Så kom den då, den kanske allvarligaste vinstvarningen i svensk industrihistoria. Ericssons vinst helt utraderad på ett kvartal. Som om det inte var nog med att man mitt i ett förarlöst tillstånd går ut med varsel om att lägga ner större delen av sin produktion i Sverige som jag skrev om för en vecka sedan. Nu står det helt klart att Ericsson sannolikt är inne i ett Nokia-scenario.
Det går att förklara att man flyttar industriproduktion till länder där löneläget för industriarbete är betydligt lägre än i Sverige, även om detta är beklagligt. Det vi nu ser är dock långt allvarligare, nu handlar det om högkvalificerat ingenjörsarbete inom utveckling och systemförsäljning. På det området har Sverige ingen avgörande kostnadsnackdel som företaget kan försvara sig med, snarare tvärt om. Här handlar det rätt och slätt om att man blivit utkonkurrerad och omkörd av främst kinesiska Huawei som berövat Ericsson ledartröjan inom marknaden för telekomsystem.
Hotet från Huawei har varit väl synligt i flera decennier, så frågan jag ställer mig är vad styrelsen har fattat för beslut för att försvara Ericssons försprång? Intrycket är tyvärr att man nog inte fattat vad som var på gång, vilket visar upp en styrelse som inte varit tillräckligt kompetent för sin uppgift. Det senare blir än mer tydligt när man ser hur styrelsen nyligen beviljat rundhänta bonusar till ledande befattningshavare, vilket tyder på att man tydligen trott dessa gjort ett bra jobb. Det kunde möjligen ses som en enstaka felbedömning, om man inte samtidigt vräkt bonusar över den högst mediokra ledningen i AstraZeneca. Ansvaret för detta fiasko vilar med andra ord på ägarna som utser styrelsen. Det olycksbådande är att ägarna är själva gräddan av svensk industris ägarmakt – Wallenbergs Investor och Handelsbanksfärens Industrivärden. Ordförande är Wallenbergs främste företagsledare Leif Johansson och ledamot är Investors ordförande Jacob Wallenberg.
Fiaskot blir desto sorgligare när man betänker att detta företag är den utan jämförelse viktigaste kronjuvelen i Industrisverige – det företag som skulle bära våra industritraditioner in i framtiden. Företaget blir nu så billigt att risken för utländskt uppköp blir allt större. Dagens Wallenbergare har som ägare tidigare visat att man hellre tar pengarna och drar sig ur, än att kavla upp skjortärmarna och ta itu med problemen.
Ericsson är inte bara ett synnerligen viktigt industriföretag, företaget är även kärnan i det affärskluster inom telekom som genererat en mycket stor del av svensk kvalificerad tjänsteexport. Även en lång rad mindre svenska telekom och elektronikföretag är beroende av Ericsson och deras kunder för sin marknad. Mycket tyder idag på att vi ser en genomklappning likt den som drabbade Nokia när man tappade sin marknadsledande roll inom mobiltelefoni. Skillnaden är bara den att Nokia inte vilade på den solida industritradition som Ericsson gör. Företaget grundades av Lars Magnus Ericsson redan år 1876. Enligt min uppfattning var företagets sista riktigt visionära ledare Björn Lundvall som var företagets chef till 1977. Efter honom har företaget administrerats av ömsom förvaltare och ömsom städare, ingen har på allvar lyckats förnya företaget på någon avgörande punkt.
Chefen under 90-talet hette Lars Ramqvist och han kastade in företaget i en huvudlös diversifiering och expansion inom marknaden för mobiltelefoner i stället för att satsa på att utveckla företagets kärnaffär inom system. Det äventyret förde Ericsson till konkursens rand och utarmade det på de resurser som skulle ha behövts för att försvara den världsledande positionen på systemsidan. Det var sannolikt redan där som man tappade sin möjlighet att möta den anstormande konkurrensen från kineserna. Det beklämmande är att redan då ägare och styrelse nog inte var tillräckligt kompetenta för att förstå detta. I varje fall gjorde man inte tillräckligt för att förhindra det som nu sker.
