Jag har i en rad krönikor pekat ut den metabola pandemin som drar fram över världen som vår tids största bakslag för en hållbar utveckling. Snart uppvisar varannan människa i världen de första symptomen på en begynnande metabol ohälsa. Huvudorsakerna är industrialiseringen av matproduktionen och skolmedicinens oförmåga att bota de som blir sjuka.
Inför det nya året 2018 är min förhoppning att vi skall kunna börja vända den katastrofala utvecklingen av den metabola ohälsan i vårt land. Vi har under 2017 bildat Riksföreningen för Metabol Hälsa och redan har över 500 personer anslutit sig. Under 2018 hoppas jag att vi skall bli många fler som stödjer vårt ideella arbete för att befrämja metabol hälsa.
Ett viktigt första steg
Den metabola ohälsan manifesterar sig på en rad sätt. Det börjar ofta med en tilltagande övervikt, svängningar i blodsockret, stigande blodtryck, kärlkramp, rubbade blodfetter med hög halt av triglycerider i blodet, psyskiska problem och olika brister på vitaminer och mineraler m.m.. Det är ofta när vi genomgår en hälsoundersökning och skolmedicinen konstaterar att vi har något eller några av dessa symptom som vi upptäcker att något är fel.
Dagens skolmedicins sätt att hantera de metabola symptomen är i huvudsak att ordinera något kemiskt preparat från läkemedelsindustrin för att undertrycka och dölja symptomen. Preparat för denna typ av medicinering är idag den enorma läkemedelsindustrins främsta kassako som globalt omsätter flera tusen miljarder kr varje år. Ytterst sällan utreder man grundorsaken till det höga blodsockret eller blodtrycket. Detsamma gäller psykiska problem som möts av en skenande utskrivning av psykofarmaka. På senare tid har skolmedicinens nya metod för att hantera överviktsproblem blivit att göra ett kirurgiskt ingrepp, kallat gastric bypass, som stympar kroppens matsmältningsapparat istället för att bota den.
Min förhoppning är att vi under det nya året skall kunna skapa en opinion för att få skolmedicinen att återgå till sin verkliga uppgift – att bota samt avvärja sjukdomar. Visserligen finns det sjukdomar som ännu inte har någon bot, men det gäller inte den metabola sjukligheten. Den senare är faktiskt ganska lätt att bota och avvärja. Dagens läkarkår har i stort sett kapitulerat inför industrins intressen av att sälja sina piller. De flesta har mer blivit en industrins säljarkår än det namnet läkare säger – att läka.
Det jag hoppas på är att få se en läkarkår som återgår till att följa Hippokrates läkareds centrala budskap att efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Observera det sista ordet avvärja, det står inte dölja som är den huvudsakliga strategin i dagens västerländska skolmedicin.
Jag skriver detta av stark personlig övertygelse efter att själv ha fått skolmedicinens diagnoser på några centrala metabola sjukdomstecken. Jag har även satts av mina läkare på en rad piller för att dölja dessa problem. Efter att på egen hand som autodidakt ha utrett de medicinska sambanden bakom mina metabola problem, har jag kunnat bota dem utan några piller. Det har bara handlat om felaktigheter i min livsstil och min kost. Vi skall under 2018 börja avkräva skolmedicinen denna typ av utredningar varje gång man hittar ett metabolt symptom. Piller eller stympande kirurgi mot symptomen skall vara den absolut sista åtgärden när alla andra interventioner misslyckats.
Från Riksföreningen för Metabol Hälsa kommer vi under det nya året att ställa krav på vården att utreda alla patienter med metabola sjukdomssymptom och att ordinera det som kan bota istället för att sopa sjukdomarna under mattan med symptomdämpande piller och kirurgi. Vi behöver fler medlemmar för att effektivt kunna sprida den här kampen och få skolmedicinen att återgå till uppgiften att avvärja och bota sjukligheten.
Lars Bern
Du läsare av detta: Ställ upp och bli medlem! Det handlar om kärlek till sin medmänniska.
GillaGillad av 2 personer
Bra Lars, skicka gärna även ut att det är dags för ny medlemsavgift snarast!
