Jag har för länge sedan tappat räkningen på antalet artiklar och debattinlägg under senare år i MSM för att promota genmanipulerade grödor (GMO) i jordbruket. I söndagens SvD (30/12) återfinns ytterligare ett av alla dessa inlägg. Artikeln är skriven av tre professorer med en tidigare karriär inom livsmedelsindustrins växtförädling.

De tre herrarna gav 2015 ut boken ”Bortom GMO: vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk”. Författarna utgör en svensk frontgrupp i Big Foods kamp för att få GMO-tekniken allmänt accepterad. Jag är inte säker på om de förstår vilka enorma ekonomiska intressen de hjälper med sina skriverier, kanske de bara tror sig kämpa för sin vetenskap som handlar upp hur man bedriver ”växtförädling” genom att ändra växternas DNA. Detta är ett oerhört spännande forskningsområde med oöverskådliga risker för såväl människors hälsa som för ekosystemet.

Livsmedelsindustrin – Big Food är världens största industri som uppskattningsvis omsätter ca. 70.000 miljarder kronor per år. Det rör sig med andra ord om enorma ekonomiska intressen med några av världens absolut största globala företag som aktörer. Som jag skrivit om otaliga gånger här på bloggen strävar denna typ av företag alltid efter att skaffa sig total marknadsdominans för sina produkter för att kunna skapa monopol och oligopol som maximerar deras enorma vinster.

Strategin inom livsmedelsindustrin för att uppnå marknadsdominans har bl.a. varit en industrialisering av jordbruket med hjälp av enorma monokulturer som bringas att ge kortsiktig maximal avkastning på onaturlig väg via avancerad växtförädling och långt drivet maskinellt bruk i kombination med massiva insatser av industrins kemikalier för gödning och giftbekämpning av ”ogräs” och insekter. Detta i sin tur förgiftar och utarmar industrijordarna och ger på sikt en omfattande jordförstöring, vilket ökar kraven på insatser av mer kemikalier. Det slutliga steget för att ta ifrån bönderna deras sista frihet är introduktionen av GMO som gör det möjligt för megaföretagen att ta patent på de grödor som kommer till användning och göra bönderna livegna.

Industrin är på väg att skaffa sig marknadsdominans inom konstgödning och giftanvändning, vilket man i sin tur tänker sig styra med sina patenterade GMO-utsäden som är resistenta mot industrins bekämpningsmedel. De GMO-odlingar som hittills har etablerats i någon större skala utgår från GMO-grödor som är resistenta mot industrins cancerogena bekämpningsmedel glyfosat. Man räknar även med att kunna ta fram GMO-grödor som är giftiga för de vanligaste skadeinsekterna.

Växtförädling skapar onaturlig mat

Jag känner nästan inte till någon växtförädling eller kemikalieanvändning som drivits av intresset av att göra livsmedlen mer hälsosamma för oss människor. Alla åtgärder som steg för steg förändrat växternas sammansättning och giftinnehåll har till helt övervägande del varit motiverade av industrins vinstmaximering.

Man kan som exempel ta vårt dominerande basspannmål vetet. Det vi äter idag, har vi bara ätit under cirka femtio år, de övriga tiotusen åren åt vi en helt annan sorts vete. Det framförädlade moderna högavkastande hybridiserade dvärgvete (Triticum aestivum) som står för 95 procent av dagens vete inom jordbruket har slagit ut det gamla vetet. Det  har tiodubblat avkastningen på samma gång som de tekniska egenskaperna för brödbakning har förbättrats. Men hur den nya hybridiserade dvärgvetet påverkar människans metabolism – det glömde man tyvärr bort att undersöka i all euforin över den högre avkastningen. Ett mycket vanligt fel när det gäller olika nya inslag i dagens industrimat, tyvärr!

Det moderna vetet visar sig tyvärr kunna vara en viktig pusselbit för att förklara många metabola sjukdomar som till exempel kronisk IBD (Inflammatory Bowel Disease) som sjufaldigats och utvecklats till en folksjukdom de senaste 50 åren. Idag lider cirka 100 000 svenskar av denna kroniska sjukdom som i uppåt 20 procent av fallen slutar med en stympande stomioperation och påse på magen. Uppskattningsvis två miljoner svenskar lider av den mildare formen IBS (Irritable Bowel Syndrome) som är en av världens vanligaste metabola sjukdomar. Den kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Även här kan det moderna framförädlade vetet vara en viktig bit i förklaringspusslet.