Damage control
För regeringen innebär det inträffade att man måste inse det oerhört allvarliga i att Ericsson kan klappa ihop eller som andra kronjuveler, hamnar i utländsk ägo. Konsekvenserna av det har jag skrivit om i min bok om Sveriges kronjuveler. Det gäller att skyndsamt se över industri- och företagspolitiken för att kunna möta de stora skadeverkningar som detta garanterat kommer att orsaka. Det finns goda möjligheter. Sverige har under de senaste decennierna visat upp en internationellt imponerande förmåga att generera duktiga entreprenörer inom olika kvalificerade teknikområden. Många av de skickliga ingenjörer som idag finns i Ericssons organisation kommer givetvis om de friställs, att starta egna företag runt kreativa produktidéer. Att underlätta för dem att starta nytt är en viktig uppgift.
Huvudproblemet i Sverige är dock inte bristen på kreativa entreprenörer, utan att dessa sällan är uthålliga i sina företagsbyggen. Detta beror på att vårt skattesystem är extremt ogynnsamt för den som uthålligt vill satsa på att utveckla och expandera sitt företag. Det svenska skattesystemet är som gjort för att gynna att snabbt sälja ett startuppföretag som lyckats. Av det här skälet ser vi hur det ena intressanta högteknologiska företaget efter det andra försvinner, oftast till utländska ägare, innan det hunnit etablera sysselsättning och ge skatteintäkter i Sverige. Det som måste till för att det skall bli intressantare för entreprenörer att fortsätta driva, utveckla och expandera sina företag är helt andra skatteregler för uttag av vinster.
Jag känner och har mött många framgångsrika entreprenörer som idag är väldigt rika. Av dem är den absolut dominerande andelen sådana som på ett tidigt stadium sålt sitt startupföretag och tagit pengarna, medan de som drivit vidare företaget och skapat arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden är lätt räknade. Om skadan från Ericssons genomklappning skall vara möjlig att hålla under kontroll måste den senare kategorin få betydligt gynnsammare skatteregler. Dessvärre är jag djup pessimist på den här punkten med tanke på den utbredda aversionen inom vänstern mot företagsvinster. Debatten om vinster i välfärden avslöjar en djup okunskap om företagandets väsen. Vänstern har aldrig begripit att en spenderad krona kan generera helt olika produktivitet i en verksamhet, beroende på vilka incitament man ger människor. Om regeringen skall ha en chans att motverka skadorna som nu uppkommer, måste man totalt ändra sin syn på företagsvinster och ägarnas möjlighet att utnyttja dem utan konfiskatoriska skatteeffekter.
Angående Wallenberg: Den första generationen bygger upp, den andra förvaltar och den tredje river.
GillaGilla
De har inte byggt någonting. De har plundrat genom uppköp för stulna pengar. Grunden till sin totala dominans lade de när de anlitade Stalins hejdukar för att mörda Ivar Krüger mot löfte om att dela på bytet. Ett byte som de tillskansade sig när Krügers advokat Stenbeck ”hittade” en massa ”skulder” till Wallenberg när Ivar så lägligt ”begått självmord”.. Stenbeck fick sin beskärda del av kakan och blev själv rik på kuppen. Stalin och hans pojkar blev inte riktigt lika glada då de inte såg röken av några pengar så de kidnappade Raoul som råkade ha 15 kg guld med sig som han fått genom att ha tagit betalt av rikingar som han vad vi fått höra genom ”godhet” räddat.. Hur folk kunnat tro även på den historien säger rätt mycket om vanligt folk..
De satte ett pris på hans huvud eller en lösen eller om man så säger, krävde sin del i rånbytet som girigbukarna i släkten vägrade betala och så var hans historia all..
GillaGilla
Fantasier om Stalin. Krueger utmanade angloamerikanernas planer att störta Tyskland och Europa in i världskrig för att bla plocka av Soviet dess naturtillgångar mha Hitler. Viktor Suvorov skulle väl gilla dina påståenden.
Krueger stod i vägen för angloamerikas plundring av Europa och fick plikta för det. Ingen fick hindra det lönsamma kriget. Wallenberg passade på men om inte det skett hade angloamerikanerna nog tagit för sig ist.
