syfte att raljera. Trots allt skriver jag detta med stor respekt för era säkert omfattande kunskaper. Men de hjälper inte mot självklarheter. Just nu, till skillnad mot samlar och jägar-tiden, kan inte världens befolkning äta sig mätta på kött utan att det får enorma miljökonsekvenser. Tack.
GillaGilla
Basal kunskap är att 70% av värdens befolkning redan idag föder sig själva på småskaliga bruk. 30 består av storindustrin som lagt beslag på 75% av odlingsmarken för sin industri inkl kraftfoderdjur till dessa 30% i väst. Sen äter vi i väst upp till nära 4000 kalorier av denna mat och VI SLÄNGER 50% av resten. (de 70% som försörjer sig själva traskar lugnt vidare och klarar miljön.) Sen har vi 1,8 miljarder som lever i svält men där har vi andra faktorer som konflikter torka osv som ligger bakom. Så visst kan vi släppa ut djuren i mängder och djur ska äta gräs inte kraftfoder. Visste du att getter är världen vanligaste tamdjur? Det är för att de är så galet effektiva i naturen och ger nyttig mjölk och kött. De behöver inget kraftfoder. Djur ska gå ute och plats och marker har vi till detta speciellt i vår biotop som lämpar sig för extensivt betesbruk. Uppe i fjällen kan horder av djur vandra utan problem eller nej just det det var ju det där med människan som nödvändigtvis måste köra bil överallt. Det kan då medföra vissa problem men annars så är djuren inget hot. Om en förstås inte gillar att de dör för föda. Källa: bla Globala målen mm
GillaGilla
All den stund människans existens kräver storskalig industriell matproduktion finns det för många människor på planeten. Andra menar att jorden inte är överbefolkad, det finns mat till alla, bara industrin får producera som de vill med gmo och konstgödsel. Ju fler människor desto mer av processad onyttig och ohälsosam mat.
GillaGilla
Det må så vara att vi inte får cancer av att äta rött kött eller bly i oss om vi äter vilt, men här har ingen brytt sig om att ens kommentera den hemska djurhållningen. Lars bryr du dig inte alls om hur djuren har det i världen. Jag har sett hemska transporter, det är så grymt och hemskt så jag klarar inte av att ens skriva om ett exempel. Vad sägs om en gris som ligger över pakethållaren med en rem om sig och grymtar hjärtlöst? Jag kan inte köpa kött, kött ger mig kväljningar. Den som förespråkar köttätande måste väl för sjutton också ta upp djurhållningen och alla förfärliga transporter hit och dit av levande känslosamma djur. Sluta äta kött!
GillaGilla
Den ”civiliserade” människans uppkomst och framgång är en konsekvens av hennes mutualistiska förhållande till de domesticerade arterna. Människan får en säkrare tillgång till föda men förlorar i hälsa, de domesticerade arterna får en gynnsammare tillvaro jämfört andra arter till kostnaden av enskilda liv, sammantaget är nettot likväl ömsesidigt gynnande.
Människan har alltid och kommer alltid att hantera de domesticerade djuren utifrån sin egen levnadsstandard – något annat är ekonomiskt omöjligt – och sin egen självbild.
Den moderna civiliserade människan existerar endast tack vare det mutualistiska förhållandet till de domesticerade arterna – i vardagligt tal kallas det jordbruk – som möjliggjort den avancerade arbetsfördelning och specialisering som är grunden för vår nuvarande levnadsstandard – utan jordbruk hade människan fortfarande varit en jägare och samlare.
Arbetsspecialiseringen har fjärmat nästan alla människor från det artmutualistiska förhållandet inom lantbruket, vilket fått till följd att de inte längre förstår förutsättningarna för sin egen existens. De ser endast det individmutualistiska förhållandet till sina sällskapsdjur, vilket inte inbegriper individers död – tvärtom – man sörjer ett dött sällskapsdjur som den ”familjemedlem” man uppfattat djuret som.
När du reagerar på att någon spänt fast en gris på en pakethållare, säger det lika mycket om din levnadsstandard och självbild som det gör för människan som transporterade grisen. Att fördöma andra för deras levnadsstandard och självbild är precis det man gjorde när man förr kallade afrikaner för ociviliserade vildar eller romer för smutsiga och tjuvaktiga.
GillaGilla
Du eller vem som kan säga vad som helst om levnadsstandard, självbild och domesticerade arter, men det har inget med min kommentar att göra. Jag bara konstaterade att djurhållningen är förfärlig i hela världen, även i Sverige även om vi tillhör de bästa. Stackars kor, grisar och höns. Nej usch för kött!