De hybridiseringar som gjorts under de senaste femtio åren har medfört åtskilliga ytterligare förändringar i de glutenkodande generna hos det moderna vetet. De flesta är avsiktliga förändringar som bidrar till mjölets tekniskt goda egenskaper för bakning. Problemet är att det är just detta som oftast utpekas som källan till de glutenproteiner som orsakar glutenintolerans, kallat celiaki. Detta är ganska typiskt för modern industrimat som förädlas fram för att främst ge önskade tekniska egenskaper och högre produktivitet. Att människans metabolism och vårt immunförsvar kan reagera negativt på dessa nya grödor har man sällan med i kalkylen. Det borde man alltid ha.

Det är således det moderna vetet som har stått i fokus för allehanda genetiskt trixande av växtförädlare. Däri ligger sannolikt källan till många av de besvärliga hälsokonsekvenser som vetet orsakar hos människor. Vår metabolism är helt enkelt inte anpassad för denna växt som aldrig tidigare under evolutionen ingått i mänsklig föda. Glöm inte bort att vi genetiskt är samma människor som för 40.000 år sedan. Vi kan ju bara spekulera om hur människors hälsa kommer att reagera på en mer omfattande växtförädling med den långt mer avancerade GMO-tekniken. Redan idag kommer varningar om ökande cancerförekomst vid användning av GMO-grödor och de gifter som kommer med dem.

Mat är information och genom evolutionen har kroppen lärt sig hur den ska hantera olika komponenter i maten. Nu kommer nya av människan framställda ämnen som kroppen ännu inte lärt sig att hantera, en process som tar väldigt många generationer (årtusenden).  Vid sådana här kostexperiment kan mycket gå fel, det kan till exempel orsaka diverse autoimmuna reaktioner som blir kroniska.

Riktig ursprunglig mat som människans metabolism känner igen är alltid att föredra, den är mycket säkrare och sannolikt godare. Den maten vet kroppen hur den ska hantera och den innehåller de näringsämnen vi är anpassade till och som vi behöver för att fungera optimalt.

Dagens växtförädlade dvärgvete har helt andra egenskaper än det vete som vår gammelmormor åt. Genom växtförädlarnas genetiska manipulationer har nya varianter av glutenproteinet uppstått, vilket av allt att döma är förklaringen till varför glutenintoleransen har ökat så explosionsartat världen över. Att i detta läge ta ytterligare ett jättesteg inom växtförädlingen med hjälp av GMO förefaller vara ytterst riskabelt.

Klimatet som argument

Industrijordbruket är idag det största hotet mot en hållbar utveckling för såväl ekosystemet som för mänskligheten. Det är ett långt större och mer näraliggande hot mot våra liv och vårt välbefinnande än det klimathot som den politiska eliten och miljörörelsen snöat in på. Kanske är det så illa att de globalistiska krafterna underblåser skrämselkampanjen om klimatet för att avleda vår och miljörörelsens uppmärksamhet från det helt ohållbara industrijordbruket, GMO-grödor och den giftbemängda industrimaten.

Artikelförfattarna vänder sig till Miljöpartiet och miljörörelsens folk och menar att man med GMO-grödor får ett mer klimatvänligt jordbruk. För oss äldre som jobbat med miljöfrågor sedan 70-talet är dagens nästan totala fixering av miljödebatten till frågan om klimatet, det största hotet mot arbetet för att bättre miljö. Att köra fram klimatfrågan i detta sammanhang är riktigt lågt. Industrijordbrukets miljöförstöring och industrimatens katastrofala effekter på människors hälsa är ett långt allvarligare miljöproblem än klimatfrågan.

Innan det är tillrådligt att introducera mer GMO-produkter i människors mat måste industrin och forskarna visa att detta inte kommer att orsaka en rad autoimmuna sjukdomar och cancer. Man skulle ju kunna börja med att ta fram ett vete som passar människans metabolism långt bättre än dagens industrivete, så att vi kan få stopp på den omfattande sjuklighet som redan är orsakad av det växtförädlade vetet.

Vi är idag mycket långt ifrån den kunskap som behövs, så herrar professorer bör återgå till sina laboratorier och göra om och göra rätt istället för att fortsätta på den katastrofala inslagna vägen med ännu mer äventyrlig växtförädling. Genom regenerativt jordbruk kan vi producera all den mat mänskligheten behöver utan att utarma jordarna och skada klimatet.

 

Ni som vill fördjupa er mer i det här ämnet bör köpa min nya bok om Den Metabola Pandemin och läsa den så tror jag ni förstår vad jag menar.

Lars Bern