FN:s definition av hållbar utveckling säger att tillgodose behoven hos dagens generation utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina behov. Med utgångspunkt därifrån är den pågående pandemin av ämnesomsättningssjukdomar (fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons, Alzheimer, gula fläcken m.fl.) och deras orsaker, det utan jämförelse allvarligaste hållbarhetsproblemet som mänskligheten står inför. Hälsa och livskvalitet för flera miljarder människor är redan negativt påverkad och omfattningen av skadan ökar i oförminskad takt. Den relativa ökningen av dödligheten i dessa sjukdomar har sedan 1800-talet varit över 30 ggr för diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer och demens. Pandemin skördar redan direkt och indirekt uppskattningsvis uppåt 40 miljoner förtida dödsfall årligen vilket motsvarar över hälften av alla dödsfall i världen. Och sjukligheten går neråt i åldrarna och drabbar nu även barn.

Trots denna utveckling och trots förmenta stora framsteg inom skolmedicinen ser vi inget slut på pandemin som fortsätter i oförminskad takt. Om inte den här sjukligheten hejdas kommer snart hela världens befolkning att vara kroniskt metabolt sjuk. Att skolmedicinen totalt misslyckats med att hejda pandemin beror på att den medicinska forskningen är styrd av Big Pharma. Den industrin har vuxit till en av världens största och lönsammaste på att sälja kemiska preparat som bara hjälpligt döljer symptomen på den metabola sjukligheten.

För behandling av sjukdomstillstånden har naturliga metoder baserade på årtusenden av erfarenheter trängts undan och ersatts av ett system med patenterade enbart symptomdämpande kemikalier som tillhandahålls av Big Pharma. Industrin har tillåtits skaffa sig monopol genom en utbredd lagstiftning som skyddar dess intressen. Att bota sjukdomarna ligger inte branschens intresse, eftersom en botad patient är en förlorad kund. Nästan inga forskningsresurser ägnas åt att hitta sätt att stoppa pandemin, trots att vi vet hur det skulle kunna göras. När jag för några år sedan som huvudman i Hjärtlungfonden föreslog forskning om detta, avvisades mitt förslag och jag sparkades ut från fonden.

Senare har Ann Fernholm tagit initiativ till bildandet av Kostfonden för finansiering av sådan forskning. Om ni vill ge en minnesgåva till medicinsk forskning skall ni alltid vända er till Kostfonden.

Pandemin har i huvudsak två orsaker, dels industrialiseringen av vår matförsörjning, dels en skolmedicin på villovägar som hängt upp sig på falska hypoteser om sjuklighetens orsaker som är underblåsta av industriintressen.

Mänskligheten har de senaste hundra åren gått över från en i huvudsak lokal försörjning av för oss naturliga obearbetade livsmedel, till massproducerade, industriellt processade och förändrade livsmedel med rader av tillsatta främmande beståndsdelar och nya råvaror. Denna livsmedelssammansättning avviker på en rad viktiga punkter från, vad som är vår arts naturliga föda och som vår metabolism känner igen. Det finns ingen djurart som mår bra av en annan kost än den som varit typisk under artens evolution, vilket övertydligt visas av den metabola pandemin.

Industrialiseringen av maten har medfört en massiv övergång till industriprocessade billiga kolhydrater och för vår ämnesomsättning okända vegetabiliska oljor, vars kemiska egenskaper därtill ofta förändrats från deras naturliga på industriell väg. Dessa oljor finns numer i all industrimat, de har på hundra år gått från 0% till 86% andel av marknaden för fetter i maten. Fram till förra sekelskiftet stod naturligt smör för hela den marknaden.

En liknande dramatisk utveckling har vi sett för socker i maten under de senaste hundra åren. Socker är en starkt drivande faktor bakom fetma, diabetes, cancer och de inflammationer som ligger bakom alla metabola sjukdomstillstånd. Idag hittar vi tillsatt socker i så gott som all industrimat, det är bara att läsa innantill i innehållsförteckningarna. Detta tillsätter industrin för att skapa vad man kallar ”cravability” för att locka oss att överäta. Det i sin tur har resulterat i ett utbrett sockerberoende som driver på pandemin.

