Svenska forskare presenterade nyligen en unik genetisk kartläggning av de vanligaste cancersjukdomarna. Kartläggningen hoppas man skall kunna ge mer exakt behandling för cancerpatienter och bidra till utvecklingen av nya, bättre läkemedel.

Man har kombinerat genetiska data från cancertumörer med överlevnadsdata för 8.000 cancerpatienter som samlats in och gjorts tillgängliga genom USA:s Cancer Genome Atlas. Det finns redan tiotusentals studier av vilka gener och mutationer som kan kopplas till olika cancersjukdomar. Forskarna har nu gått ett steg längre. Man har tittat på hur generna faktiskt uttrycks i cancertumörer, vilka gener som är på och avslagna, hur aktiva de är, vilka proteiner de producerar och hur detta är kopplat till patientens överlevnad.

De enorma datamängderna – 2,5 petabyte, motsvarande 200.000 långfilmer – har tröskats igenom under närmare ett år med hjälp av superdatorer i Uppsala. Resultatet är en omfattande kartläggning av hur samtliga gener uttrycks i de vanligaste cancerformerna – från lungcancer till bröstcancer – och vilka konsekvenser det har för patientens överlevnad.

Den mest närliggande tillämpningen handlar om bättre diagnostik. Att hitta nya biomarkörer, molekylära fingeravtryck, som på ett praktiskt sätt kan användas för att särskilja olika cancertumörer, ställa en exakt diagnos och avgöra vilken behandling som ska sättas in. Detta är givetvis gott och väl om det rör sig om kostnadseffektiva diagnosmetoder som ger meningsfull information.

Förhoppningen att denna forskning skall leda till utvecklingen av mer individualiserade behandlingsmetoder och läkemedel ställer jag mig dock tveksam till. Jag har svårt att se hur man skall kunna få fram en kostnadseffektiv individualiserad genterapi. Det mesta talar för att det kommer att leda till en ytterligare kostnadsexpansion inom cancervården. Det leder till att sjukvårdskostnader som redan slagit i taket, drivs upp ännu mer. Det blir en terapi för de få som kan betala och en ny guldkalv för Big Pharma. Därtill kan man ifrågasätta om strategin blir särskilt framgångsrik med tanke på den enorma komplexiteten som genterapin möter.

 

Ompröva strategin för behandling av cancer

Forskningsprojektet är typisk för dagens omfattande cancerforskning som ofta är koncentrerad till cancerns genetik. Senare tids forskning som den bl.a. beskrivs i böckerna Tripping over the truth och Cancer is a Metabolic Disease kommer till en slutsats som utmanar det forskarna hittills trott sig veta om cancersjukdomarna. Man menar att orsaken bakom det misslyckade kriget mot cancern, beror på ett ofullkomligt paradigm som kategoriserar cancer som mest en genetisk sjukdom.

Efter egen erfarenhet av cancer och ett antal år i Cancerfondens styrelse och forskningsnämnd har jag försökt sätta mig in i ämnet.

Den sedan hundra år kända Warburgeffekten är gemensam för alla kända cancertyper och även grundprincipen för PET-scan-diagnos av cancer. Effekten definieras som att cancercellernas energialstrare mitokondrierna förbränner glukos eller glutamin anaerobiskt (fermentation). Den processen är långt mer ineffektiv (5 till 35 ggr) än de friska cellernas cellandning. Detta gör att cancertumörer för sin tillväxt är mer beroende av en sockerrik miljö, varför alternativmedicinens rekommendation av en ketogen kost medverkar till att bromsa tumörutvecklingen. Märkligt nog serveras cancerpatienter en sockerrik kost på sjukhus och får ofta även glukosdropp. Motivet påstås vara att de annars riskera att svälta ihjäl.

Begreppet cancercell är i sig missvisande och leder lätt in på fel spår. De viktiga delarna i en cell är cellkärnan med sitt DNA plus ett flertal mitokondrier med sina egna DNA, plus cellvätska och cellväggar som definierar cellen. Skolmedicinens genteori för cancer handlar inte om det gemensamma felet hos cancerceller, nämligen skador på mitokondriernas DNA, utan istället mest om skador på cellkärnans DNA. Det som idag ifrågasätts är vilket som kommer först hönan eller ägget – skadorna på mitokondriernas DNA eller cellkärnornas?

Forskaren Thomas Seyfried har visat att om man byter ut skadat DNA i en cancercells kärna mot ett oskadat DNA, så upphör inte cancercellen att uppträda som en cancercell och vice versa.