GillaGilla
Välfärden (Sjukvård och skola) är en annan fråga anser jag. Där handlar det om att leva upp till en vision av att hjälpa och bota och se till att folk har en god utbildning,
utan någon som helst hänsyn till vinst eller vinstmarginaler. Punkt slut. Annars tycker jag artikeln är suverän, som vanligt Lars. Jag har 30 års erfarenhet inom företaget och kan skriva under på din artikel.
GillaGillad av 1 person
Hur kommer det sig att riktig privat sjukvård (sådan som inte får bidrag) är så mycket bättre än den med visionen att hjälpa utan hänsyn till vinst?
GillaGilla
Den industri som genererar de mest spekulativa vinsterna är Big Pharma och den är mest finansierad av välfärdens skatter.
GillaGillad av 2 personer
Vad har vinster i välfärden (våra skattepengar till skatteparadis för miljardärer) med Eriksson som företag att göra? Ja menar, inte väger man väl blöjor på Eriksson för att tjäna en hacka?
GillaGillad av 2 personer
Vad är det för skillnad på Pig Pharmas pillervinster och vårdtjänster.
GillaGillad av 1 person
Lars, jag åsyftade på ditt citat: ” den utbredda aversionen inom vänstern mot företagsvinster. Debatten om vinster i välfärden avslöjar en djup okunskap om företagandets väsen.”
Tolkade det som att du tyckte det var alla tiders att vi har riskkapitalister som plockar ut våra surt förvärvade skattepengar samt ger dem till rika miljardärer skatteparadis – något inte vänsterns skall ha några åsikter om, ty: ”Vänstern har aldrig begripit att en spenderad krona kan generera helt olika produktivitet i en verksamhet, beroende på vilka incitament man ger människor.”
GillaGilla
Att företagen säljs till riskkapitalister beror exakt på det fel i skattesystemet som jag åsyftar. Entreprenören som fortsätter äga och driva sitt vårdföretag drabbas av en skattebelastning på ca. 75% på det han/hon tjänar, medan om man säljer till en riskkapitalist så kammar man hem flera års framtida intjäning till 30% skatt. I det läget skulle även jag sälja.
GillaGillad av 1 person
Ok, då är jag med! Men om riskkapitalisten är den som först köper den avknoppande statliga eller kommunala verksamheten enbart för att föra vinsterna utomlands? Då säljs ju inte ”företagen”vidare till riskkapitalister, då det är först på plan så att säga. Är då vänsterns avision mot företagsvinster lika dumt då också?
GillaGilla
Om politiker säljer till riskkapitalister är de ansvariga för vad som sker.
GillaGillad av 1 person
Tips om CLEXIT – Climate Exit
http://clexit.net
Nils-Axel Mörner om Clexit
http://www.frihetsportalen.se/2016/10/klimatkonferens-hogberga-2-vad-ar-clexit/
GillaGilla
Landet lever nu sina sista skälvande år som välfärdsnation. Framtidens Sverige kommer att vara ett trasigt kalhygge. Multikultur, massinvandring från jordens sämst fungerande länder, Europas kanske sämsta skola, eskalerande skulder både för privatpersoner och för staten….
Hur skall industriföretagen kunna frodas i ett sådant samhälle? Vilka skall de anställa om 20 år? Dagens flumskolade barn är framtidens vuxna.. Och vem kommer frivilligt vilja bo i Sverige om 20 år, när landet demografiskt ser ut som Malmö? Svar: Ingen med kompetens, den saken är klar. Och hur skall framtidens enorma muslimska befolkning som fortsatt leva som i sina hemländer (och därmed inte skapar något värde) kunna försörjas?
Svenskarna är för sömniga för att inse det, men det är kört. Det finns ingen väg tillbaka. Sverige som välfärdsland var en dagslända som varade i knappt hundra år.
GillaGillad av 1 person
Ger dig alla rätt, tyvärr..
GillaGilla
Kan du förklara på vilket sätt skattereglerna är utformade så att dessa premierar försäljning istället för utveckling?
GillaGillad av 1 person
Den vinst man kan ta ut ur ett ungt företag som utdelning är starkt begränsad. Den räknas till stor del som inkomst av tjänst med hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter. Skatten på uttagen blir över 70%.
