I del 1 listade jag en rad av de stora genombrotten inom den moderna medicinen under andra halvan av 1900-talet. Dessa framgångar för den medicinska forskningen har bl.a. möjliggjorts av stora framsteg inom tekniska hjälpmedel för den medicinska verksamheten och vården.
Fanu räknar upp ett antal viktiga tekniska metoder och apparater som haft mycket stor betydelse för framstegen inom sjukvården.
För att kunna hålla patienter vid liv så att dödliga tillstånd får tid att reversera, har en lång rad tekniska hjälpmedel inom dagens intensivvård på sjukhusens IVA-enheter introducerats. Det viktigaste hjälpmedlet har varit respiratorn som kom till efter polioepidemin i Köpenhamn 1952. Vid sidan om respiratorn har dialystekniken haft en mycket stor betydelse, inte bara vid IVA-enheter utan den har kunnat fortsätta användas för att hålla njursjuka människor vid liv i åratal och de har samtidigt kunnat leva ett nästan normalt liv.
Inom dialystekniken har det tidigare mycket framgångsrika svenska företaget Gambro haft en huvudroll internationellt som leverantör av utrustning och genom att erbjuda dialysbehandling på egna mottagningar. Företaget har tyvärr spelats bort av inkompetenta finansiella ägare och är inte längre svenskt, vilket jag redogör för i min bok om varför Sverige förlorat sina kronjuveler. Företaget har sålts till amerikanska ägare av Investor.
Framtagningen av tekniska hjälpmedel för att styra hjärtverksamheten s.k. pacemakers har varit minst lika betydelsefulla som dialystekniken när det gällt att hålla patienter vid liv under intensivvård. Även den tekniken har kunnat appliceras så att patienter kunnat få en regelbunden hjärtverksamhet och leva ett normalt liv genom inoperering av små pacemakers i patientens bröst.
På diagnostikens område har även framstegen varit betydande vilket kraftigt ökat förmågan att göra mer korrekta och tidiga diagnoser av livshotande tillstånd. Det första stora tekniska framsteget inom diagnostiken var genombrottet för röntgentekniken vid förra sekelskiftet. Tekniken har senare vidareutvecklats och sofistikerats genom kombination med en rad andra tekniker. Exempel på viktiga diagnostiska tekniker är datortomografin (CT-scanner), positronemissionstomografin (PET-scanner), magnetresonanstekniken (MRI-scanner), angiografi eller kontraströntgen av blodkärl, den billiga och enkla ultraljudstekniken, kateter för undersökning och enklare ingrepp i hjärtmuskeln samt tekniken med radioaktiva isotoper för att kunna följa näringsämnens upptag i kroppen.
Jag har i ett tidigare blogginlägg berört nya tekniker inom kirurgin och deras betydelse för framstegen inom den moderna medicinen. Viktiga nya tekniska hjälpmedel är mänskliga reservdelar som konstgjorda leder, hjärt-lungmaskinen, konstgjorda ögonlinser, operationsmikroskopet, hjälpmedel för titthålskirurgi och distanskirurgi, elektroniska hjälpmedel för hörselskadade och allt mer sofistikerade endoskop för att kunna titta in i kroppen och olika organ m.m..
Ett nytt teknikområde som på sikt kommer att få mycket stor betydelse för diagnostik och sjukvård, är utvecklingen av allt fler tekniska hjälpmedel för självdiagnostik och hälsokontroll. Idag finns tekniska hjälpmedel för egenkontroll av blodsocker, blodfetter, blodtryck m.m.. Flera hjälpmedel för att ta egna blodprover i hemmet kommer att komma löpande. Sådana tekniska hjälpmedel i kombination med diagnostiska program som tillhandahålls på Internet kommer att innebära att patienter själva kommer att kunna ställa egna diagnoser som blir allt bättre. Rätt utnyttjat kommer detta att ge effektivitetsförbättringar i vårdkedjan, men samtidigt ställs läkarkåren inför ökande patientkrav.
Medicinsk teknik och tekniska hjälpmedel kommer sannolikt att fortsätta utvecklas starkt under kommande år. Det kommer att rita om kartan inom vården på många sätt.
anthropocene 
Om en fotbollsspelare blev meniskskadad för ett tiotal år sedan så var säsongen spoilerad, och kanske även resten av karriären.
Idag med modern kirurgisk teknik så är man åter i spel efter ca två veckor.
GillaGilla
”Medical science has made such tremendous progress tat there is hardly a healthy human left.”