Du skrev ovan:”…skapa en opinion för att få skolmedicinen att återgå till sin verkliga uppgift – att bota samt avvärja sjukdomar.”
Glöm ej att det redan finns en ganska stor opinion mot en läkarkår som behandlade orsaker till en som idag endast behandlar symptom. T.ex läste jag nyss (igen) att redan på 1920-talet var man i stort överens om att de då nya sk ”metabola” sjukdomarna var en direkt följd av industrimaten som vitt socker, vitt mjöl, och nya vegetabiliska fetter. De ofta mycket klara ”bevisen” kom ofta från Engelska läkare som erfarit avsaknaden av dessa sjukdomar hos de infödingar som fortsatte äta traditionell mat, men inte hos de som började äta likt oss. Mycket nära randomiserade fösök. Man talade därför redan för snart 100 år sedan om dagens metabola sjukdomar som ”civilisationens sjukdomar”. Orsaken var accepterad: Raffinerade matvaror, framförallt mjöl- och sockermat.
För att ”veta var vi står och hur det går” kan vi först undersöka vad en opinionsundersökning via en oberoende etablerad opinionsfirma med kanske 3-5 frågor kan kosta och se om vi skulle kunna samla in pengar till detta. Mitt företag kan t.ex. skänka en slant. Preliminära förslag till några frågor:
1/ Är du nöjd med att din läkare endast behandlar dina symptom?
2/ Om det gick, skulle du vilja göra en koständring istf att ta mediciner?
3/ Tror du att det är mycket kolhydrater som i bröd, cerealer, läsk och sockerrika såser som ligger bakom dagens metabolas sjukdomar?
4/ Tycker du att SLV idag sprider information för att förbättra vår hälsa?
Etc…
GillaGillad av 1 person
Avisering av ny årsavgift kommer efter årsmötet i mars.
GillaGillad av 2 personer
Vet inte hur jag ska skriva utrycka. Men hela samhället det känns som så mycket mer. Det här är jätteviktig fråga och ska nog gå med. Men något som är fruktansvärt ruggigt varför ökar ADHD och andra sjukdomar som för gick under autism. Tycker var och varannan unge har det. Är det samhället det extrema Sverige med arbetslinjen för bägge i familjen verkar socialdemokratin nästan lagfört om man lyssnar på Ylva Johansson. Är det något som triggas igång i för stora barngrupper. Ärftligt är det men kan man leva med det i rätt miljö hela livet utan att det bryter ut. Människan är komplex och ingen slav åt politikerna där vi är nu. Det gäller ju även äldre. På sjuttiotalet när man pratade med gubbarna som jobbade åt kommun. Så sa dom att vi är för gamla för byggen så det är sämre lön i kommun men lugnare jobb på äldre dar. Allt hänger ihop. Även med den metabola hälsan.
GillaGillad av 2 personer
ADHD leder väl till försäljning av mer medicin så det är ett skäl till att det växer. Ett annat att man anser sig veta mer i ämnet och lättare diagnostiserar. Ett tredje att det finns nya splittrande stimulanser överallt och att livet var mindre komplicerat förr.
GillaGillad av 1 person
Det finns skäl att närmare granska ADHD och andra tillståndsdiagnoser ur metabol synvinkel:
ADHD: allt fler barn och ungdomar diagnostiseras för hyperaktivitet, koncentrations- och inlärningssvårigheter. Standardförskrivningen tycks nu vara amfetaminpreparat. För mig är det totalt vansinne att ge icke-utvecklade hjärnor psykedeliska droger. Det mesta tyder på att ADHD är ett näringsbristtillstånd. Mycket goda resultat nås av en kombination: essentiella fettsyror, zink och B6-vitamin. Dessutom är det inte ovanligt att barn och ungdomar med hyperaktivitet har överskott av bly och koppar, vilket kan justeras så snart man vet att det är så.
Den kloke läkaren prövar naturligtvis en sådan terapi innan man tillgriper droger.