GillaGilla
Så är det om man ska ta ut pengarna efter försäljning också. Det är likställt.
GillaGilla
Det var en intressant nyhet, var har du hört det?
GillaGilla
Det är på de första ca 5 miljonerna det är likställt. Om man inte varit passiv ägare i minst 5 år.
GillaGilla
För flera år sedan talade jag med en amerikan om västerländska företags förfall. Jag påminde om svenska Facit, ett företag som tillverkade fina mekaniska räknesnurror och inte förstod den elektroniska revolutionen. Vinsterna kom in varje år och plötsligt försvann de. Det tog väl bara ett år för Facit att falla. Jag påminde om ett franskt dataföretag som råkade illa ut. Den svenska varvsindustrin är ett annat exempel.
Vi talade om IBM:s oförstånd när det gäller persondatorer och operativsystem. Om Erikssons oförstånd på mobiler när en duktig ingenjör arbetade i motvind för att få igång produktionen. Dessa stora företag förstod inte vanliga konsumenter och vi såg samma problem med Wallenbergägda företaget Tre.
Nu verkar Ericsson ha en kvartalsekonomi som handlar om snygga siffror för att stödja aktiekursen inte för att utveckla företaget. Kapitalismen har tagit över och den kväver verksamheten. Skatterna är viktiga, men det handlar också om annat.
Boeing investerade 85 procent av vinsten på 60-talet på underhåll och utveckling. Nu investeras kanske 15 procent. Gamle Markus Wallenberg förstod det här, men lill-Marcus och lill-Jakob gör det inte. De går i Pieters fotspår.
För att förstå framgång och produktutveckling ska man studera Sandvikens Järnverk och Fagersta. Företagen var på ungefär samma nivå innan Sandviken satsade på nya produkter. Coromant var en stor framgång. Nu handlar allt om pengar och aktiekurser och företag går under.
GillaGillad av 1 person
På tal om skatter och företag, titta gärna från cirka 47:30 och 6–7 minuter framåt i det sista avsnittet av SVT:s serie om den döende svenska landsbygden, ”Resten av Sverige”. Där ser man hur stor skillnaden är mellan Norges och Sveriges landsbygdspolitik, bland annat när det gäller skatter.
http://www.svtplay.se/video/10526564/resten-av-sverige/resten-av-sverige-avsnitt-3
Ett annat exempel från Norge (som inte visas i ovanstående länk) handlar om en kommun med 2800 invånare (hälften så många som Sveriges minsta kommun), där arbetsgivaravgiften ligger på 5 procent. Kommunen har nyligen byggt både skola, bibliotek och badhus.
Här finns information om hur det ser ut i Lettland:
http://www.skatter.se/?q=node/5649
Ett par utdrag:
Bolagsskatten är 15 % och skatten för fysiska personer 24%. Arbetsgivaravgifterna är något högre än i Sverige, 35 %. Det är dock inte så betungande med tanke på att de appliceras på relativt sett låga löner. Numera finns inga källskatter på räntor och utdelningar.
I de fyra frizonerna Riga Free Port, Ventspils Free Port, Liepaja Special Economic Zone och Rezekne Special Economic Zone erbjuds särskilda skatterabatter. Total skattefrihet för mervärdesskatt kanske inte betyder så mycket för svenska investerare men bolagsskatten kan reduceras med upp till 80 %. Frizonerna upphör inte förrän 2032.
Lettland erbjuder även utländska investerare andra skatterabatter och förmånliga lån och bidrag.
Det värsta är att Alliansen inte heller verkar ha några större ambitioner att öka incitamenten för personer att starta företag. (SD ser jag mer som ett nationalistiskt vänsterparti.)
Ett samhälle som inte tillåter duktiga och handlingskraftiga människor att kunna förverkliga sig själva och sina drömmar och ambitioner, kommer förstås heller inte att skapa bättre liv för ”mindre bemedlade” människor.
GillaGillad av 1 person
Våra politiker vill inte se några vinster i företagande, som kan satsas för att bygga vidare verksamheten. De vill att dessa pengar ska lånas i stället. På så vis gör man om inarbetade pengar till skatter och bankerna är de som får vinsten.
GillaGillad av 1 person
Jo… – Marianne – så är det men så behöver det ej vara. Om hur det kan förändras här.
