För att förstå sambandet mellan metabol sjukdom och Covid-19 bör vi främst koncentrera oss på kolhydratmetabolismen. Följande är metabola sjukdomar som faller inom den kategori som har relevans:

  • Prediabetes
  • Typ 2-diabetes
  • Insulinresistens
  • Hypertoni
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Stroke
  • Cancer–inte alla men de flesta
  • Fetma–inte alla feta är metaboliskt sjuka men ca 80% är det
  • Inre förfettning

De kliniska erfarenheterna senaste året visar att de allvarligaste Covid-19-fallen är personer som har en eller flera av de ovan nämnda underliggande tillstånden. Dessa tillstånd är även mycket vanliga bland våra äldre på äldreboenden och under hemtjänstvård. Skolmedicinen botar nämligen inte de metabola sjukdomarna utan man sätter mest in symptomdämpande kemikalier. KOL och astma finns också på listan över underliggande tillstånd, men senare utvärderingar visar färre negativa konsekvenser där än förväntat.

Vad är då kopplingen mellan metabol sjuklighet och Covid-19?

Det har visat sig att Covid-19 inte i första hand är en respiratorisk utan en vaskulär sjukdom med respiratoriska konsekvenser. SARS-CoV-2 (SC2) viruset angriper nämligen i första hand kroppens blodkärl.

Blodkärlens insida är täckt av ett enkelt lager endotel. Endotelfunktionen har en central roll vad gäller cirkulationen och regleringen av blodflödet. Endotelet har flera uppgifter, varav en är att skydda det område där blodet strömmar i blodkärlet och även att släppa igenom vissa ämnen till musklerna. Utanpå endotelet finns ett ytlager av ett hårliknande ämne vänt inåt mot blodflödet. Det består av glykosylerade proteiner som kallas glykokalyx. Det är ett mycket halt ”hår” (cilier) som håller blodet flytande i en riktning. Den senare är ett viktigt skyddande skikt som oavsett flöden i blodet bildar en barriär mellan blodet och endotelväggen.

Glykokalyxen är inte ett passivt lager celler utan det styr viktiga funktioner i kommunikationen mellan blod och kärlvägg. Den binder ett tjockare lager icke-cirkulerande blodplasma till sig. Lagret bryts snabbt ner vid t.ex. inflammatoriska tillstånd vid t.ex. sepsis och högt blodsocker, varvid kärlväggens funktion rubbas.

Glukos skadar glykokalyxen, inte bara från långsiktig hög kolhydratkonsumtion, utan även från en enda stor måltid med mycket glukos. Att äta mycket kolhydrater i en måltid eller i de flesta måltider, som i en typisk amerikansk kost, blir detsamma som att äta socker och alla sötade livsmedel, majs och stärkelse, de flesta frukter, juice och läsk. Det orsakar en stor glukosbelastning i blodet. Högt intag av glukos/kolhydrat skadar glykokalyxen så att den förstörs mer eller mindre. De flesta processade livsmedel innehåller ofta socker, majs och stärkelse, så de uppfyller alltså denna kategori även om de är konserver av kött eller grönsaker.

När glykokalyxen skadas avlägsnas alla hinder att komma åt endotelet, vilket ökar risken för skador. Endotel kan bli inflammerat av något i blodet, inklusive patogener, såsom virus. Industriellt processade fröoljor i kosten är ett annat exempel. De senare ger upphov till transfetter som även är starkt inflammationsframkallande. Sådana inflammationer initierar de kärlskador som senare ligger bakom olika hjärtkärlsjukdomar. Det är alltså inte animaliskt fett som smör som ger kärlskador, utan just de processade vegetabiliska fetterna, som ofta förordas av okunniga skolmedicinare.

Personer med metabol sjukdom på grund av för mycket kolhydrater i kosten har ofta höga blodsockernivåer, vilket alltså skadar glykokalyx. När glykokalyxen är skadad kan det ta 8-12 timmar för den att återhämta sig. Så om man äter en kolhydratrik måltid, såsom potatis, ris, bönor, ett par skivor bröd, en pastarätt, en bit kaka, ett glas fruktjuice, läsk, eller en stor portion tropiska frukter, etc., då orsakar det en öppen sårbar tidsperiod på 8 till 12 timmar under vilken tid SC2-virus lättare kan attackera endotelcellerna i blodkärlen. Hos metabolt sjuka personer med högt blodsocker, är glykokalyx permanent skadad och inflammatoriska skador på endotelet är vanliga.

Vitamin C behövs för att proteinet kollagen, som finns i blodkärlens bindväv, ska bildas normalt. Det behövs som reducerande medel då molekylärt syre används för att hydroxylera prolin och lysin så att kollagenfibrerna skall kunna korslänkas till varandra. Allvarlig brist av vitamin C leder således till att mängden kollagen i bindväven minskar och blir av dålig kvalitet. Det ger svag vävnad med blödningsrisk som följd. Detta är grundorsaken bakom sjukdomen skörbjugg som en gång skördade tusentals sjömäns liv under långa tider till havs.