GillaGillad av 2 personer
Se på de näringsämnen och mineraler som ”utesluts” när glyfosat används. Kemikalien verkar genom att binda mineraler så att beroende växterna inte kan ta upp dem och därmed dör. De som är GMO växer utan dessa mineraler och resultatet blir en ”perfekt storm” där i stort sett alla som litar på de officiella råden blir sjuka. Många växter vi äter saknar alltså hela mineraluppsättningar om marken sprutats ”tillräckligt” med glyfosat! Hur dåligt är det? Är det en tidsfråga innan politikernab vaknar ur Monsantoslummern eller blir ekologiskt förbjudet då det riskerar att minska läkemedelsförsäljning, en annars sällsynt tillväxtsektor?
”Men vi har inga GMO i Sverige”, säger någon. Sorry, fritt fram även här, i form av djurfoder! Att inte fatta att ”the buck stops at the top” är oförsvarligt. Att inte svartlista politiker som röstat igenom sådana idiotier är dåligt, minst sagt.
GillaGillad av 1 person
Man använder glyfosat mot ogräs, men det man odlar tar upp näringsämnen som vanligt. Utan de ämnen en växt behöver, får man inte någon skörd.
Att tro att en planta finns, utan de ämnen den behöver för att finnas, är inte korrekt information. Grödor som är genmodifierade att tåla glyfosatet, kan göra de enzymer som de annars inte kan, vid besprutning av glyfosat.
Med glyfosat avses en syra, glycinsyra, som är uppbyggd av grundämnena kol, syre, väte, kväve och fosfor, alltså ämnen som är vanligt förekommande i naturen. Glyfosat är en bredspektrig, icke selektiv herbicid, dvs. den är användbar mot många ogräsarter och kan användas mot såväl ettåriga som fleråriga växter efter uppkomst. Salter av syran, t.ex. trimetylsulfoniumsalt, fungerar också som herbicider. Glyfosat är systemiskt, dvs. det transporteras ut i växten och ut i underjordiska utlöpare. Därmed kan även besvärliga fleråriga utlöparogräs kontrolleras. Glyfosat påverkar vissa enzymer, så att bildningen av aminosyror i växten störs. Verkan av glyfosat är dock ganska långsam och det kan ta upp till tre veckor innan den behandlade växten dör.
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/fakta_mark_vaxter/FMV94-07/FMV94-07.HTM
GillaGilla
Tyvärr sitter du fortfarande fast i en ytterst trång syn på växtlighet där du bara tar in några få grundläggande ämnen. Växtlighet och sunda naturliga livsmedel handlar även om en myriad mikronäringsämnen varav en stor del dödas av glyfosatens förgiftning av jordarna. Det senare är enkelt att se i glyfosatbesprutade jordar där livet för en rad viktiga mikroorganismer släckts. På sikt kommer givetvis denna förkastliga giftanvändning att få katastrofala effekter på jordbruket.
Dina ogenerade reklamtexter för giftjordbruket väcker onekligen berättigade misstankar om vad som driver dig.
GillaGilla
Svar till Lars Bern här under.
”Dina ogenerade reklamtexter för giftjordbruket väcker onekligen berättigade misstankar om vad som driver dig”
Alltid samma misstankar att man är lobbyist. Jag kopierade in texten från länken, för att visa hur glyfosat verkar. Tyck gärna illa om medlet, men rätt fakta ska man återge.
Varför skulle inte vår mat innehålla de mikronäringsämnen växterna behöver? Man ger de ämnen växterna behöver, annars får man sjukdomar på plantorna. Det är väl ingen som botar näringsbrist i åkern med glyfosat. Men man vill inte göda ogräset också. Bästa är att få bort det mekaniskt, men då måste vi betala mer för maten. Då bonden måste ha råd att anställa fler.
GillaGilla
När du dödar det s.k. ogräset dödar du även en rad mikroorganismer som än nödvändiga för mikronäringsämnena. Så, glyfosatanvändningen utarmar jordarna och ger oss näringsfattig mat.
GillaGilla
Svar till Lars
Menar du att bonden inte ska bekämpa ogräs på något vis alls?
GillaGilla
Den här filmen visar hur man kan bedriva jordbruk med minsta möjliga insats av gifter med bibehållen produktivitet.
GillaGilla
Länken till filmen är inte med.
Men alternativet till gift är mekanisk ogräsbekämpning. Men det är svårt om man vill minimera tiden då jorden ligger bar. Bar jord läcker näring och gynnar inte mikroorganismerna.