GillaGilla
Som företagare i Sverige får man hela tiden hör att man är en fuskare på ena eller andra sättet. I våra myndigheter ogillar ungefär 60-70 % av tjänstemännen företag. Det gnälls hela tiden på företagare och företag. Hur ska man orka mentalt att driva företag i Sverige? Det är mer eller mindre konstigt att många företagare härdar ut, speciellt med tanke på att de skulle kunna få större ekonomisk avkastning om de flyttade till ett annat land.
Sveriges framgång som land beror på den svenska kulturen. Inget politisk system har bidragit till Sveriges framgång. Nu håller den kulturen sakta men säkert på att utarmas och det är ganska lätt att se verkningarna av den.
Att våra stora företag försvinner från Sverige ser inte jag som något problem. Allt har sin livslängd. Problemet är att det inte skapas nya Ericsson. Varken politiker eller väljare vill ha några nya Ericsson.
GillaGillad av 1 person
Vad ska vi med sånt som ”Ericsson”, när vi för lånade pengar kan få ”mångkultur” 😉
GillaGillad av 1 person
Förr satte företag gärna ”Made in Sweden” på sina produkter för att det ansågs borga för goda kvalitet. När andra länder kom ikapp efter kriget så började Sverige inpassa sig i den socialistiska idévärlden. Skolan skulle vara mer nöje än arbete. Alla människor var unika. Och så hade vi de hemska kapitalisterna. Radio, TV och tidningar orienterade sig vänsterut. Företagande var något fult. Mångkulturen kom och besegrade oss. Varför är det någon som tror på Sverige och det svenska längre? Företagare, företag och välutbildade anammar mångkulturen och flyttar gärna till andra länder. Det är en fullt naturlig utveckling. Och varför klagar så många på att det föds för få barn i Sverige. Hela världen skriker att vi är för många på jord? Politikerna har ju fått eller håller på att få det samhälle de önskade. Att man inte får exportintäkter får man ta med i beräkningarna. Att folk passar varandras barn, tvättar varandras bilar, kör varandra i taxi är nog bra för sysselsättningen, inledningsvis.
Dessutom är det så att majoriteten skäller på DÖ-partierna men kan inte tänka sig rösta på det enda oppositionspartiet. Så vad vill folk? Ledas av snurrande vindflöjlar?
GillaGillad av 2 personer
Wallenberg tillhör NWO-eliten sedan länge. Ericssons ledning har inte förlorat greppet. Att ledningen delar ut bonusar och andra förmåner till sina ledare beror nog på att de faktiskt gör ett mycket bra jobb. Problemet är att vi inte förstår det. Det är meningen att sänka eller sälja ut våra kronjuveler. Det är meningen att se till att lägga landet i ruiner. Det har vi sett fler exempel på.
Politiker och Wallenberg sitter i samma båt tillsammans med MSM nämligen M/S Bilderberg. Där blir man överens efter att oligarkernas oligark har sagt sitt. Strategin för att nå framgång i NWO konceptet är klar sedan WWII slutade. Just nu är turen kommen till att nedmontera västvärldens nationer till u-landsnivå. Det försvagar folkens motståndskraft mot kommande mycket stora förändringar.
Se det ur bankirmaffians vinkel så förstår man att det som sker, det sker med vett och vilja. Jag har mycket svårt att tro att den yngre Wallenberggenerationen så totalt har missuppfattat vad de äldre generationerna gjort och hur de tidigare drivit företag. Numera lär direktörerna få fler bonusar och förmåner från annat håll än den egna verksamheten.
GillaGillad av 1 person
Helt riktigt, ”svitjod2000”. Det handlar om ett förstörelseverk, eller som man säger inom konstvärlden: den postmoderna epoken har efterträtts av dekonstruktivismens tidevarv. Varför kom man eljest i USA efter Kalla Krigets slut (1989-92) på tanken att flytta ut stor del av sin tillverkningsindustri och samtidigt lät man Latinos olagligt välla in från söder, liksom tydligen knarket.
