Ljusblixten kommer utan förvarning från en klarblå himmel över Göteborg. Tryckvågen från explosionen sliter hela CelKems industrianläggning på Hissingen i småbitar och lämnar många döda i sitt spår.
Katastrofen blir en vändpunkt för den unge börsdirektören Carl Richter. Hans gamle vän görs till syndabock för explosionen, men Carl inser att olycksorsaken ligger mycket djupare, och på ett helt annat plan. Hustrun Anne rasar över att han riskerar sin karriär. Direktörskollegorna i den mäktiga Edholmsfären känner doften av blod och ser sin chans att utmanövrera honom. Men Carl låter sig inte stoppas. Och när han får oväntad hjälp av den sensuella ekonomijournalisten Eva, blir han ett allvarligt hot mot klungan kring maktens köttgrytor.
Svart Snö är en thriller om maktspelet i svenskt näringsliv och om fega direktörers spel under täcket med politikens toppar. Samtidigt är den en nästan sann, otäck saga om den skriande bristen på kurage i dagens Sverige. Författaren har hämtat mycket av inspirationen till sin romandebut från sin egen karriär som VD för bl.a. Wallenbergdominerande tidigare börsbolaget Incentive.
Den är riktigt bra! Klart läsvärd!
GillaGilla
Lars Bern fångades av min radar på maggies blog 2009.
”Jag och Lars Bern fick också förmaningen att inte anklaga massmedia för att klimatfrågan blivit så överdriven”
http://old.theclimatescam.se/2009/09/08/en-rejal-kanga-at-journalister/
Jag letade info om Bern och fann inlägg av Torekull.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article11033042.ab
Försökte köpa boken, men det var omöjligt att få tag i ett ex, inte ens på antikvariat. Det fixades med fjärrlån på biblioteket. Jag tror den kom från Malmö stadsbibliotek.
Boken är bra. Den är den viktigaste anledningen till att min syn (vem bryr sig om den) på Lars Bern är positiv, även om han i bland ”spårar ur” (som jag ser det)
Just nu har jag en kort paus från min walkabout. Tårta och sånt.
Med tårtan hade en ung man även med en bok för lån. Han vill ha min syn på en nyutkommen bok, Hillbilly Elegy av J D Vance.
Det skall han få nästa gång vi träffas. Min uppväxt som arbetarunge i Sverige vid ungefär samma tid som Bern växte upp, skiljer sig från det Vance upplevde i mer modern tid. Jag ser vissa likheter, men inte mycket.
Mina föräldrar var av den bästa sorten. För Vance var det inte så. När han väl fick lugn omkring sig, kom hans begåvning fram. Något att fundera kring i migrationsdebatten.
Boken är mycket läsvärd, speciellet för Bern som gärna skriver om USA. NWO och inte minst Trump.
God jul o gott nytt år.
GillaGilla
Var har jag ”spårat ur”? Nyfiken!
GillaGilla