Aldous Huxley
GillaGilla
Nog har man varit uppfinningsrik när det gäller att se till att vi alla får en diagnos som kräver behandling, så Huxley anade inte hur rätt han fått.
GillaGilla
Med kontinuerlig mätning av blodsocker och pgm vara i en mobiltelefon så borde borde man själv enkelt kunna se vilken mat man ska undvika för att kunna hålla blodsockret på en stabil nivå och därmed undgå att få diabetes2. Tekniken finns ju men inte för bred massanvändning ännu om jag förstått det hela rätt. Puls och blodtryck, sömnkvalitet etc är redan ”standard” via ”smarta” armband och mobilappar.
Bosse Blomberg
GillaGilla
Jag har en egen (?) hypotes om medicinteknik, som jag kanske framfört här utan respons, Försöker igen.
Förts kommer den tekniska upptäckten – uppfinningen. Sedan kommer medicinarna springande för att hitta en tillämpning. Stetoskopet lär ha uppfunnits 1817 av René Laennec (1781–1826) används fortfarande och har enormt symbolvärde. Kompisar läkare har berättat att för äldre patienter, de som nu hunnit dö, typ är undersökningen inte ”på riktigt” om inte stetoskopet kommer fram. En av dem tillade: Det ska vara med tre olika färger. Kan åter som det berättats mig, bara användas f a detektera klaffel. Rätt ?
Ex febertermometrarna kom ca 1880, varje lasarett skulle ha fyra st. Att de mätte temperaturen var ju uppenbart. Men vad betydde resultaten. Konstant liten förhöjning, ökning med tiden, febertoppar osv. Indikerade vilken sjukdom ? In på 1900-talet kom på samma sätt blodtrycksmätningen (ryssen Korotkoff 1874-1920). Min tro är att blodtrycksmätningens betydelse är en intellektuell artefakt: det är viktigt för att det är så lätt att mäta och ”det har vi ju alltid tagit”. Som hälsoindikator tämligen ointressant. Har jag rätt ?
I så fall – hur platsar eller platsar inte herr Lars breda översiktsobjekt in ? Ett exempel på motsatt ordning är penicillinet. Två
brittiska forskare fick ca 1940 uppgiften: skanna all medicinsk litteratur f a hitta ngt verksamt mot bakterieinfektioner för våra soldater i fält Det blev penicillin. De hittade bl a Flemings serendipiska iaktagelse, legendarisk, men som han själv inte begrep betydelsen av.
GillaGilla
Olle, jag tror det är så att den moderna medicinen blandar ihop symtom med sjukdom. T.e.x. feber, som ju är kroppens ändamålsenliga verktyg för att kunna verkställa kemiska processer i kroppen, behandlas av sjukvården som en ”sjukdom” i sig och skall därför ”bekämpas” eller i vart fall tvingas under kontroll. Samma resonemang skulle man kunna ha gentemot högt blodtryck. Man frågar sig aldrig varför kroppen höjer tryck eller temperatur utan bara stirrar sig blind på ett värde på ett medicinskt mätverktyg.
När ska vi sluta tänka kring ”Sjukdomarna” som om de ägde eget liv?
Och när skall vi sluta tro att kroppen hela tiden gör fel, utan i stället så gott den kan utifrån rådande förutsättningar?
GillaGilla
Spitze ! Très a point ! på kontinentaleuropeiska
GillaGilla
”med hjälp av det nya instrumentet, som kallas mikroskop,
kunna vi alla vara ständigt sjuka”
Lichtenberg ca 1795
GillaGilla
Medicinsk teknik i all ära – men i första hand gäller det väl att ej stoppa i sig fel mat och att i övrigt leva i samklang med det kroppen är gjord för – eller ?
GillaGilla
Vi har ju även våra genetiska förutsättningar och åldrande. Som en amerikansk läkare noterade om äldre patienter som var ”besvikna” över att de blivit insjuknat i något, de hade ju gjort allt ”rätt”, motionerat och hade haft utmärkt fysisk kondition samt ätit rätt o nyttigt osv.
Men som läkaren sa efter 60 ökar risken för allehanda sjukdomar drastiskt för alla. Den som gjort allt ”rätt” kan insjukna och dö relativt tidigt medan en som rökt och ätit onyttigt kan leva ganska hyggligt till typ 85.
Visst finns det ett individuellt ansvar men även naturen har sina vägar och egenheter.
GillaGilla