Att få in SC2 virus i endotelcellerna är dåliga nyheter, på grund av kaskaden av händelser som det initierar. I lagret precis under endotelcellerna mellan endotel och muskeln finner vi von willebrand-faktorn (VWF) som spelar en viktig roll för blodets koagulation. Ifall endotelen skadas, spelar VWF en viktig roll för koagulationen för att stoppa blödningen. Anledningen till detta är tydlig: skadad endotelvägg kan leda till kraftig blödning, så det är viktigt att koagulera skadan så fort som möjligt. Detta skiljer sig inte från när man skär sig i fingret.

Koagulationsfaktorer, såsom d-dimer, fibrin, protrombin och andra finns vanligtvis i överskott i SC2 infekterade kärl. Det orsakar små blodproppar i arteriolier och kapillärer i lungorna, eftersom viruset angriper endotelcellerna i lungorna och där orsakar inflammation som ofta ger blödning. Massor av kapillärer i lungorna får små tromboser som ett resultat av skadan på endotelet. Detta liknar lungemboli (PE), förutom att PE är en stor blodpropp, som ofta kan tas bort, men i detta fall finns det hundratals blodproppar i de viktiga kapillärerna i lungorna. Dessa små blodproppar bildar massor av tromboser som förhindra syresättning. Lungorna, som vissa andra organ, försöker hitta vägar runt problemet med slutna kapillärer genom att skapa nya kapillärer, men utrymmet i lungorna är begränsat.

Lungorna kan inte byta O2 och CO2 eftersom kapillärerna är avstängda av tromboserna och då nya kapillärer formas, fylls lungorna upp med dessa. Ventilatorer hjälper ofta inte eftersom problemet är brist på blodkärl genom vilka syreutbyte kan äga rum. Så oavsett hur mycket lungorna pressas in och ut och fylls med syre, så går det inte in och ut ur blodet hos patienten. Det finns nästan ingen syrerörelse i blodet. Detta är vad som ofta leder till ett fatalt utfall vid allvarlig Covid-19.

Förebyggande av det kritiska tillstånd där blodet inte får syre är sannolikt möjligt. Det viktigaste verkar som sagt vara ett väl fungerande glykokalyx för att förhindra skador på endotelet och därför minimera risken att det blir infekterat av viruset. För att säkerställa att glykokalyx är intakt, är en bra strategi att undvika kolhydratrik kost och inflammatoriska processade fröoljor. God tillförsel av C-vitamin har även en stärkande effekt på endotelet som minskar blödningsbenägenheten.

Det är dessa skador på blodkärlen som sannolikt är huvudförklaringen till att många som tillfrisknat från själva virusinfektionen har allvarliga kvardröjande besvär och påverkan på flera organ i kroppen, något som kan leda till långa sjukskrivningar innan man tillfrisknar helt. Kärlskadorna är inte koncentrerade till bara lungorna utan kan även observeras i hjärta, hjärna, njurar m.m..

En hälsosam kost betyder olika saker för olika människor, och under normala omständigheter kan vi bara rycka på axlarna och acceptera våra olikheter. Men en sak har Covid-19 lärt oss, det är att metabol hälsa betyder mycket mer än att kontrollera typ 2 diabetes eller undvika övervikt. Metabola sjukdomar orsakade av för mycket kolhydrater kan förebyggas. De som redan är etablerade är möjliga att vända och mycket avancerade former är möjliga att få kontroll över. Vi måste verkligen sluta äta socker, spannmål, stärkelse, frukter som är naturligt höga i socker, fruktjuicer, läsk, och processade livsmedel och fröoljor. Den bästa kostregimen att följa finns väl beskriven av den brittiske kardiologen Aseem Malhothra i boken ”Bättre immunförsvar på 21 dager”. Han rekommenderar en kosthållning väl i linje med LCHF-kosten som ofta demoniseras av den skolmedicin som i detta sammanhang gått helt vilse.

Det är oklart för mig hur stor skada industriellt bearbetade vegetabiliska och fröoljor kan orsaka på glykokalyx. Från liknande endotelskador som orsakar hjärt-hjärtsjukdomar och som leder till hjärtinfarkt, vet vi dock att processade fröoljor orsakar skador på artärväggarna. Eftersom de är skadliga för endotelet, orsakar de sannolikt skador på glykokalyx också. Detta innebär att vi måste undvika alla industriellt bearbetade livsmedel eftersom de nästan alltid innehåller någon form av socker och dessa dåliga oljor. Använd mättade animaliska fetter och undvik mat som har en innehållsförteckning och minimera intaget av blodsockerhöjande kolhydrater.

Lars Bern

Om ni vill stödja Riksföreningen för Metabol Hälsa ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441