Man kan också hålla efter ogräset med gift hela tiden och då kan man minimera doserna. Nu finns sprutor där en dator ”ser” blad som behöver sprutas, oftast är det mest i åkerkanter och vändteger. Det är för ogräsets skull man under åtskilliga decennier har plöjt om hösten, alltid sått om våren. Denna metod läcker mycket näring, men många ekologiska måste göra så. Man vill nu gärna så om hösten så mycket som möjligt, går inte efter sena grödor som potatis, för att minimera läckaget. Men då blir ogräsen problem i stället.
Men vad tycker du, som brukar ha bestämd uppfattning hur man ska göra, ska bonden inte ogräsbekämpa? Fick intryck av att du ansåg att ogräset behövdes på åkern.
Själv tror jag att flera alternativ behövs. Men vi måste också i samhället betala mer för maten.
GillaGilla
Du fortsätter enträget ditt försvar för industrijordbruket som vilken lobbyist som helst från LRF och SLU. Har du tittat på filmen med Gabe Brown överhuvudtaget? Tror inte det.
GillaGilla
Ja, den filmen har jag sett. Har skrivit innan att den beskriver svenskt jordbruk bra. Tror du läser för mycket amerikanskt och för lite svensk information.
Så varför kan du då inte försvara svenskt jordbruk?
GillaGilla
Du skämtar, inte många svenska jordbruk som bedrivs som Gabe Browns om ens ngt. Vilka vanliga svenska jordbruk avstår från att plöja och vilka bedriver djuruppfödning på det sättet? Du är svaret skyldig.
GillaGilla
Kommentaren är över 4000 tecken. Du får minst halvera den och återkomma./red
GillaGilla
Min kommentar blev för lång, men i sammanfattning så är det i södra S. de flesta som sår om hösten oftast, inte efter sena grödor som potatis. Man vill höstså, för att minimera näringsläckaget. Jordarna ligger då inte plöjda och bara över vintern.
Vi tar till vara restprodukter och använder som gödning t.ex. fruktsaften från stärkelsefabrikernas produktion av stärkelse av fabrikspotatisen. Via biogasproduktionen får bönderna prima gödning, av sin djurgödsel, slaktavfall och hushållsavfall efter rötningen till biogas som busstrafiken går på. Insådd och nedplöjning av halmrester.
Lagstiftningen gör att mark att lägga stallgödsel på måste finnas, i länder som USA används oftast inte denna utan dumpas. Hos oss måste gödselbrunnar täckas och man får inte gödsla och plöja för nära vattendrag. Men all gödsel återanvänds i jordbruket. Man kan inte jämföra vårt jordbruk med hur det bedrivs i sådana länder, vår kunskapsbank tas inte tillvara,. Skräckexemplen kommer från ställen som USA, där gödsel därför rinner ut i vattendrag.
Växtförädling har vi också varit världsledande på.
Förstår vidare inte, varför sådana som Lars här, inte beskriver vårt jordbruk bättre, utan drar det över samma kam, som det bedrivs i USA, där bara pengarna styr. Vi kommer få det lika här, om inte vårt värnas.
GillaGilla
Med djuren, så har de flesta som har amkor hos oss denna typen av uppfödning. Beroende på hur stora arealer man har att flytta runt dem på. Här nere betar djur på försvarets övningsfält. Men vi har vinter, så de måste vara på stall då, ingen mat ute.
Men alla djur till uppfödning behöver näringsrikt foder under senare dräktigheten (vintern). Fodret ska ge kalven näring och di.
Olika grässorter har olika näringsvärde. Marken måste innehålla den näringen som djuren behöver.
Därför lättare med större areal.
GillaGilla
Det ruskiga med mediciner vid den högst diskutabla diagnosen ADHD är det de facto skrivs ut ”knark” till barnen. ”Medicinen” heter Ritalin och är egentligen samma sak som amfetamin.
För något år sedan träffade jag en person som vuxen hade blivit ”diagnosticerad” och hon blev alldeles hispig när hon kom på att hon hade glömt sitt Ritalin hemma. Här kan man tala om knarkberoende.
Vilken genial affärsidé!