Övergången till industrimat har även skett med hjälp av massiva insatser med olika miljöpåverkande och för vår metabolism okända, ofta giftiga, kemiska ämnen som syftar till att påverka utseende och smak samt öka produktivitet, hanterbarhet och hållbarhet för industrin. Bilden ovan är en kuslig illustration av vilken typ av livsmedel det leder till.

Det är inte svårt att se vad som orsakat pandemin och därmed är det lätt att räkna ut hur den kan stoppas.

De billiga skadliga råvarorna produceras i megaindustriell skala på ett sätt som utarmar jordbruksmarken och tömmer den och grödorna på sina naturliga vitaminer, mineraler, fytokemikalier och mikronutrienter. Det finns livsviktiga mineraler vars halt på 100 år minskat med uppåt 90% i våra livsmedel. Bristsjukdomar staplas på detta sätt ovanpå de metabola sjukdomarna. Jordarna förstörs och eroderar sedan bort genom påverkan från vind och regnvatten. Detta är på väg att orsaka en ytterst kritisk miljökatastrof av globala dimensioner inom några decennier. Problemet döljs delvis av att den stigande koldioxidhalten i atmosfären får det att växa bättre. Paradoxalt nog är f.ö. utarmningen av jordarnas organiska innehåll en av fler viktiga orsaker till den stigande koldioxidhalten.

Skiftet från närodlad färsk naturlig mat till industriprocessad och massdistribuerad industrimat har lagt grunden för världens största industri – Big Food. Processade livsmedel är idag den största världsmarknaden med en växande omfattning på tiotals biljoner kronor per år. Denna marknad styrs och påverkas med andra ord av enormt starka ekonomiska intressen. De globala livsmedelsföretagen äger hundratals mindre företag och varumärken som tillverkar och marknadsför mat och dryck i huvudsak framställd via industriella processer.

Som en jämförelse kan man ta det andra globala hållbarhetsproblem som är det näst allvarligaste idag, räknat i ohälsa och människoliv. Olika föroreningar i människans miljö orsakar enligt WHO över 12 miljoner förtida dödsfall årligen. Av de dödsfallen är ca 8 miljoner en direkt följd av luftföroreningar. Varav huvuddelen är föroreningar från matlagning och uppvärmning över öppen eld i hemmen bland världens fattiga. Bara i Europa beräknades 2015 ca en halv miljon ha dött i förtid av luftföroreningar. Det enda som kan råda bot på detta miljöproblem är en elektrifiering av de fattigas bostäder, vilket länder som Indien och Kina insett.

När det gäller skador på ekosystemet och kommande generationers långsiktiga överlevnadsmöjligheter, utgör dock industrijordbrukets jordförstöring på sikt ett långt allvarligare miljöproblem, än de uppräknade föroreningarna. Jordförstöring, utarmning av haven och industrimatens skrämmande miljöskador dödar i förtid tiotals miljoner årligen och hotar hela mänsklighetens hälsa. Trots det ägnas miljöpolitiken nästan bara åt frågan om en förmodad klimatpåverkan från människans utsläpp av den för livet nödvändiga koldioxiden och den lilla uppvärmande effekt det förväntas ha på jordens klimat. Enligt Sveriges mest meriterade klimatforskare Lennart Bengtsson finns det ingen grund för den skrämselpropaganda som idag sprids av domedagsprofeter. Denna klimatpåverkan har netto ännu inte skördat ett enda människoliv.

Kan det (hemska tanke?) vara så att stora ekonomiska intressen, genom att rikta människors uppmärksamhet på en ickefråga, vill få de verkliga hälsoproblemen och miljöskador de ställer till med att gå under radarn? Det är ju enorma ekonomiska värden som hotas om strålkastarna riktas från det lite varmare klimatet mot sjukdom och död orsakad av industrimat, miljögifter, luftföroreningar, industriellt jordbruk och medicinska preparat.

Lars Bern