Rubrikens frågeställning visar sig ytterst relevant efter att ha lyssnat till denna föreläsning av ordföranden för World Heart Federation professor Salim Yusuf. Han är en av världens ledande kardiologer som alltså vet vad han talar om. Det han redovisar här är resultatet av jättestudien PURE med 150.000 deltagare. Det man kartlagt är sambanden mellan kost och risken för kardiovaskulär sjuklighet (CVD).

Jag kan konstatera att när jag för några år sedan var huvudman i Hjärt-Lungfonden och motionerade om att man borde beforska sambanden mellan kosten och CVD, så var jag helt rätt ute. Min motion avvisades med ett illa dolt översitteri av fondens forskningsnämnd och styrelse, som menade att en sådan studie skulle skada fondens anseende. Efter detta tilltag från min sida sparkades jag som huvudman av fonden.

Det man studerat i PURE-studien är hur ett protein som kallas apoB påverkas av olika kosthållning. Höga nivåer av apoB är en primär orsak till bildning av plack i blodkärlen vilket orsakar förträngningar och proppar (s.k. ateroskleros eller åderförkalkning) vilket ligger bakom en stor del av den kardiovaskulära sjukligheten. Proteinet är m.a.o. en utmärkt markör för risken att drabbas av infarkt och stroke – CVD.

Resultatet ligger helt i linje med vad andra mindre studier under senare år visat, nämligen att den utan konkurrens viktigaste orsaken till CVD är högt intag av kolhydrater i kosten. När kaloriinnehållet i vår mat till mer än ca. 40% kommer från kolhydrater (socker, mjöl, rotfrukter, ris m.m.) börjar vi bli förgiftade. Blodsockret stiger och apoB går upp, varvid risken för CVD ökar dramatiskt enligt den aktuella studien. Vi vet även sedan tidigare att risken att drabbas av cancer sannolikt tredubblas.

Vi har i decennier levt med kostråd från nutritionister och s.k. livsstilsläkare som Pfizer-professorn Maj-Lis Hellenius som hävdar att animaliskt mättat fett skulle orsaka CVD och att man därför skall ersätta den feta kosten med kolhydrater. Den aktuella studien visar tydligt att det är tvärt om, ökat intag av animaliskt mättat fett minskar apoB-indikatorn och risken för CVD signifikant. Det senare gäller även enkelomättat fett som olivolja, medan däremot fleromättade växtfetter inte har någon synbar positiv effekt. De senare har därutöver andra negativa hälsoeffekter.

Det pratas numer även mycket om att man speciellt skall undvika mjölkfetter. Studien visar att även det är helt fel, mjölkfetterna i grädde, smör och ost är de som har den mest positiva effekten. Däremot skall man givetvis vara försiktig med själva mjölken med tanke på dess höga innehåll av laktos som ju är en sockerart. Studien visar även det en annan färsk metastudie visat, att höga halter av det svartmålade LDL-kolesterolet i blodet inte innebär någon ökad CVD-risk, snarast tvärt om. Profylaktisk statinförskrivning till friska människor för att sänka LDL-kolesterolet är alltså helt kontraproduktivt, särskilt med tanke på statinernas alla farliga biverkningar.

PURE-studien har även studerat den kontroversiella frågan om saltet i maten. Vi har länge fått höra att det gäller att hålla saltintaget på låg nivå, för att hålla nere blodtrycket som är en känd CVD-riskfaktor. Det man visat är att saltet höjer blodtrycket och då mest hos personer med andra faktorer som driver upp blodtrycket. Effekten är dock inte så dramatisk hos normala friska människor som vi fått lära oss. Vad studien däremot visar är att om man sänker saltintaget för mycket så skapar det andra hälsoproblem som bl.a. ökad infektionskänslighet som även gynnar uppkomsten av CVD. Yusuf redovisar en ganska tydlig optimal nivå på saltintaget för en normalstor människa på 3-5 gram per dygn, så vi bör nog trots allt salta vår mat och behöver inte vara rädda för saltet.

PURE studien har även tittat på frukt och grönt och finner där en svag men viss positiv effekt på CVD vid ett måttligt intag av frukt (2 frukter/dygn) medan grönsaker i övrigt är ganska neutrala ur CVD-synpunkt. När det gäller frukt är det hela frukter som gäller och inte juicer som har för hög koncentration av sockerarter.

Om man sammanfattar resultatet av PURE-studien mot bakgrund av den kostdebatt som rasar i Sverige mellan LCHF-kostens upphovskvinna Annika Dahlqvist och den fettskrämda Maj-Lis Hellenius, så ger denna jättestudie Dahlqvist helt rätt med sin LCHF-kost, medan Hellenius är helt fel ute.

Svaret på de rubricerad frågorna är – JA!

 

Om ni vill stödja forskningen är den nya Kostfonden ett långt bättre alternativ än Hjärt-Lungfonden som är helt insnöad på gamla motbevisade hypoteser.