Vännen Göran Sjöberg anmäler här den viktiga boken FALSKT ALARM skriven av Gösta Pettersson som är professor emeritus i biokemi vid Lunds Universitet

Det finns många bra och seriösa böcker skrivna av personer som inte tillhör de ”utvalda” inom en disciplin men som av olika skäl ändå grundligt satt sig in i de centrala frågeställningarna och sedan inspirerats till att ta ”bladet från munnen” och därför börjat berätta om de sanningar de uppdagat. Men de kan också ha tillhört den utvalda skaran inom disciplinen men sedan blivit utfrusna när de inte längre har kunnat hålla tillbaka sin kritik av de uppenbara lögner de upptäckt och då tvingats leva med. Elsa Widding tillhörde den senare skaran inom energipolitiken men klev av för att hon inte stod ut. Detta resulterade i boken ”Klimatkarusellen”. Lars Bern har gjort samma ”resa” inom cancerforskningen och skrev sedan boken den ”Metabola pandemin” och de finns många fler som gjort liknande resor.

I och med att alla dessa högt meriterade forskare gjort sina erfarenheter och beslutat sig för att ”kliva fram” och fått betala ett högt pris för detta kurage har de också alla tvingats till att i grunden ompröva de dogmer som har omgett dem, en process som lett till det positiva faktum att betydande kunskap skapats vilket också är själva kärnan i en vetenskaplig process. Denna tanke genomsyrar Gösta Petterssons bok ”FALSKT ALARM” där han klär av de officiella lögnerna om vårt klimat, den ena lögnen efter den andra. Elsa Widding anser att det är den bästa bok hon läst om klimatfrågan och jag kan bara hålla med henne om detta. Vad som imponerar mest på mig, som gammal naturvetenskaplig forskare (inom metallurgin), är hur Gösta Pettersson har kunnat skaffa sig en sådan både bred och djup kunskap om klimatet som trots allt är ett område som ligger ganska långt från hans egen disciplin, biokemin.

Den främsta lögnen är att det på grund av högre koldioxidhalter, orsakade av vår förbränning av fossila bränslen, blir varmare på vår jord och att det därför aldrig har varit varmare än det är idag vilket dock är en uppenbar lögn. Under det senaste århundradet har temperaturen möjligen stigit med knappt en grad (kontroversiellt om man börjar syna mätserierna i detalj) vilket av ”klimatalarmisterna” tagits som ”bevis” för att orsaken är den ökande koldioxidhalten som vi människor orsakat. På sjuttiotalet var det däremot skrämselpropagandan om en omedelbart förestående istid som användes för att få folk att bli skräckslagna och tro på myndigheternas ”allvishet”.

Att temperaturer fluktuerar över århundradena är väl känt men detta har knappast att göra med att koldioxidhalten ökat genom förbränning av fossila bränslen. För att tillbakavisa en vetenskaplig hypotes räcker det med ett enda övertygande experimentellt faktum som visar att hypotesen är falsk. Vad gäller koldioxidens ”växthuseffekt” så har vi idag det, för alla alarmister besvärande, faktum att ingen ökning av temperaturen har skett under de senaste 25 åren trots de ökande koldioxidhalterna under samma tid.

Petterssons grundläggande inställning i boken är att lögnerna i klimatfrågan är ”travade på varandra”.

Till att börja med är påståendet om människans påverkan på klimatet i grunden en ovetenskaplig hypotes med tanke på att mängden koldioxid i atmosfären är långt under en procent och därför normalt räknas i miljondelar och därmed försumbar i förhållande till andra faktorer som kan tänkas påverka klimatet. Vattenånga är t.ex. en mycket starkare växthusgas och den förekommer i procentnivåer i vår atmosfär vilket rimligen är mer betydelsefullt än miljondelar.