GillaGillad av 1 person
Varför finns det inget referat på Riksföreningen för Metabol Hälsa:s hemsida, över föreningens konferens i Stockholm i december 2017?
GillaGilla
Vi kommer att lägga upp en filmning av konferensen så snart vi hinner.
GillaGilla
Kraven är kanske mindre för att få komma till tals här än i föreningen Djurens Rätt, Där måste man ha rätt värdegrund. Andra säger att det har inte jag.
Är ett bra exempel på person med metabol ohälsa som nyligen begåvats med portvinstå.
Läser med intresse denna blogg.
GillaGillad av 1 person
Vem äger Ditt liv, socialisterna eller ”Big Pharma”?
Din egendom har socialisterna redan bestulit dig på.
O.S.A före den 9 September 2018,
TACK.
GillaGillad av 2 personer
Beundransvärt Lars Bern,
jag och min ”gube” är redan med i föreningen…
Nytt år och nya tag. Jag brukar börja året med någon form av avgiftning. I år gör jag/vi en lymfa-rening. Lymfan tillhör ju kroppen immunförsvar.
Jag kokar tre lagerblad och fem kryddnejlikor i en liter vatten i fem minuter. Sen silar jag och låter det stå till morgonen därpå. Dricker detta varje morron i fem veckor. Enkelt och en bra början på det nya året.
GillaGilla
A propå gastric bypass: Det är lika svårt för en person med morbid obesitas att låta bli att äta som för oss andra att hålla andan tills vi svimmar med den skillnaden att de skall göra det varje dag året runt.
GillaGilla
Magnus Berne: Det är här ”typen av kalorier” kommer in i bilden. För att få grisar, som är de djur som gastriskt sett är mest lika oss, att bli tunna och mätta matar man dom med fet mat. Då blir de mätta och glada och äter sällan. Man trodde felaktigt att de skulle bli feta snabbare när experimentet gjordes. Gav man dom istället en nästan fettfri mat som t.ex skummjölk med muesli eller andra cerealer åt dom istället nästan jämt, och blev snabbt feta! Sover/äter/sover/äter. Väldigt likt en del som ofta går hela kvällen och natten mellan sängen eller soffan och kylskåpet. Dels innehåller kaloririk lågfettsmat för lite vitaminer och mineraler, plus fett att ta upp det som finns, så att mer kanske kan lösa det suget om det finns. Men höga intag av snabba kolhydrater med lite fett sätter igång stora blodssockersvängningar och håller insulinet högt när man matar ofta, så att kroppen nästan alltid hinner bli hungrig långt innan insulinet sjunkit tillräckligt lågt för att fettenergin kan frisättas. Precis det som var i grisarnas fall är avsikten då kosten är välstuderad för att göra dom feta så snabbt som möjligt.
Vägen till fettdepåerna blir då enkelriktad istället för dubbelriktad som den är vid metabol hälsa med små blodsockervariationer och normalt lågt insulin.
Liknande kost för oss, cereal med lättmjölk istället för en smörstekt omelett med lite grädde istf bara vatten på morgonen innebär nog för de flesta hungersug två timmar efter frukost istf kanske 4-6 med mer fett i maten. Man kan skylla fetman på mellanmål, men det är kostens typ som orsakar suget för mellanmål.
(Viktigt för barn! Våra barnbarn står sig utmärkt utan gny och sug med mer sedan naturligt fett ökats!)
Slutligen, att bli hungrig genom ökat kolhydratsintag är inte ett metabolt fel! Fett pålagt på hösten när kolhydrater var/är vanligast gav större överlevnad under svåra vintrar. Lösningen för de som lider av morbid fetma är alltså enormt mycket enklare än GBP: Öka matens fetthalt, ordentligt! Smör, Avocado, kokosolja, olivolja. Helst gräsbetat smör naturligtvis!
GillaGilla
Man brukar fodra djur som ska ge kött, med proteinrikt foder. Det är musklerna man vill ska växa någorlunda fort. De som har tunna djur, brukar bli anmälda för vanskötsel, då det är symptom på näringsbrist i allmänhet. Vill man ha fetare djur, men även muskulösa (kött med insprängt fett) så ger man energirikare foder. Vi i Sverige vill inte ha för feta grisar, danskarnas har mer fett.