Restprodukten från den ofullständiga aneoroba förbränningen vid cancer är för kroppen giftig mjölksyra, till skillnad från den friska cellandningen vars restprodukter är harmlöst koldioxid och vatten. Det är alltså klart att felet som alla cancerceller har gemensamt, ligger i att en eller flera av cellens mitokondrier använder en (förhistorisk) nödkraftmodell och att deras syreförbränningsförmåga är skadad. De flesta mutationer man hittat på cellkärnor är emellertid olika, vilket är genprojektets dilemma och den sannolika huvudförklaringen till forskningens fortsatta misslyckade trots enorma missriktade forskningsinsatser.

En effekt av det beskrivna mitokondriefelet, Warburgeffekten, är att cellerna försuras när förbränningsprodukten mjölksyra kontinuerligt produceras, samtidigt som ett överskott släpps ut så att cancercellen inte dör. En annan effekt är att cellkärnan blir tvungen att anpassa sig till den nya sura miljön, en uppenbar förklaring till mutationer. Muterade överlevande cancercellkärnor kan också använda en stor del av mjölksyran som byggnadsmaterial, en förmodad anledning till fler mutationer och cancercellers snabba tillväxt!

Den sannolikt farligaste följdeffekten av Warburgeffekten är att mjölksyra verkar som en antioxodant, vilket har en katastrofal effekt: Dels använder kroppens immunförsvar oxidation för att inducera celldöd (apoptos), vilken härigenom sätts ur spel, dels blir verkan av cellgifter mindre. Överbliven mjölksyra omvandlas därutöver till glukos i levern som återgår till cancercellerna som extra näring.

En bra strategi är att sätta patienter på några dagars intermittent fasta före kemoterapi eller strålbehandling. Då hindras inte endast celltillväxten före behandlingen, utan även den för cancern skyddande mjölksyran minskas kraftigt, så att betydligt mindre giftdoser kan bli effektiva. Även blodsocker och hormoner som stimulerar tumörtillväxt som insulin och IGF1 sänks. Dubbel effekt alltså. Att samtidigt reducera proteinintag för att minska mTOR stimulering som bidrar till initiering och utveckling av tumörer, bör ge ytterligare vinster.

Med rätt (oxidativt) stöd kan förhoppningsvis kroppens eget immunsystem, efter avpassad fasta, ta hand om cancerceller som förlorar sin odödlighet genom kraftig reducering av mjölksyra.

 

Cancerforskningen behöver omprioriteras

Kostnadsutvecklingen för vården av metabola sjukdomar, dit cancer som synes skall räknas, är sådan att vi måste prioritera om forskningen. En forskning som bara leder till allt dyrare behandlingsmetoder och ökad användning av dyra patenterade medicinska preparat är helt enkelt inte hållbar. Denna omprioritering är ett politiskt ansvar eftersom industrin som idag styr och finansierar den mest forskningen, av affärsmässiga skäl, inte har några intressen i den riktningen. Inte heller forskarsamhället verkar ha ett sådant intresse.

Forskning som ger oss en bättre kunskap om vad som orsakar de metabola sjukdomarna och hur de kan förebyggas måste prioriteras och ges långt mer resurser av samhället. Det värsta exemplet på hur utvecklingen tillåtits gå åt helt fel håll är diabetes-2 pandemin. USA går snabbt mot ett tillstånd där en tredjedel har diabetes-2 i ngn form. Sjukligheten har under senare decennier ökat lavinartat och detta har bara mötts med mer kemiska preparat och injektioner av insulinhormon. Det till synes helt självklara att skapa en kolhydratsnålare kosthållning som håller nere blodsockret och tillväxthormonerna insulin och IGF1 har inte funnits med på kartan hos skolmedicin och dietister.

Eftersom förekomsten av cancer i stor utsträckning följer diabetesutvecklingen, skulle åtgärder som stoppar diabetespandemin även få positiva effekter på cancersjukligheten och en rad andra metabola sjukdomar. Det kommer dock inte att räcka med en ändring av människors kost. Forskningen måste även kartlägga, hur sjukligheten påverkas av olika kemikalier och gifter i kosten och miljön som kommer från den industriella matproduktionen.

Samhällets främsta mål för skolmedicinen måste vara att människor skall kunna förbli friska långt upp i åren. Det målet har man inte idag.

Riksföreningen för Metabol Hälsa har till syfte att arbeta för att hjälpa människor att hålla sig friska.