Det Kalla Krigets drygt fyrtioåriga tid, var ju för västvärlden en framgångssaga utan motstycke och faktiskt även en fredlig tid, för oss, alltså. Åttiotalet var marknadsekonomins gyllene tid, samt även starten för avregleringar och privatiseringar.
Här hemma fortsatte socialisterna sitt ”drömbygge” av än mer dagis/fritis, med mera och lät skatterna gå via transfereringar till konsumtion och flyktingindustri, medan de tidigare stora statliga beställningarna till våra storföretag minskade, just till förmån för ren konsumtion, ofta rent valfläsk. Försvaret halverades fortlöpande, etc.
USA var nu den enda kvarvarande stormakten. Det skulle utnyttjas ansåg CFR, den israeliska Lobbyn, AIPAC och alla överallt uppdykande neocons. Planer smiddes, som man faktiskt även la’ ut på nätet helt öppet, denna nya kommunikationskanal som betytt otroligt mycket. Turligt nog missbedömde Eliten dess betydelse, till deras nackdel.
Att den svenska Eliten runt 1998 valde att stiga på tåget med riktning NWO, visas tydligt av det faktum att då sålde SAF och LO ut sina mediala flaggskepp, Svenska Dagbladet respektive Aftonbladet till Wall Streets storbanker. Samtidigt lät Bill Clinton förändra regelverken för banker och finansiell sektor genom att Glass-Stegall Act togs bort och derivathandeln luckrades upp ordentligt och i hela världen, nästan. Växlarna var därmed lagda för den stora smällen 2008, ett förstörelseverk med tydliga kriminella inslag, vilket ingen bankdirektör har fått sota för.
Ja, resten är nu historia, en historia som Elitens Media har låtit vara förborgad för normalmedborgaren i Väst, genom mörkläggningsarbete, desinformation, lögn och propaganda.
Vi vet nu med all önskvärd tydlighet att det går en röd tråd från ”9/11″, The Global War on Terror”, krigen i MENA och de stora immigrants- och flyktingströmmarna norrut, som i närtid betyder folkmord, där vi svenskar har fått ”hedersuppdraget” att ligga först i tur.
Det som skett, i a f sedan ”9/11”, är det för vanligt folk helt ofattbara, att vi härstädes lever i en diktatur. Jo, vi har val vart fjärde år och säkert också en korrekt valprocedur, men vad hjälper det, när information om viktiga händelser är fullständigt felaktiga. Det gäller MSM och SR/SVT, från politiker, myndigheter och etablissemang. Vilka som bara är Nyttiga Idioter är svårt att avgöra, men The Top Brass kan inte vara ovetande. Man har gjort ett medvetet val. Knappast någon i Sverige kunde veta att startskottet, ”9/11” alltså, skulle bli en orgie i mord på 3 000 oskyldiga människor med en egeniscensatt, falsk flaggad operation för att medelst lögner ända upp i FN, starta alla krig. Det är bara Tony Blair som fått en officiell tillrättavisning; alla andra har varit skottfria.
Men de svenska förrädarna har uppträtt både odemokratiskt och kriminellt, så de kan inte förvänta sig att slippa undan när sanningens minut kommer. Och det gör den alltid.
GillaGillad av 1 person
Allt kommer att ordna sig. Visserligen har Sverige ett skattesystem som inte belönar driftiga entreprenörer, men landet har mycket annat som talar för en ljus framtid.
Som alla vet kommer Sverige att snart ha medelhavsklimat medan konkurrentländerna kommer att drabbas av outhärdlig, livshotande hetta, översvämningar och orkaner som aldrig förr skådats. Konkurrensfördel Sverige. Det gäller nu för våra politiker att ta vara på möjligheterna. Det kommer dom att göra. Tryggt att veta att Ylva Johansson inte gav upp sin politikerkarriär för kärlekens skull. Inget annat land har en politiker av en sådan kaliber. Vad kan gå fel?
Harry
GillaGilla
Ja, sannerligen Harry, så talar den äkta optimisten. Jag hoppas likväl att din lätt ironiska utgjutelse bär frukt. Men som alltid, den som lever får se ….. .