Alarmisterna utgör en viktig del av FNs agenda för att få ökat globalt inflytande. I boken skärskådas hur FNs organ IPCC, som hanterar klimatfrågan i FN i grunden är ett poliskt organ trots att det påstår sig bara ta hänsyn till vetenskapliga fakta. Det är dock helt dominerat av alarmister och där skeptiker systematiskt marginaliseras tillsammans med alla vetenskapligt odiskutabla fakta som motsäger en mänsklig påverkan på klimatet. IPCC hävdar att de har vetenskapen på sin sida men fakta visar på motsatsen och skeptiker har därför skapat en alternativ organisation NIPCC där N står för att den är fri från politiskt inflytande och istället helt lutar sig mot vetenskapliga fakta. NIPCC avslöjar nu de falsarier som målar upp olika skräckscenarier.

För några år sedan larmades det om att Himalayas glaciärer höll på att förvinna i en rasande takt och att människor vid bergssluttningarna därför snart skulle drabbas av vattenbrist. Det visade sig sedan att detta på intet sätt stämde överens med verkligheten och denna verklighet var så uppenbar att man var tvungen att backa från IPCCs sida. Men skrämselpropagandan om en nära förestående katastrof hade man redan lyckats förmedla till massmedia och politiker.

Ett annat falsarium som levererades av IPCC var den så kallad hockeyklubban där det liggande skaftet suddade ut alla välkända historiska värmeperioder under de senaste tusen åren och där hockeybladet pekade på en dramatisk temperaturökning under senare delen av 1900-talet. Detta modellerade falsarium svaldes med hull och hår av massmedia men när vetenskapsmän inom NIPCC efterfrågade faktaunderlaget bakom dessa modellberäkningar vägrade ”forskarna” bakom denna kurva att lämna ut underlaget med krystade motiveringar om sin ”äganderätt” till analyserna. En sådan attityd har över huvud taget ingenting med vetenskap att göra. Vågar man inte redovisa sina data och sina beräkningsmetoder är det definitionsmässigt något ovetenskapligt man ägnar sig åt.

FALSK ALARM är som sagt en bok full av insikter kring olika frågeställningar som relaterar till klimatdebatten.

Bluffen om dränkta korallöar och stigande hav är en. Sådana existerar inte enligt de experimentella mätningarna.

I ett längre tidsperspektiv, några miljoner år är det ett faktum att jordens temperatur har sjunkit runt tio grader i genomsnitt och att vi under den senaste miljonen år haft att antal istider med en varaktighet på ca hundratusen år och inom var och en också betraktar ett temperaturspan på ca tio grader över en sådan cykel och med en skarp temperaturtopp med en varaktighet på något tusental år. Just nu befinner vi oss uppenbarligen på en sådan topp och allt talar för att vi inom en relativt snar framtid har att se fram mot en väldigt snabbt sjunkande temperatur. En ny istid på hundra tusen år ligger då framför oss om vi ska tro på de experimentella mätvärdena! För ca sex tusen år sedan hade vi dock en längre period på ett par tusen år med ett par grader högre temperatur och då mådde vi bra i norden.

En fråga som utförligt behandlas i boken är orsaker till temperaturändringar på jorden. Uppenbarligen finns det ett starkt samband mellan solens aktivitet och temperaturen och allt talar för ett sådant starkt samband medan egentligen ingenting talar för ett samband med halten av koldioxid.

Det finns dock en intressant koppling som kan göras mellan variationer i solens magnetfält och dess påverkan på den kosmiska strålning som träffar jorden. Här finns ett klart samband mellan den kosmiska strålningen och molnbildning på lägre höjder vilket kan ha en dramatisk inverkan på den strålning som värmer upp jorden. Man behöver bara tänka på de temperatureffekter som omfattande vulkanutbrott med sina stoftpartiklar bevisligen haft under historisk tid.

Gösta Pettersson är bevisligen väl meriterad inom matematisk modellering och är därför också väl lämpad att se igenom de dimridåer som alarmisternas klimatmodeller producerat. Ständigt visar det sig att ingen av dessa modeller kan förutsäga vädret på kort sikt och därför knappast heller vädret i ett längre tidsperspektiv – dvs. klimatet.

Med andra ord är ”kejsaren naken” efter att ha läst igenom denna faktaspäckade bok.

Det finns tydligen bara ett begränsat antal böcker kvar så det gäller att passa på om man vill bli uppgraderad.

https://www.klimatkarusellen.se/product-page/falskt-alarm-av-gösta-pettersson

Göran Sjöberg