GillaGilla
De idag ca 1 miljard svältande och ungefär lika många överviktiga har en sak gemensamt: Hungriga nästan jämt! ”Lösningen” på matproblemet med dvärgvete så att man kunde ösa på mer konstgödsel utan att det då tyngre axet knäckte stjälken, blev alltså kortvarig: Konsumenterna blev ju aldrig mätta på samma kaloriintag som tidigare utan ofta kunde ofta konsumera dubbelt så mycket som tidigare, ofta med nu välspridda viktkatostrofer. Man ”matar världen” med ena handen och ser till at de som får mat ofta kan äta dubbelt så mycket, med den andra handen. Man man hann dela ut nobelpris för ”den gröna revolutionen” eftersom man tydligen inte ens idag ”upptäckt sambandet” att av för mycket snabba kolhydrater följer fetma. Att den kraftigt ökade konstgödslingen även löser upp det biologiska nötverk som hållit våra matjordar samman i århundraden så att de inte spolats ut i havet, kan man tydligen också blunda för. Men resten av oss kan inte undgå att undra varför vi ofta ser chokladfärgade åar och floder så snart det regnar idag. Var det verkligen så förr, innan ”den gröna revolutionen”? Läs gärna den enkla boken ”Grass-fed Nation” av Engelskmannen Graham Harvey. En fin sammanställning och ögonöppnare till lågt pris. Visste inte ”hur långt det gått på så kort tid” i England.
GillaGilla
Dvärgvete? Man har växtförädlat fram sorter som har kortare strå, för att slippa få liggsäd innan trösket vid regn. Förr gav man stråförkortande medel, bättre att sorterna nu har ett kortare strå. Detta är inte för att kunna ge mer gödning. Man ger lagom med gödning till det man sått, för att skörden ska innehålla rätt mängd protein m.m. Kvävebrist ger lägre proteinhalt t.ex.
Hur tycker du att bonden ska gödsla djurens foder och vår brödsäd?
Att jordarna skulle bli förstörda av rätt mängd konstgödning vid rätt tid? Det är ingen, hos oss i alla fall, som gödslar på bar jord, det gör man ihop med sådd och i växande. Men ekobönderna plöjer mer om hösten och sår om våren, eftersom de har svårare att klara höstsådd. Då läcker jordarna mer näring om vintern
Mycket humus i vattendragen, beror ofta på bar jord i närheten. Kanske skog som avverkats, ekobonde som måste jordbearbeta mer, kreatur som trampar sönder markerna.
GillaGilla
Växtförädlingen har gett ett vete som inte är nyttigt som människoföda, använd istället dinkelmjöl.
GillaGilla
Håller med om att vanligt vitt vetemjöl, är för finbak, som kakor. Men det informeras väl mycket om tycker jag. Att alla dessa snabba och tomma kalorier är skadliga för oss, i för stora mängder.
Förr malde man hela axet, med grodd och skal. Nu är det bara pulvret av kärnan som används i vitt mjöl, därför innehåller det inga fibrer och lite näringsämnen, för de finns i grodd och skal.
När vi ger det till djuren som foder, så mals allt.
GillaGilla
Frågor till Herr Lars
(fr en schlimmerwisser)
1. om diabetes bara ökar från hög nivå, om skjörbjugg är mycket sällsynt (i Väst), hur hänger de två ihop ihop ? Ett epidemilogiskt samband kan bara fälla, aldrig korroborera det. (”Corraborate – Poppers uttryck – tillfälligtvis godkänna)
Skulle gärna se stat f t ex ökning f diabetes i sjukdom och död efter 78 – dvs medellivslängd. En 82-åring som dör i diabetes har ju fått
fyra extra år, eller tänker jag fel ? Värt sjukdomen ?
Vi diskuterade här innebörden i ordet ”anekdot”. Det betyder inom medicinen ca ”enstaka intressan fall” – inget förklenande.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC539596/
GillaGilla
stenbj
GMO/Glyfosat primer:
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2013/10/06/dr-huber-gmo-foods.aspx
Detta med GMO/Glyfosat måste ni också ha koll på i föreningen.
GillaGilla