800px-HumanNewborn

Enligt WHO dör årligen nästan 2 miljoner barn till följd av en icke hållbar förorenad livsmiljö. Detta bryter mot kravet på att tillgodose behoven hos dagens generation och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar för nuvarande och kommande generationer att överleva och tillgodose sina behov. Mer än en fjärdedel av dödsfallen bland barn under 5 år beror på att de lever i en ohälsosam miljö. Det handlar om luftföroreningar såväl inom- som utomhus, passiv rökning, orent vatten, brist på elementära hygieniska och sanitära förhållanden.

De vanligaste akuta dödsorsakerna bland barn mellan en månads och fem års ålder är diarré, malaria och lunginflammation. Alla orsakerna möjliga att undvika genom åtgärder för att minska miljörisker såsom inomhusrökning, tillgång till rent vatten och rena värmekällor för matlagring och uppvärmning. Barnen tar mest skada av en förorenad miljö genom att de håller på att utveckla sina organ och sitt immunsystem. Deras små kroppar är speciellt sårbara för förorenad luft och vatten. I förorenad stadsmiljö är de speciellt utsatta p.g.a. att de befinner sig närmare markplanet där föroreningar håller högre koncentrationer.

WHO har listat de fem främsta miljörelaterade orsakerna till dödsfall bland barn under fem år.

  1. 000 p.g.a. infektioner i andningsorganen beroende på luftföroreningar och rök från öppna eldstäder i hemmet och från passiv rökning.
  2. 000 p.g.a. diarréer orsakade av orent vatten och andra sanitära brister.
  3. 000 under sin första månad p.g.a. för tidig födsel orsakad av olika miljöfaktorer.
  4. 000 p.g.a. malaria som skulle kunna undvikas genom att reducera platser där malariamyggor kan föröka sig och genom att skydda dricksvattentäkter.
  5. 000 p.g.a. förgiftning och olyckor relaterade till miljöfaktorer.

Skadlig exponering för olika miljöföroreningar börjar redan i moderslivet och ökar risken för missbildningar och för tidig födsel. Tidig exponering för olika miljögifter ökar risken för kroniska andningsproblem och problem senare i livet med hjärt-kärlsjuklighet och cancer. Ett färskt exempel är den utbredda förekomsten av mikrocefali bland fattiga barn i delar av Brasilien. Detta har man försökt skylla på ett virus för att motivera massvaccinationer. Allt talar dock för att det rör sig om något giftigt bekämpningsmedel som barnens mödrar exponerats för under graviditeten.

Frågan om barnens miljö kompliceras av att de små barnen paradoxalt nog även kan ta skada av en allt för ren och steril miljö. Man vet t.ex. att det är bättre för ett barn att förlösas vaginalt än med kejsarsnitt, eftersom barnet då på ett naturligt sätt exponeras för moderns naturliga underlivs- och tarmbakterier. Även amningen är ett viktigt steg i barnets anpassning till en bra bakterieflora från modern.

Under uppväxten utvecklas immunförsvaret bäst och naturligast genom exponering för en naturligt smutsig miljö. Barn som får växa upp i en för steril miljö får långt oftare problem med allergier, astma och sämre tarmflora. Den bästa uppväxtmiljön verkar t.ex. vara att komma från en hemmiljö med många husdjur där barnet på ett tidigt stadium utsätts för en bred flora av mikroorganismer. Forna tiders småbrukarfamiljer var en idealisk uppväxtmiljö för våra barn. Man hade då inte heller bråkdelen av de problem som dagens barn uppvisar.

Ett av de allvarligaste miljöhoten mot uppväxande barn i många lågutvecklade länder är malaria som paradoxalt nog förvärrats av ogenomtänkta miljöåtgärder genom ett onödigt omfattande förbud mot användningen av DDT. Med hjälp av DDT skulle malarian kunna varit utrotad och sannolikt hade andra miljöeffekter av denna DDT-användning varit långt mindre än den skada som malarian orsakar.

Nya miljörisker orsakade av vår tids ökande användning av elektronik och spridningen av elektronikavfall som inte återvinns, exponerar barn för gifter som kan leda till minskad intelligens, koncentrationsstörningar, lungskador och cancer. Dessa föroreningar beräknas öka ca. 5% per år för att nå 50 miljoner ton år 2018.

Den ökande förekomsten av allergier gör att barn paradoxalt nog är extra känsliga för den ökande växtligheten som orsakas av stigande koldioxidhalt i atmosfären. Detta beroende på att en intensivare växtlighet genererar mer pollen. Något som stärker livet på jorden blir på detta sätt ett hot för dagens miljöskadade barn. Redan idag har uppåt 14% av alla barn i världen över 5 år symptom på astma och knappt hälften av detta kan relateras till miljöfaktorer. Luftföroreningar, passiv rök, inomhusmögel och fukt förvärrar astma hos barnen. En stor del av dessa miljöproblem är orsakade av miljöpolitik för att spara energi i husuppvärmningen.

I hushåll utan tillgång till för oss självklara grundläggande tjänster, såsom rent vatten och hygienisk sannitet och som är rökiga p.g.a. användning av orena bränslen i öppna eldar såsom kol och torkad dynga för uppvärmning och matlagning, ökar risken markant för lunginflammationer och diarréer. Åtgärden mot detta är elektrifiering av fattiga samhällen i många utvecklingsländer, vilket i sin tur hamnar i konflikt med den s.k. klimatpolitik som vi i väst försöker tvinga på dessa länder. Klimatförändringar är ett långt mindre miljöproblem än dessa föroreningar.

Barn är även exponerade för farliga kemikalier i maten de äter, vattnet de dricker, luften de andas och olika produkter de kommer i kontakt med. Kemikalier såsom fluorider, bly, kvicksilver, giftiga bekämpningsmedel stabila organiska föroreningar och annat syntetiserat som hittar sin väg in i livsmedelskedjan. Även om bly har försvunnit som tillsats i bensin så finns det kvar i många färger och hittar på så sätt sin väg in i barnens liv där det skadar hjärnans utveckling.

Säkrandet av en bättre uppväxtmiljö för världens barn är en långt viktigare miljöåtgärd än den ohållbara globalistiska klimatpolitik som idag får nästan alla resurser för miljöåtgärder.