GillaGilla
Jo det har allt att göra med din kommentar, då det jag beskriver utgör grunden för ditt sätt att uppfatta världen och din uppfattning att det är synd om djuren.
När du skriver att det djurhållningen i världen är förfärlig, så frågar jag: Jämfört med vad?
GillaGilla
Hur kan jag jämföra djurhållningen i världen, med djurhållningen på mars? Djur ska inte behöva lida för att vi ska få äta oss sjuka! Människor ska inte plåga djur, det finns inget att jämföra med, det bara är så. Det är min ståndpunkt. Punkt!
GillaGilla
Att bägge parter ska lida är inget att stå efter. Det är inte heller vad jag säger eller vad som förespråkas på den här bloggen.
Människan har ett mutualistisk förhållande till de domesticerade arterna, vi är lika beroende av husdjuren och de odlade växterna som de är beroende av oss. Bägge parter vinner på samarbetet som arter räknat. Att individer lider, har ingen betydelse så länge förhållandet är gynnsamt för arterna. Vi är nu så beroende av varandra, människan och de domesticerade arterna, att vi – nästan alla ingående arter – förmodligen skulle utplånas om förhållandet tog slut, för vi är alla så anpassade till det och värst skulle den civiliserade människan drabbas då hon direkt skulle svälta ihjäl utan jordbruket som är förhållandets kärna.
Att äta kött förutsätter inte att djuren ska lida, dagens industrialiserade djurhållning är en direkt konsekvens av den industrialiserade människohållningen. Stereotypa beteenden hos husdjur på grund av bristen på stimulans av fundamentala behov har sin direkta motsvarighet hos människor som dövar sitt sinne med droger, psykofarmaka eller TV.
GillaGilla
Joo, att äta kött i dagens läge förutsätter just att djuren lider nåt oerhört, även i Sverige. Har du inte sett reportagen i TV om till exempel hur grisar skållas och Danmark ska man bara inte tala om!! Hur det var förr och att djuren inte skulle behöva lida om … ja men som de hanteras i dagsläget så gör de det.
GillaGilla
Du skriver att i dagens läge förutsätter köttätande att djuren lider något oerhört. Till skillnad från när?
Du anser att människor inte får plåga djur, men vad definierar du som plåga och vad är inte att plåga?
Är det bara människan förbehållet att inte få plåga djur enligt din mening eller gäller det också för andra djurarter?
Är det någon skillnad på att plåga djur och att plåga människor?
Innebär varje hållande av djur automatiskt ett plågeri, eller finns det djurhållning som inte är det?
Innebär det faktum att människan breder ut sig och därigenom tränger undan de vilda djuren en form av indirekt plågeri eller är det förbehållet de domesticerade djuren?
Jag uppfattar det som att du utgår från en absolut skala när du skriver att djuren lider oerhört, i den märkliga hänvisningen till djurhållningen på Mars. Om jag uppfattar dig rätt, finns det någon acceptabel nivå av lidande eller är det något som i sin helhet är förkastligt?
Är det i så fall någon skillnad på människors och husdjurs lidande?
GillaGilla
Lars, har du sett den här:
GillaGilla
Göran R. Jag tycker inte att dina frågor har med min ståndpunkt att göra. Jag förstår ingenting av varför du skriver det du gör. Ur mitt perspektiv går det inte att kommentera. Antingen missförstår du med flit eller så är du helt enkelt dum.
GillaGilla
Jag ställer frågorna för att jag försöker förstå varför man intar en så kategorisk ståndpunkt som du har gjort och hur du motiverar det. Att tycka något i svepande ordalag och sedan inte förklara hur man kommit fram till den åsikten, kan bero på att man inte riktigt vet eller möjligen för att provocera för nöjes skull. Jag tror inte att någotdera gäller för dig, för att avstå från kött av etiska skäl är ett aktivt ställningstagande och torde kräva att man för sig själv kan motivera det.
Jag har i mina tidigare svar till del motiverat min ståndpunkt varför jag äter kött och försöker genom mina frågor få dig att motivera ditt ställningstagande, att säga att det är synd om djuren är för mig inte en tillräckligt genomtänkt motivering, därför ställer jag de frågor jag gör.
Måhända är det så att ditt ställningstagande inte är djupare motiverat än att det är synd om djuren och utan vidare reflektioner, nå låt det vara så och vi kan avsluta diskussionen, men med mina frågor ville jag utröna om det fanns någon djupare tanke som för mig – och kanske dig – skulle kunna förklara ditt ställningstagande.
GillaGilla