GillaGilla
Det är mycket ledsamt om Ericsson försvinner. Å andra sidan är den asiatiska marknaden oändligt mycket större så utvecklingen av kinesiska företag som Huawei har nog inte gått att bromsa när de så småningom har hämtat hem det västerländska teknologiska försprånget. Kinesisk teknik är redan världsledande på många områden, och allt fler kommer. En marknad kan vända över en natt. När Kina leder utvecklingen går det inte att ta tillbaka en marknad eftersom ingen vill ha föråldrade produkter. Vi har oss själv att skylla: ofta är vi helt omedvetna om var varor vi köper produceras, Ungdomar vill ha en rejäl amerikansk smartphone och ingen kinesisk ”skit”. Alla smartphones tillverkas i Kina. Hur länge har ABB tillverkat sina bästa elmotorer i Shanghai? Varifrån kommer mängder av gjutgods av utmärkt kvalitet till rätt pris? Var tillverkas alla mindre industriventiler i världen? Litiumjonbatterier? De flesta nya jättestora containerfartygen? Hur mycket av en ny Volvo är gjort i Kina?
Svensk varvsnäring dog pga. bristande infrastruktur och omoderna underleveranser, och det finns inga tecken på att det har blivit värst mycket bättre på trettio år. Se bara på transportvägen från Borlänge till Göteborg över Karlstad! Eller svenska tåg som kommer när de kommer, om de kommer alls. Vinterväghållningen tog ett jättekliv bakåt för tio år sedan när snö under tio cm inte röjs undan. Företag måste få varor just-in-time. En enda liten olycka på våra riksvägar stoppar trafiken i timmar; ingen tänkte på by-passvägar när man satte upp vajerräckena. Ingen myndighet i Sverige tänker på annat än att bromsa, hålla igen, begränsa, kontrollera, beskatta och belasta våra företag. Inte konstigt alls att utveckningen går till Asien. Hur ser förresten utbildningsmöjligheterna ut i Sverige för en ung person med ett brinnande tekniskt intresse som just nu går i nian i en medelstor svensk stad ? Hur många sådana ungdomar finns det, och var bor de? Skolöverstyrelsen, någon? Skördar vi nu resultatet av det makalösa flummandet om ett postindustriellt samhälle? I så fall är ju exit Ericsson planerat och önskat av våra förtroendevalda med portföljerna fulla av Brysselbiljetter.
GillaGillad av 2 personer
Svensk varvsindustri dog därför att fel typer av fartyg producerades. Jmf Finland.
GillaGilla
Exakt och det berodde på politisk styrning där LO hade ett avgörande inflytande. Jag berättar om det i boken: Varför försvinner våra Kronjuveler?
GillaGillad av 1 person
Jag håller (kanske) med om att Lundvall var bra i toppen, men man får nog titta även på nivåerna lite under toppen vad det var för folk där, och vad de hade för idéer. Det handlar om maktförskjutningen från ingenjörer till ekonomer, om man tar det väldigt generellt. Dessutom hade LME svårt att klara övergången från att vara en stor byråkratisk organisation som sålde mest till andra stora byråkratiska och ofta offentliga organisationer, till att agera på en ryckigare marknad med mängder av mer eller mindre konstiga och privata aktörer. Vidare kom företaget in i en serie av omorganiseringar som aldrig verkade ta slut och som kom allt tätare, och det är ju tröttande för personalen. För min del tyckte jag det började kännas konstigt redan på 1980-talet, och inte blev det bättre senare.
GillaGilla
Ledaren på toppen är den som väljer de längre ner i organisationen.
GillaGillad av 1 person
Hej Lars. Kan det inte vara så att bonusarna har varit för små? Vilken vd kan och vill göra sitt bästa när tankarna oupphörligt kretsar kring diskrepansen mellan den egna bonusen och bonusarna i det amerikanska näringslivet.
En som förstod detta var gamle herr Wallenberg. Han gav Percy Barnevik 1 miljard i slutbonus som kompensation för de alltför snåla bonusar Percy tidigare fått. Det var att visa handlingskraft. Ett föredömligt exempel för dagens styrelser.
Harry
GillaGilla
Dåligt exempel Harry, Pirre försökte sedan smita undan sitt ansvar och utelämnade hedersmannen Percy som en spetälsk.
GillaGilla
Reblogga detta på Om Sverige NU.
GillaGilla